Inom gränssnittsdesign används designmönster för att lösa återkommande designproblem. En typ av sådana mönster är mörka designmönster. Dessa används för att manipulera användares beteende när de interagerar med olika gränssnitt. Syftet med denna studie är att identifiera vilka effekterna appliceringen av mörka designmönster på gränssnitt har på en användares beslutsfattande. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med 50 deltagare vilka fick interagera med nio cookie-godkännanden från olika webbplatser. Data över deltagarnas beslut analyserades med deskriptiv statistik samt med två olika statistiska tester. Resultatet visade att de mörka designmönstren obstruction och inference interface påverkade deltagarnas beslutsfattande till att fatta mindre medvetna och fler integritetskränkande beslut.

During this project three distinct methods to improve the data processing of Controlled Source Audio Magnetotellurics (CSAMT) data are implemented and their advantages and disadvantages are discussed. The methods in question are: Detrending the time series in the time domain, instead of detrending in the frequencydomain. Implementation of a coherency test to pinpoint data segments of low quality andremove these data from the calculations. Implementing a method to detect and remove transients from the time series toreduce background noise in the frequency spectra. Both the detrending in time domain and the transient removal shows potential in improvingdata quality even if the improvements are small(both in the (1-10% range). Due totechnical limitations no coherency test was implemented. Overall the processes discussedin the report did improve the data quality and may serve as groundwork for further improvementsto come. / Projektet behandlar tre stycken metoder för att förbättra signalkvaliten hos Controlled Source Audio Magnetotellurics (CSAMT) data, dessa implementeras och deras för- och nackdelar diskuteras. Metoderna som hanteras är: Avlägsnandet av trender från tidsserier i tidsdomänen istället för i frekvensdomänen. Implementationen av ett koherenstest för att identifiera ”dåliga” datasegment ochavlägsna dessa från vidare beräkningar. Implementationen av en metod för att både hitta och avlägsna transienter (dataspikar) från tidsserien för att minska bakgrundsbruset i frekvensspektrat. Både avlägsnandet av trender samt transienter visar positiv inverkan på datakvaliteten,även om skillnaderna är relativt små (båda på ungefär 1-10%). På grund av begränsningarfrån mätdatan kunde inget meningsfullt koherenstest utformas. Överlag har processernasom diskuteras i rapporten förbättrat datakvaliten och kan ses som ett grundarbete förfortsatta förbättringar inom området.

Controlled Source Audio Magnetotellurics (CSAMT) is a geophysical method for characterizing the resistivity of the subsurface with the help of electromagnetic waves. The method is used for various purposes, such as geothermal- and hydrocarbon exploration, mineral prospecting and for investigation of groundwater resources. Electromagnetic fields are created by running an alternating current in a grounded electric dipole and by varying the frequency, different depths can be targeted. Orthogonal components of the electromagnetic fields are measured at receiver stations a few kilometers away from the source. From these field components, so called magnetotellurics transfer functions are estimated, which can be used to invert for the resistivity of the subsurface. The data used in this project is from a survey conducted in 2014 and 2016 in Kiruna by Uppsala University and the mining company LKAB. Measurements were made at 31 stations along two orthogonal profiles. The data have been processed earlier, but due to noise, especially in the lower frequencies, a significant part of the data set could not be inverted. The aim of this project was to improve the results by analyzing the data and testing different methods to remove noise. First, robust regression was used to account for possible non-Gaussian noise in the estimation of the magnetotelluric transfer functions. Except for one station on profile 1, the robust method did not improve the results, which suggests that the noise is mostly Gaussian. Then modified versions of least squares, each affected by a different bias, were used to estimate the transfer functions. Where there is more noise, the estimates should differ more due to their different biases. The estimates differed most for low frequencies and especially on the part of profile 2 that was measured in 2014. It was investigated whether the railway network could explain part of the low frequency noise. Measures were taken to reduce spectral leakage from the railway signal at 16 ⅔ Hz to the closest transmitter frequencies 14 Hz and 20 Hz, but no clear improvement was seen and more detailed studies need to be conducted to determine this matter. Finally, a method based on comparing the ratio of short-term and long-term averages was tested to remove transients in the measured time series of the electromagnetic field components. This proved difficult to implement due to the variability of the time series’ behavior between different stations, frequencies and field components. However, the method showed some potential for stations 9 and 10 on profile 1, and could probably be developed further to remove transients more efficiently and thus improve the data. / Magnetotellurik med kontrollerad källa (förkortat CSAMT på engelska) är en metod där elektromagnetiska fält används för att undersöka markens resistivitet. Resisitivitet är ett mått på hur bra eller dåligt marken leder elektriska strömmar. Metoden används till exempel för att mäta djupet till berggrunden, som oftast har högre resistivitet (sämre ledningsförmåga) än marken ovanför. Man kan också hitta metaller, så som guld och koppar, vilka har väldigt låg resistivitet (bra ledningsförmåga). Elektromagnetiska vågor skapas genom att man låter en växelström gå igenom en lång ledning. Vågorna färdas först genom luften och sen ner i marken. Hur djupt ner de når beror på växelströmmens frekvens; med låga frekvenser når vågorna djupare ner i marken än med höga. Under markytan inducerar de elektromagnetiska vågorna elektriska strömmar, så kallade telluriska strömmar (dvs. jordströmmar). Strömmarna blir svagare ju längre de färdas och hur snabbt de avtar i styrka beror på jordens resistivitet. Strömmarna skapar också nya elektriska och magnetiska fält som färdas tillbaka mot ytan. Vid markytan mäter man fältens styrka för olika frekveser, vilket då ger information om resistiviteten på olika djup. Från mätningarna tar man ofta fram så kallade magnetotelluriska överföringsfunktioner. Dessa överföringsfunktioner gör det lättare att tolka datan och ta reda på resistiviteten hos marken. I detta projekt har CSAMT-data använts från en undersökning i Kiruna som genomfördes av Uppsala Universitet och gruvföretaget LKAB. Datan har bearbetats tidigare, men på grund av mycket brus i mätningarna blev inte resultatet så bra som väntat. Brus kan komma från allt som genererar elektromagnetiska fält, till exempel elledningar, tågledningar eller naturliga variationer i jordens egna magnetfält. Målet med projektet var att förbättra resultatet genom att analysera datan och testa olika metoder för att ta bort brus. Den vanligaste metoden för att beräkna överföringsfunktionerna antar att det magnetiska fältet är fritt från brus. Detta är inte nödvändigtvis sant och kan leda till bias, alltså ett snedvridet resultat. Andra sätt att beräkna överföringsfunktionerna på ger olika bias. Det här kan man utnyttja för att se hur mycket brus som finns i datan. Om det inte finns något brus alls så blir alla överföringsfunktioner lika, medan om det finns mycket brus så skiljer de sig mer åt. På detta sätt upptäcktes att det var mer brus för frekvenserna 14 och 20 Hz (där 1 Hz är 1 svängning per sekund). En förklaring till det kan vara att tågledningar, som genererar elektromagnetiska fält med 16.67 Hz, ligger nära i frekvens och stör dessa signaler. För att minska brusets påverkan testades så kallad robust processering. Det innebär att man lägger mindre vikt vid de mätningar som tycks vara mycket annorlunda (alltså innehåller mer brus) från andra mätningar. Tyvärr så hjälpte inte denna strategi nämnvärt för att förbättra resultatet. Till sist tog vi fram en metod för att ta bort transienter, vilket är kortvarigt brus med hög intensitet. Transienter kan till exempel komma från åskblixtar, som ju är kortvariga elektriska urladdningar. Det visade sig dock att detta inte var helt enkelt, då det var svårt att se vad som var brus och vad som bara var naturliga variationer hos de elektromagnetiska fälten. Men i några fall kunde bruset urskiljas och därför verkar det troligt att fortsatt arbete med denna metod skulle kunna ge ännu bättre resultat.

