Detta examensarbete syftar till att undersöka hur vägledare ser på begreppet karriär ochhur den synen färgar vägledningssamtalet. För att besvara vårt syfte använde vi oss avkvalitativa intervjuer med åtta personer, fyra studie- och yrkesvägledare och fyrasökande som haft ett vägledningssamtal hos desamma. Samtliga har intervjuats efter ettvägledningssamtal. Vi analyserade det resultat vi fick utifrån tidigare forskning inomområdet och litteratur som vi ansett relevant. Den teoretiska ramen för detta arbete ärkarriär-, väglednings- och yrkesteorier.Vårt resultat visade på skilda uppfattningar om karriär hos vägledarna vilket ocksåpåverkade de olika samtalens fokus. Två av vägledarna hade fokus på att lösa denuppkomna situationen och de andra två var mer inriktade på en individs helalivssituation. Dessa inriktningar stämde överens med hur vägledarna såg på karriär. Devägledare som såg på karriär som att klättra på karriärstegen var mer fokuserade på denuppkomna situationen och lösa den på bästa sätt, i denna studie även kalladebrytpunktsvägledare. Vägledarna som menade att karriär handlade om hela livspussletoch att trivas i livet använde sig av ett annat fokus nämligen hela livssituationen och attdenna ständigt förändras, dessa vägledare har vi valt att kalla processvägledare.Det skiljer sig dock inte så mycket i de olika vägledarnas förhållningssätt, alla värnarom att vara närvarande, visa respekt och ge klienterna någon form av trygghet. Samtligaklienter var nöjda med sina samtal vilket tyder på att även om vägledare ser på karriärmed olika glasögon som ger samtalet olika fokus så täcker de ändå målsättningen ochbehovet som finns hos klienterna.Vi som vägledare måste vara medvetna om de olika typerna, process- respektivebrytpunktsvägledning, och se vad som behövs och att det uppenbarligen finns behov avbåda sätten att vägleda.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur studievägledningen på institutioner och fakulteter på en högskola och ett universitet kan bidra till studentgenomströmning, med fokus på studenter från studieovana hem eller annan etnisk bakgrund. Utifrån mina frågeställningar har jag undersökt utmaningar och problematiker som studievägledare möter i studievägledande samtal, hur vägledarna arbetar med dessa utmaningar och problematiker samt hur deras arbete kan bidra till studentgenomströmning. För att undersöka mitt syfte och mina frågeställningar har jag tillämpat ett induktivt arbetssätt. Detta har inneburit en växelverkan mellan teori och empiri där teorival och teorianvändning påverkats av informanternas berättelser. De teorier och begrepp som jag använt mig av är Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält, Peavys teori om konstruktivistisk vägledning samt Antonovskys teori KASAM med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De huvudsakliga slutsatserna från min undersökning visar att vägledarens bemötande och förhållningssätt gentemot de studenter de möter i samtal är avgörande för att skapa gynnsamma förutsättningar för att bidra till studentgenomströmning. Andra viktiga komponenter är tillgänglighet och tid. Det framkommer vidare att vägledarna har en självständig funktion där de är lite av en spindel i nätet som samverkar med i stort sett alla aktörer inom sin fakultet eller institution. Vägledarna sätter i mångt och mycket ramarna för sin funktion. Med detta kommer ett stort ansvar, liksom möjligheter att lyfta vägledningens betydelse och att positionera den.