TanumsFönster ABs fabrik utanför Tanumshede i Bohuslän är byggd i många etapper. Spånsugssystemet och delar av allmänventilationen har inte anpassats tillräckligt till nuvarande byggnad och verksamhet. Det saknas också ritningar och kunskap om aktuella luftflöden. De luftflöden som krävs för att spån-utsugen ska fungera bra ersätts inte av kontrollerad tilluft, istället läcker uteluft in genom otätheter och runt portar på grund av det stora undertryck som finns i byggnaden. Detta skapar, främst vintertid, problem i form av drag och höga uppvärmningskostnader.I detta examensarbete dokumenteras huvuddelarna av spånsugssystemet i maskinhallen med ritningar och flödesmätningar. En rökstudie har gjorts, vilken tydliggör luftrörelserna i hela fabriksdelen av byggnaden, och åtgärder föreslås för att minska undertrycksproblemet. Besök och mätningar i fabriken är gjorda under perioden november 2011 till april 2012. Flödesmätningarna gjordes med Prandtl-rör och ett antal nödvändiga uppskattningar gjordes med stöd av underhållsansvarige Morgan Gustavsson.I nuläget är skillnaden mellan bortfört luftflöde och retur i maskinhallen ca 16 m3/s. Då returen inte lämnas där luften bortförs saknas i två inbyggda fräsrum ca 8 m3/s respektive ca 12 m3/s. Bland de åtgärdsförslag som ges för att minska problemen finns bättre utnyttjande av befintlig ventilation, skapande av en avgränsad kall zon, nya luftöppningar med ljuddämpning och effektivisering av spånsugsflöden.

Syftet med detta examensarbete har varit att genomföra en nulägesanalys av Hall 7 på Sapa Heat Transfer AB i Finspång. Utifrån nulägesanalysen togs åtgärdsförslag fram som kan generera en effektivare uppvärmning, mindre yttre utsläpp och behagligare arbetsklimat. Problemet i Hall 7 är att processventilationen för varmvalsverk 2051 är ålderstigen och underdimensionerad, den saknar även värmeåtervinning och rening av processfrånluften. Detta leder till oplanerade driftstopp, höga underhållskostnader samt hög energianvändning. För att finna åtgärdsförslag för dessa problem genomfördes en nulägesanalys av Hall 7 genom att mäta luftflöden och temperaturer, analysera utsläppsmätningar och energianvändning samt intervjua personal. Utifrån dessa mätningar har fyra olika åtgärdsförslag tagits fram. De fyra åtgärdsförslagen är benämns: YIT, YIT (Enklare), Homehall och Ökad tilluft. Det åtgärdsförslag som anses vara bäst lämpat för att generera en effektivare uppvärmning, ge mindre yttre utsläpp samt ett behagligare arbetsklimat i Hall 7 är åtgärdsförslag Homehall. Detta medför att Hall 7 kan bli nästintill självförsörjande med värme och fjärrvärmekostnaden kommer att sjunka markant. Mer om åtgärdsförslaget finns att läsa i 6.1.3 Värmeåtervinning från Homhall. Under arbetets gång har även tre arbetsmiljöåtgärder tagits fram så som optimerad portstyrning för att minska värmeförluster och nedsmutsning, minskning av oljedimma genom ombyggnation av kåpa för processfrånluft och tätning av valsoljeläckage. Även åtgärder för undertryck för att uppnå tryckbalans och därmed bättre arbetsmiljö i Hall 7 har presenterats. Förslag har även lämnats för fortsatt arbete gällande uppföljning av ventilationsstyrning, minskning av undertryck, kommunikation mellan personal och ledning, inställning hos personalen samt omkonstruktion av kåpa över varmvalsverk 2051. / The purpose of this bachelor thesis has been to conduct a situation analysis of Hall 7 at Sapa Heat Transfer AB in Finspång. Based on the current status analysis, proposals for action is to be developed that can generate a more efficient warm-up, less emission and a more pleasant work environment in Hall 7. The problem in Hall 7 is that the process ventilation for hot rolling mill 2051 is aged and undersized, it also does not have heat recovery or purification of the air which results in unplanned downtime, high maintenance costs and high use of energy. To find proposals of action for these problems a current situation analysis was developed from measure of airflows and temperatures, analysis of external emissions, analysis of energy invoices and by interviewing employees. From these measurements, four different proposals for action developed. The four proposals of action are named YIT, YIT (Simple), Homehal and Increased inlet air. The proposed action that is considered best suited to generate a more efficient heating, giving small external emissions and a more pleasant work environment in Hall 7 is proposed action 6.1.3. This results in that Hall 7 becomes almost self-sufficient in heating and heating costs will drop significantly. More on the proposed measure can be found in 6.1.3 Värmeåtervinning från Homhall. During the work, three health preventive actions developed, as optimized port control to reduce heat loss and pollution, reduction of oil vapor through reconstruction of housing for process ventilation and seal of oil leakage. Certain proposal of action has also been developed to achieve pressure balance in Hall 7 to achieve better work climate.

