Bakgrund Hypotermi uppstår när kroppstemperaturen är lägre än den normala dygnsvariationen på grund av fel på temperaturregleringen. Beroende på orsaken kan hypotermi vara accidentell (i samband med olyckor, trauma och immobilisering) eller perioperativ (i samband med kirurgi och generell anestesi). Hypotermi är ett relativt ovanligt tillstånd men det förekommer emellertid i så pass stor utsträckning att personal inom sjukvården måste ha goda kunskaper om vad tillståndet innebär och hur patienter med hypotermi skall handteras.  Syfte Syftet var att beskriva uppvärmningsåtgärder vid hypotermi på akutmottagning och i den preoperativa vården. Metod Metoden som användes var litteraturöversikt. Databassökningar för vetenskapliga originalartiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt 20 artiklar som uppfyllde urvalskriterierna valdes ut och analyserades med hjälp av en integrerad analys. Resultat Den integrerade analysen av 20 vetenskapliga originalartiklar presenteras i två huvudrubriker formulerade med utgångspunkt från studiens syfte: uppvärmningsåtgärder och dess effekter vid hypotermi på akutmottagning; uppvärmningsåtgärder och dess effekter vid hypotermi i den preoperativa vården. Under varje rubrik framkommer teman som har uppkommit under granskningen. Slutsats Denna litteraturöversikt redogör för uppvärmningsåtgärder som finns att använda för sjuksköterskor på akutmottagning och i den preoperativa vården samt beskriver åtgärdernas effekter. Studien klargör att även enkla och kostnadseffektiva uppvärmningsåtgärder kan ge positiva effekter på förebyggande och behandling av hypotermi inom akutsjukvården samt i den preoperativa vården. Sjukköterskor bör alltid ta sitt professionella ansvar att mäta kroppstemperatur på alla sina patienter, identifiera riskgrupper för hypotermi och påbörja omgående uppvärmningsinterventioner.

SAMMANFATTNING Bakgrund Neglekt är en funktionsnedsättning efter stroke som främst förekommer vid skador i höger hjärnhalva. Funktionsnedsättningen ger ensidigt bortfall av sinnesintryck kontralateralt mot skadan, vilket betyder att skador i höger hjärnhalva ger vänstersidig neglekt. Patienter med neglekt har komplexa svårigheter med utökat behov av personcentrerad rehabilitering. Som en del av sjuksköterskans professionella ansvar på en strokeenhet ingår det att ha kunskap om rehabiliteringsmetoder med potential att återskapa hälsa hos patienter med neglekt. Syfte Syftet med studien var att beskriva rehabiliteringsmetoder och deras påverkan på neglekt vid stroke. Metod Allmän litteraturöversikt där sökningar genomfördes i databaserna Cinahl complete, Pubmed och Psycinfo. Sökningarna genererade femton utvalda vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, klassificerades och analyserades i en integrerad analys. Resultat Identifierade rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt som kan utföras på en strokeenhet inkluderade visuella metoder, spegel- och musikterapi. Gemensam nämnare för samtliga metoder var synens inkoppling vid varje moment. Neglekt är en multisensorisk funktionsnedsättning och studien indikerar att utförande av flera rehabiliteringsmetoder parallellt minskar symtom hos denna patientgrupp. Slutsats Denna litteraturöversikt beskriver rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt som kan utföras av hela teamet på en strokeenhet. Sjuksköterskan har ett samordnande ansvar i teamet där både patient och närstående är inkluderade. Studien ger förslag på tillvägagångssätt att utföra rehabiliteringsmetoderna och utnyttja vardagliga moment till att stimulera flera sinnen. Ökad kunskap och implementering av rehabiliteringsmetoder i den dagliga omvårdnaden av patienter med neglekt kan leda till snabbare återhämtning, kortare sjukhusvistelse samt minskat lidande för både patient och anhöriga.

