Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 6 uppsatser.

Lic.-avh. Uppsala : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2005. / Härtill 3 uppsatser.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Västerås : Mälardalens högskola, 2009. / S. 1-50: sammanfattning, s. 53-114: 4 uppsatser. S. 45-50: Bibliografi.

Diss. Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2007.

Detta examensarbete utförs i samarbete med företaget Järn AB, vilket är ett svenskt företag med gjuteri, pulvermetallurgi samt bearbetningsverksamhet. Produkterna är av varierande typ, storlek och volym, avsedd för ett brett kundsegment däribland fordonsindustrin samt maskintillverkare. Företaget har mer än 500 anställda och namnet Järn AB är fiktivt. Syftet med arbetet är att föreslå ett angreppssätt för hur Järn AB kan gå vidare med statistisk processtyrning (SPS). Detta angreppssätt ska baseras på erfarenheter från fordonsindustrin samt litteraturstudier. Studien kommer grunda sig utifrån perspektiven människa, teknik och organisation. Resultatet kommer även utmynna i ett praktiskt förslag som ger företaget konkreta exempel kring införandet av SPS. Förslagen i studien kommer grunda sig på fyra studiebesök som valts ut under arbetets gång. Tre av de valda företagen är framstående i kvalitetsfrågor inom svensk industri och det fjärde företaget jobbar med statistisk processtyrning i stor utsträckning. De besökta företagen har olika typer av processer, däribland gjuteri- och bearbetningsprocesser som också återfinns hos uppdragsgivaren. Det har också utförts en nulägesbeskrivning hos Järn AB för att se vilka möjligheter det finns med statistisk processtyrning och jämföra utgångsläget med studieobjekten.  Resultatet av studiebesöken gav att inget av de svenska företagen använde SPS i dagsläget även om vissa hade erfarenheter från ett tidigare användande och flera såg framtida möjligheter med SPS. Om personalen involveras i SPS-arbetet och får ansvaret för detta arbete så kommer det ge ökad motivation och större chans att skapa ett långsiktigt arbete. Det förutsätter att systemet är lättanvänt samt att användaren har fått rätt utbildning i området. Det är också viktigt att det går att justera en parameter i processen som är direkt kopplad till utfallet av SPS. De processer som visat sig lämpliga för SPS hos Järn AB är de bearbetningsprocesserna som inte är självjusterande. Gjuteri- och pulverpressning är relativt komplexa processer som gör det svårt att knyta specifika parametrar till utfallet och behöver mer utredning innan SPS kan införas. De styrdiagram som har visat sig lämpliga utifrån process- och hårdvarutekniska aspekter är R-diagram då dessa lämpar sig vid införandet av SPS på variabeldata och har stöd i föreslagen mjukvara. Vid ett senare skede är det också värt att titta på andra typer av styrdiagram som EWMA och CUSUM.

We have produced a process mapping and from there developed a document management plan for the research service at the Labour Movement Archives and Library (ARAB) in Stockholm, Sweden. The project was conducted during five weeks in the spring of 2011 at ARAB and the resulting classification structure and document plan has been formulated and presented to the staff at a seminar. We found that the institution in some cases were suffering from an inadequate documentation in a number of the identified processes, and also in their records management and archiving. In this additional memorandum follows an analyzing discussion of activity-based document- and archive management, e-archives and process mapping. We have accordingly tried to standardize the process of research services and contribute to a more adequate document management within the institution. The classification structure, document plan and process maps are attached as an appendix at the end of the thesis. This project is the result of our one year master's thesis in archival science.

No description available.

No description available.

<p>Systemutveckling påverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan även innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nämns ovan påverkar individens förutsättningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer påverkar individens kreativitet på olika sätt. De mer individnära processtyrningarna som främst påverkar individens arbetsglädje och motiva-tion vilket i sin tur påverkar kreativiteten går att sätta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utsträckning rör verksamhetens hel-het och är något svårare att påverka. Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra hur olika grader av processtyrning påverkar individens kreativitet. Med hjälp av en fallstudie som genomförts på två olika systemutvecklingsföretag har vi kunnat identifiera skillnader mellan olika typer av kreativitet samt vad som påverkar vilken typ av kreativitet eller kreativitetspåverkande faktorer. Resultatet av vår studie är att just kreativitetspåverkande faktorer som arbetsglädje och motivation påverkas i större utsträckning av processtyrning än vad kreativitet i sig gör. Trots det faktum att individen är medveten om, och har identifierat, olika typer av processtyr-ning står det klart att hon kan vara kreativ i den miljö där hon verkar när de kreativitetspåverkande faktorerna har en hög uppfyllelse.</p>