Dagens konfektionsmarknad präglas av hård konkurrens, vilket innebär att småföretag inte enbart kan konkurrera med produktkvalitet och flertalet företag vill inte konkurrera med pris. Detta ökar vikten av gedigen kundförståelse, förmåga att identifiera och lösa kundens behov samt att skapa värden för kunden. För en märkesinnehavare är det yttersta målet kundlojalitet då det leder till långsiktiga kundrelationer. Denna uppsats behandlar de olika faktorerna i en process med målet att skapa kundlojalitet, som är viktiga för att småföretag ska kunna överleva (vara lönsamma), på den alltmer konkurrensutsatta marknaden. Sveriges modebransch utgörs till största delen av småföretag. Småföretagen är väldigt dominerade av storföretagen som genom stordriftfördelar och uppgång i internationella företagskonstellationer kan sätta villkoren för småföretagsamheten och avgöra vilken sorts företag som kan överleva på marknaden. Den svenska småföretagarens relativa position har försvagats och för små svenska jeansföretag innebär det en stor utmaning att överleva, behålla sina kunder och vara lönsamma. Detta ökar vikten av att den så kallade kundlojalitetsprocessen hos företagen är optimal. Syftet med uppsatsen är, att med en jämförande fallstudie, utvärdera kundlojalitetsprocesserna hos konfektionsföretagen Gul&Blå och Sixty Sverige för varumärkena Gul&Blå och Miss Sixty. För att undersöka det valda området, utförs djupintervjuer med respektive jeansföretag. Teorier som uppsatsen bygger på är varumärkesuppbyggnad, engagemang, upplevd risk, styrningsmetoderna mål- och processtyrning samt perspektiven transaktions- och relationsmarknadsföring. Undersökningen visar att kundlojalitetsprocessen är optimal när förtaget använder sig av samtliga aktiviteter i den varumärkesuppbyggande processen, arbetar för att minimera kundens upplevda risk gentemot produkterna, ökar engagemanget för produkterna genom säljfrämjande åtgärder, arbetar processtyrt samt arbetar enligt perspektivet om relationsmarknadsföring. Nyckelord: kundlojalitet, varumärkesuppbyggnad, upplevd risk, engagemang, processtyrning, relationsmarknadsföring.

Systemutveckling påverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan även innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nämns ovan påverkar individens förutsättningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer påverkar individens kreativitet på olika sätt. De mer individnära processtyrningarna som främst påverkar individens arbetsglädje och motiva-tion vilket i sin tur påverkar kreativiteten går att sätta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utsträckning rör verksamhetens hel-het och är något svårare att påverka. Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra hur olika grader av processtyrning påverkar individens kreativitet. Med hjälp av en fallstudie som genomförts på två olika systemutvecklingsföretag har vi kunnat identifiera skillnader mellan olika typer av kreativitet samt vad som påverkar vilken typ av kreativitet eller kreativitetspåverkande faktorer. Resultatet av vår studie är att just kreativitetspåverkande faktorer som arbetsglädje och motivation påverkas i större utsträckning av processtyrning än vad kreativitet i sig gör. Trots det faktum att individen är medveten om, och har identifierat, olika typer av processtyr-ning står det klart att hon kan vara kreativ i den miljö där hon verkar när de kreativitetspåverkande faktorerna har en hög uppfyllelse.

No description available.

Inom industriell tillverkning har alla maskiner en teoretisk duglighet. Den skiljer sig däremot från den faktiska när den sätts i en process, där påverkas dugligheten av samtliga resurser i processen. Electrolux Laundry Systems har problem i sin plåtberedning som beror på att dugligheten bland plåtberedningens maskiner är okänd. Projektet handlar om att beräkna dugligheten i Electrolux Laundry Systems plåtberedningsmaskiner samt ge förslag på hur dugligheten kan förbättras och övervakas. De studerade maskinerna består av tre stansar och fem bockningsmaskiner. Dugligheten mäts i duglighetsindexet Cpk. Mätdatan plottas även i diagram måttvis. Resultatet från studien visar att samtliga plåtberedningmaskiners duglighet beräknades till under 1,0. Ett godkänt värde bör ligga mellan 1,33 och 1,66. Det betyder att plåtberedningsprocessen inte är duglig.

<p>Every year the Swedish government invests capital in different projects. In recent years the Swedish government has chosen to invest in design. The reason for this is that the government wants industry to use design as a competitive source. Two organizations, Svensk Form and Stiftelsen Svensk Indistridesign, have been assigned to improve industry and society’s under¬standing of design. But government initiatives have a tendency of “running out into the sand” or not “following through” the whole way. Historically it has been difficult to influence in¬dustry with state initiatives.</p><p>The purpose of this essay is to analyze and evaluate if the project, Designåret 2005, can influ¬ence the cooperation between a design agency and a company. To reach our goal we have carried out six deep going interviews based on a quantitative method. The interviews were made with three design agencies, Ytterborn & Fuentes, Ergonomidesign, Pangea Design, and with three companies, Arla Foods, Gustavsberg, Scania. Interviews were done with at least one representative from every agency or company.</p><p>Our results showed that depending on how a company worked with design they were influenced by government initiatives such as Designåret 2005.</p>