Bakgrund: En nödvändighet för att kunna erbjuda stödinsatser och säkerställa patientens upplevelse av god bedriven omvårdnad, är sjuksköterskans yrkeskunnande och medvetenheten om patientens omvårdnadsbehov. Det är en skyldighet att som legitimerad sjuksköterska verka för den personcentrerade vården genom att sätta partnerskapet och informatiken i fokus, likaså låta det empatiska bemötandet ligga till grund för omvårdnadsarbetet. Trots kravet på den legitimerade sjuksköterskans kompetens för att bemöta den enskilda patienten, beskriver kvinnor som genomgått missfall att omvårdnaden inte varit riktad mot deras grundläggande behov och preferenser. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans professionella ansvar avseende stöd till kvinnor i samband med missfall. Metod: En allmän litteraturstudie tillämpades för att besvara studiens syfte. Sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed varpå 15 artiklar inkluderades för granskning och analys, vilka även sammanställdes i en tabell. Resultat: Resultatet påvisade tre nyckelkomponenter i det patientnära arbetet: Betydelsen av sjuksköterskans professionella förhållningssätt, Informativt stöd och Emotionellt stöd. Därutöver formades vårdupplevelsen både av sjuksköterskans förmåga att etablera ett förtroendefullt partnerskap och benägenhet att bekräfta kvinnan i sorgearbetet. Slutsats: Kvinnor som drabbats av missfall ansåg sig erhållit otillräckligt stöd från sjuksköterskan, varför krav ställdes på sjuksköterskans professionella ansvar att tillgodose kvinnornas omvårdnadsbehov. Det var av största vikt att patienten såväl erhöll personcentrerad omvårdnad som att relevant information presenterades. Sjuksköterskans goda bemötande och informationsgivning främjade upplevelse av god bedriven omvårdnad.

Bakgrund: Svensk lag bygger på god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Dagens mångkulturella samhälle ställer krav på sjukvården när det kommer till att erbjuda likvärdig vård till alla även till de som inte behärskar språket. Sjukvården ska bedrivas personcentrerat, personcentrerad omvårdnad kräver att sjuksköterska och patient förstår varandra. Därför är det sjuksköterskans professionella ansvar att i mötet med mångkulturen använda tolk för att säkerställa personcentrerad omvårdnad och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan använder tolk i mötet med patienten inom hälso- och sjukvård Metod: Litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes i Pubmed och CINAHL, 16 artiklar valdes för granskning och analys. Resultat: Två huvudrubriker framkom; sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten samt faktorer som påverkar sjuksköterskans användning av tolk i mötet med patienten. Under huvudrubrikerna presenteras underrubrikerna; etablera en relation, användning för att genomföra omvårdnad, tolkanvändning för speciella situationer, användning av personal som tolk, användning av närstående som tolk, okunskap och fördomar samt organisatoriska faktorer. Slutsats: Språkbarriärer genererar svårigheter för sjuksköterskan i mötet med patienter som inte behärskar språket vilket kan leda till brister i omvårdnaden samt osäker vård. Det är därför av vikt att problemet belys samt att mer information och utbildning implementeras för att komma till rätta med problematiken då det är sjuksköterskans ansvar att tillgodose personcentrerad omvårdnad till hela befolkningen.

Bakgrund Minst var fjärde graviditet avslutas med missfall före vecka 20 vilket innebär att det är den vanligaste komplikationen vid graviditet. Missfall leder till psykologiska och fysiska konsekvenser. Hälso- och sjukvården ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Det är sjuksköterskans ansvar att utifrån personcentrerad omvårdnad tillhandahålla det stöd kvinnor som genomgått missfall är i behov av. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd i samband med missfall. Metod Allmän litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes i CINAHL och PubMed. 15 artiklar valdes för granskning och analys. Resultat Resultatet sammanställdes i fyra huvudrubriker med utgångspunkt från litteraturöversiktens syfte. Huvudrubrikerna är; stöd vid fysiska symtom, psykiskt och emotionellt stöd, omgivningens stöd och stöd för att gå vidare. Slutsats Slutsatsen var att kvinnor upplevde bristande stöd i samband med missfall av både hälso- och sjukvården och sin omgivning. Stödet kvinnor efterfrågade var information, medlidande, förståelse, empati och bekräftelse av missfallet

