The purpose of the study is to contribute with knowledge about the youngest children's meaning-making based on a chemistry content in the activity "Solubility of different substances in water". The study is conducted from a socio-cultural perspective. The study is qualitative and based on the methodological approach Design-based research. In this case, an intervention, a designed activity. The intervention is supplemented with the didactic model Productive questions, to obtain additional empirical evidence for the study. The interventions were documented with video- recording on all occasions. Eleven children aged 1–3 years participate in the study.   The conclusion of the study is that the youngest children express meaning-making while participating in a chemistry-based activity. It takes place partly bodily with, for example, facial expressions, gestures, and movement, partly verbally with exclamations, words and longer sentences, to be followed by a concentrated exploration of what the child has discovered. The material has a clear impact on the meaning-making, as it forms the basis for the children's desire to discover. It is with the help of the different materials that the children see similarities and differences between the materials, which creates a sense of meaning around the different properties of the substances and their solubility in water. The study shows that interaction with others, especially peers, is significant for the youngest children's meaning-making. Interaction can take place in different ways, for example in dialogue, in intersubjectivity or together with material. The study shows that by starting from an everyday activity that interests the children and using productive questions, the child creates meaning based on a chemistry content. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om de yngsta barnens meningsskapande utifrån ett kemi-innehåll i aktiviteten ”Olika ämnens löslighet i vatten”. Studien sker utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien är kvalitativ och utgår från den metodologiska ansatsen Designbaserad forskning. I detta fall en intervention, en designad aktivitet. Interventionen kompletteras med den didaktiska modellen Produktiva frågor, för att få ytterligare empiri till studien. Interventionerna dokumenteras med videoinspelning vid alla tillfällena. Elva barn i åldern 1–3 år deltar i studien.   Resultatet visar på att de yngsta barnen meningsskapar utifrån ett kemi-innehåll i aktiviteten och att de uttrycker sitt meningsskapande på många olika sätt. Det sker dels kroppsligt med exempelvis, miner, gester och rörelse, dels verbalt med utrop, ord och längre meningar, för att därefter följas av ett koncentrerat utforskande av det som barnet upptäckt. Materialet har en tydlig inverkan på meningsskapandet, då det utgör grunden för barnens upptäckarlust.  Det är med hjälp av de olika materialen barnen får syn på likheter och skillnader mellan materialen, vilket skapar ett meningsskapande runt ämnenas olika egenskaper och löslighet i vatten. Studien visar att samspel med andra, framför allt kamrater, är betydelsefullt för de yngsta barnens meningsskapande. Samspel kan ske på olika sätt, exempelvis i dialog, i intersubjektion eller tillsammans med material. Studien visar att genom att utgå ifrån en vardaglig aktivitet som intresserar barnen och genom användandet av produktiva frågor sker det ett meningsskapande hos barnet utifrån ett kemi-innehåll.

I denna rapport kommer vi att beskriva hur vi skapat och utvecklat ett skolprogram på Vetenskapens Hus (VH) i samarbete med Scania. Skolprogrammen på VH består av en teoretisk del och en laboration som riktas till elever i grundskolan och på gymnasiet. Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheter att öka teknikintresset hos högstadieelever genom att skapa ett skolprogram på VH med koppling till den teknik som finns på Scania. Utgångspunkten är de teorier som Knud Illeris använder och hans dimensioner, Harlens teorier om undersökningsbaserad vetenskap samt Peter Senges discipliner. Efter ett besök på Scania, där vi fick se delar av deras produktionslina bestämde vi oss för att skolprogrammet skulle handla om Lean produktion. Detta beslutades eftersom idén gillades av handledaren från Scania samt att det vår något genomförbart på VH och att den inte liknade något av de befintliga skolprogrammen. Datainsamlingen skedde först och främst genom observationer gjorda på elever som går i högstadiet. De tre första grupperna är praoelever som praktiserar på VH och sedan ytterligare tre grupper som kommer från klasser runt omkring Stockholm som vi bjudit in. Det kommer även finnas datainsamling genom enkäter som delas ut till eleverna efter besöket på VH samt intervjuer med respektive lärare. Utifrån dessa data kommer vi fram till att eleverna förlorar fokus då de saknar stimulering i undervisningen och därmed behöver läraren ständigt arbeta med produktiva frågor för att leda eleverna och stimulera dem i deras arbete. / This article will describe how we have created and evolved a school program in Vetenskapens Hus (VH) in collaboration with Scania. The purpose is to create a school program about Lean production because this represents many industries way of working. Our starting point is the theories written by Knud Illeris’ and his descriptions about dimensions, Harlen’s theories about inquiry in science education aswell as Peter Senges’ theories. The mission was to create a school program in the subject technical science which reflects Scania’s worksite, where Scania is the main sponsor for VH. We got inspired to make a school program about Lean production after a visit at one of Scania’s production sites since VH did not have any other school programs were the goal was Lean. The collection of data was made by observations on high schoolers, year 13-16. The first three groups will be students who do a work experience program in VH and then three more groups that come from classes in the city Stockholm. There will be more data collection through surveys given to the students after the visit at VH as well as interviews with their respectively teacher. The data collected gives us the insight that these students lose their focus when they are not stimulated. This means that the teacher needs work by asking productive questions to lead the students and stimulate them in their work.