Every year the Swedish government invests capital in different projects. In recent years the Swedish government has chosen to invest in design. The reason for this is that the government wants industry to use design as a competitive source. Two organizations, Svensk Form and Stiftelsen Svensk Indistridesign, have been assigned to improve industry and society’s under¬standing of design. But government initiatives have a tendency of “running out into the sand” or not “following through” the whole way. Historically it has been difficult to influence in¬dustry with state initiatives. The purpose of this essay is to analyze and evaluate if the project, Designåret 2005, can influ¬ence the cooperation between a design agency and a company. To reach our goal we have carried out six deep going interviews based on a quantitative method. The interviews were made with three design agencies, Ytterborn &amp; Fuentes, Ergonomidesign, Pangea Design, and with three companies, Arla Foods, Gustavsberg, Scania. Interviews were done with at least one representative from every agency or company. Our results showed that depending on how a company worked with design they were influenced by government initiatives such as Designåret 2005.

För att skapa mer verkliga siffror och aktualitet i beslutsunderlag har lean accounting som ekonomistyrningsmetod uppkommit. Metoden sägs bättre komplettera de förändringar som skett mot mer processorientering inom företag. Syftet med denna uppsats är att beskriva de skillnader och likheter som förekommer mellan traditionell ekonomistyrning och lean accounting. Även hur lean accounting kan utgöra ett mer komplett styrsystem i processorienterade företag i dess strävan mot lönsamhet, diskuteras. Detta görs för att identifiera de brister som sägs uppkomma då traditionella ekonomistyrningsmetoder används i processorienterade företag. Studien baseras på litteratur inom lean-omårdet samt inom traditionell ekonomistyrning. Resultatet av denna studie visar på hur traditionella mätetal anses skapa ett suboptimerat beteende och förespråka massproduktion för att nå mesta möjliga kostnadsfördelning. Vidare sker en diskussion kring hur företag som arbetar med lean och processorientering, genom att även integrera ekonomisystemen i organisationens arbete och implementera lean accounting, kan få fram och basera sina beslut på mer verkliga siffror och därmed på sikt skapa en ökad lönsamhet i företaget.

The aim of the project is to develop a tool for a management system at the advertising agency ofConfetti. The company has during a longer period of time felt a need of introducing a quality and environmentalsystem but have a lack in resources of knowledge, time and money. Their goal is to have aconcrete documentation which describes their quality policy and the function of the activity.The work has been performed by mapping and analyzing the processes of the company according tothe process model with focus on one pilot process. New routines have been developed and documentedin a management system.Confetti would like their management system to fulfil the ISO-standard so that they eventually inthe future can be certified. Therefore a literature study has been done according to management systemsand standards. The project has been directed to fulfil the ISO-standards demands for a qualitymanagement system. It has resulted in the creation of a comprehensible and userfriendly managementsystem which includes a routine model and new routines for the pilot process of PDF-handling. A oneyear-plan has been created to facilitate for the continuos development of the quality management systemat Confetti. The new quality implementations demands investment, why a budget has been calculatedshowing profitability.Confetti has to continue the development of the management system very soon. They ought to createan analyzis of the companys current situation and choose the processes that they themeselves considermost important or easiest to improve. A management system will not operate by it self, it needsmaintenance and development.

When using the digital halftone proofing systems, a closer print match can be achieved compared to what earlier couldbe done with the analogue proofing systems. These proofing systems possibilities to produce accurate print match canas well lead to producing bad print matches as several print related parameters can be adjusted manually in the systemby the user. Therefore, more advanced knowledge in graphic arts technology is required by the user of the system.The prepress company Colorcraft AB wishes to control that their color proofs always have the right quality. This projectwas started with the purpose to find a quality control metod for Colorcraft´s digital halftone proofing system(Kodak Approval XP4).Using a software who supports spectral measuring combined with a spectrophotometer and a control bar, a qualitycontrol system was assembled. This system detects variations that lies out of the proofing system´s natural deviation.The prerequisite for this quality control system is that the tolerances are defined with consideration taken to the proofingsystems natural deviations. Othervise the quality control system will generate unnecessecary false alarms and thereforenot be reliable.

<p>För att skapa mer verkliga siffror och aktualitet i beslutsunderlag har lean accounting som ekonomistyrningsmetod uppkommit. Metoden sägs bättre komplettera de förändringar som skett mot mer processorientering inom företag. Syftet med denna uppsats är att beskriva de skillnader och likheter som förekommer mellan traditionell ekonomistyrning och lean accounting. Även hur lean accounting kan utgöra ett mer komplett styrsystem i processorienterade företag i dess strävan mot lönsamhet, diskuteras. Detta görs för att identifiera de brister som sägs uppkomma då traditionella ekonomistyrningsmetoder används i processorienterade företag. Studien baseras på litteratur inom lean-omårdet samt inom traditionell ekonomistyrning. Resultatet av denna studie visar på hur traditionella mätetal anses skapa ett suboptimerat beteende och förespråka massproduktion för att nå mesta möjliga kostnadsfördelning. Vidare sker en diskussion kring hur företag som arbetar med lean och processorientering, genom att även integrera ekonomisystemen i organisationens arbete och implementera lean accounting, kan få fram och basera sina beslut på mer verkliga siffror och därmed på sikt skapa en ökad lönsamhet i företaget.</p>