Detta examensarbete har genomförts på Volvo Aero i Trollhättan och består av tre delar: en kartläggning av processventilationens uppbyggnad på ett antal utvalda maskiner och beräkning av dess energiåtgång, en jämförelse ur energieffektivitetssynpunkt mellan ett nyutvecklat maskinkoncept som kallas MultiTask-Cell och traditionell tillverkning, sist har en tomgångsanalys gjorts i verkstaden för att identifiera vad som använder elenergi då ingen produktion sker. För att kunna genomföra uppgifterna har mätningar av elanvändningen gjorts på både maskinnivå och transformatorer, detta för att kunna beräkna energianvändning på utvalda maskiner och även få en helhetssyn över verkstadens energianvändning. Det har även gjorts datainsamling och intervjuer för att få grepp över processventilationens funktion och uppbyggnad. Det finns två varianter på processluften, ett där konstant relativt högt luftflöde används och ett när man genom varvtalsreglering av fläkten använder ett lägre grundflöde som forceras en viss tid vid spindelstopp. Ur energisynpunkt är metoden med grundflöde och forcering att föredra då det leder till både mindre energiförluster genom processluften och en stor minskning av fläktens elbehov. Det har även räknats ut en teoretisk energibesparing vid införande av värmeåtervinning för två maskingrupperingar. Jämförelsen mellan MultiTask-cellen och traditionella maskiner har gjorts genom att mäta den energi det krävs för att tillverka en detalj för respektive tillverkningssätt. MultiTask-cellen visade sig använda cirka 25 % mindre energi än de traditionella maskinerna för tillverkning av samma typ av detalj. Tomgångsanalysen visar på ett högt effektuttag även då det ej sker någon produktion på Volvo Aero. Detta beror till stor del på att maskinerna har en relativt hög tomgångsförbrukning. Denna krävs för att hålla maskinen varm vilket ger en så problemfri uppstart som möjligt. Att byta ut allmänbelysningens armatur till nyare och modernare skulle årligen ge en betydande energibesparing.

<p>Detta examensarbete har genomförts på Volvo Aero i Trollhättan och består av tre delar: en kartläggning av processventilationens uppbyggnad på ett antal utvalda maskiner och beräkning av dess energiåtgång, en jämförelse ur energieffektivitetssynpunkt mellan ett nyutvecklat maskinkoncept som kallas MultiTask-Cell och traditionell tillverkning, sist har en tomgångsanalys gjorts i verkstaden för att identifiera vad som använder elenergi då ingen produktion sker.</p><p>För att kunna genomföra uppgifterna har mätningar av elanvändningen gjorts på både maskinnivå och transformatorer, detta för att kunna beräkna energianvändning på utvalda maskiner och även få en helhetssyn över verkstadens energianvändning. Det har även gjorts datainsamling och intervjuer för att få grepp över processventilationens funktion och uppbyggnad.</p><p>Det finns två varianter på processluften, ett där konstant relativt högt luftflöde används och ett när man genom varvtalsreglering av fläkten använder ett lägre grundflöde som forceras en viss tid vid spindelstopp. Ur energisynpunkt är metoden med grundflöde och forcering att föredra då det leder till både mindre energiförluster genom processluften och en stor minskning av fläktens elbehov. Det har även räknats ut en teoretisk energibesparing vid införande av värmeåtervinning för två maskingrupperingar.</p><p>Jämförelsen mellan MultiTask-cellen och traditionella maskiner har gjorts genom att mäta den energi det krävs för att tillverka en detalj för respektive tillverkningssätt. MultiTask-cellen visade sig använda cirka 25 % mindre energi än de traditionella maskinerna för tillverkning av samma typ av detalj.</p><p>Tomgångsanalysen visar på ett högt effektuttag även då det ej sker någon produktion på Volvo Aero. Detta beror till stor del på att maskinerna har en relativt hög tomgångsförbrukning. Denna krävs för att hålla maskinen varm vilket ger en så problemfri uppstart som möjligt. Att byta ut allmänbelysningens armatur till nyare och modernare skulle årligen ge en betydande energibesparing.</p>