This thesis aimed to clarify the essential factors involved in externalising audio over headphones. Extensive research was conducted, examining binaural cues and the latest advancements in the field. A novel approach was proposed, which applied HRIRs and BRIRs on a Mid-Side decomposition. The objective was to enhance frontal externalization while increasing control over centre-panned and side-panned elements. The proposed method underwent rigorous testing in various setups, accompanied by objective and subjective evaluations. The objective measures were then correlated with the findings from the subjective evaluations. Interaural coherence analysis revealed that the BRIR exhibited lower overall coherence values than the HRIR. This was anticipated, considering BRIRs capture room acoustics that impact sound perception compared to anechoic conditions. Introducing simple room acoustics, such as early reflections and reverberation tails, significantly reduces the coherence in higher frequencies for HRIR. Connecting these findings to the conducted listening test, it is observed that lower IC generally corresponded to a wider audio configuration. However, assessing frontal externalization proved challenging. Among the tested configurations, the two BRIR models achieved the most width, with the unsmoothed version performing slightly better. This suggests a tradeoff between externalization and colouration, as the smoothed BRIR model excelled in spectral colouration and preference. For the HRIR, adding room acoustics slightly increased the width. It received lower ratings regarding spectral colouration and was not preferred over the HRIR model without room acoustics. This reinforces the significance of preserving the original spectral characteristics. / Denna avhandling hade som mål att klargöra de väsentliga faktorer som är involverade i att externalisera ljud över hörlurar. Omfattande forskning genomfördes, där binaurala ledtrådar och de senaste framstegen inom området undersöktes. Ett nytt tillvägagångssätt föreslogs, där HRIRs och BRIRs applicerades på en Mid-Sid-uppdelning. Målet var att förbättra frontal externalisering i kombination med mer kontroll över centrerade och sido-justerade element. Den föreslagna metoden genomgick rigorösa tester i olika inställningar, åtföljda av objektiva och subjektiva utvärderingar. Objektiva mätningar korrelerades sedan med resultaten från de subjektiva utvärderingarna. Analysen av interaural koherens visade att BRIR hade lägre övergripande koherensvärden än HRIR. Detta var väntat eftersom BRIR fångar upp rumslig akustik som påverkar ljuduppfattningen jämfört med anekoiska förhållanden. Att införa enkla rumsliga akustikegenskaper, såsom tidiga reflektioner och efterklangssvansar, minskar signifikant koherensen i högre frekvenser för HRIR. Genom att koppla samman dessa resultat med de genomförda lyssningstesterna kan man observera att lägre interaural koherens generellt korresponderade med en bredare ljudkonfiguration. Dock visade det sig vara utmanande att bedöma frontal externalisering. Bland de testade konfigurationerna uppnådde de två BRIR-modellerna störst bredd, där en icke spektrum-justerad version presterade något bättre. Detta tyder på en avvägning mellan externalisering och färgning, eftersom den slätade BRIR-modellen presterade bra i både färgning av ljud och preferens. För HRIR ökade bredden något genom att lägga till rumslig akustik. Den fick lägre betyg avseende spektralfärgning och föredrogs inte framför HRIR-modellen utan rumslig akustik. Detta understryker vikten av att bevara de ursprungliga spektrala egenskaperna.