Bakgrund  Body dysmorphic disorder [BDD] är en psykiatrisk sjukdom med en prevalens på omkring två procent. Personer med BDD har en negativ kroppsuppfattning och är överdrivet upptagna av något i sitt utseende som upplevs som deformerat eller fult. Diagnos BDD ställs utifrån diagnosmanualen DSM-V och enligt kriterierna skall den negativa kroppsuppfattningen framkalla kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning i det dagliga livet. Studier visar att kunskaperna om sjukdomen är bristfälliga och att personer med BDD ofta inte vet vart de ska vända sig för att få hjälp. Syfte Att beskriva upplevelser av lidande hos personer som lever med body dysmorphic disorder. Metod För att besvara studiens syfte tillämpades en allmän litteraturöversikt. 15 vetenskapliga artiklar med relevans för valt ämne selekterades ut efter systematisk sökning, granskning och analysering av artiklar i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultat Resultatet presenteras under rubrikerna Självbilden, skammen & copingstrategier, upplevelser av fångenskap och kampen för att få hjälp Slutsats Personer med BDD upplevde ett känslomässigt sjukdomslidande kopplat till negativ kroppsuppfattning, skam och avsky för det egna utseendet. Tvångsmässiga och utseende-relaterade beteenden kunde skapa ytterligare lidande då de tog upp stora delar av vardagen och orsakade hinder till ett fungerande liv. Till följd av detta hade personerna ofta depressiva symtom och upplevde ett livslidande över sin situation. Livet beskrevs som en konstant kamp med suicidtankar och känslor av hopplöshet. Då personerna kände att de inte blev tagna på allvar och inte fick anpassad vård uppstod även ett vårdlidande.

Bakgrund  Svårläkta sår är något som drabbar cirka en procent av Sveriges befolkning och påverkar hela livssituationen. Sårläkningen påverkas av många olika faktorer, och för att gynna sårläkningen kan patienter undervisas om egenvårdsåtgärder. Omvårdnaden vid svårläkta sår ska vara evidensbaserad. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge information så att patienten förstår och patientens förståelse ska följas upp. Patientundervisning kan främja egenvård vid svårläkta sår.  Syfte Att belysa sjuksköterskans upplevelse av hur patientundervisning kan främja egenvård hos patienter med svårläkta sår inom slutenvården Metod Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Åtta sjuksköterskor inom slutenvården i Storstockholm intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat  Sjuksköterskornas upplevelser sammanfattades i tre kategorier med åtta underkategorier. De tre kategorierna var: förberedelse inför patientundervisning, genomförande av patientundervisning och uppföljning av patientundervisning. Sjuksköterskorna upplevde sin kunskap och utbildning som bristfällig. Individanpassad information och patientens förståelse för egenvård upplevde sjuksköterskorna vara betydande för patientundervisningen och kognitiv svikt upplevdes vara det främsta hindret. Slutsats Sjuksköterskorna upplever att individanpassad patientundervisning kan främja egenvård. Följsamhet till egenvårdsåtgärder ökar om en förståelse finns hos patienten om vad de ska göra och varför. Bristfällig kunskap hos sjuksköterskorna, utebliven uppföljning av förståelse och kognitiv svikt är faktorer som kan leda till att patientundervisningen brister.

Bakgrund   I takt med att befolkningen ökar i ålder blir demenssjukdomar allt vanligare i dagens samhälle. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) är vanligen förekommande när en person med demens inte kan göra sig förstådd. I sjuksköterskans ansvar ingår att arbeta personcentrerat och genom kvalitetsutveckling av vården ta hjälp av alternativa omvårdnadsåtgärder, exempelvis inkludera djur i den dagliga verksamheten på demensboenden. Bandet mellan människa och djur har alltid varit starkt, djuren har en förmåga att känna av människans känslor och kroppsspråk. Syfte Syftet var att beskriva hur djur som personcentrerad omvårdnadsåtgärd påverkar personer med demens på demensboenden. Metod En allmän litteraturöversikt som innehåller 18 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna har blivit kvalitetsgranskade, klassificerats och analyserats i en integrerad analys.  Resultat Vid inkluderande av djur i omvårdnadsarbetet främjas kontakten och välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Djuren bidrar till att personerna med demens känner sig trygga, vilket gör att de tar initiativ och vågar kommunicera. Interaktion med djur framkallar glädje och skapar harmoni på demensboenden.Slutligen visarresultatet att djuren framkallar minnen från livet som personerna med demens förmedlar till sin omgivning, vilket skapar gemenskap samt ökar förståelsen för den unika personens livsvärld.   Slutsats Djur som personcentrerad omvårdnadsåtgärd påverkar personer med demens på demensboenden inom flera områden. Sammanfattningsvis påverkas kontakten, både mellan människa och djur samt mellan vårdpersonal och boende på ett positivt sätt. Djuren bidrar till att öka välbefinnandet och har visat sig vara en framgångsrik omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan med fördel kan implementera på demensboenden.

Bakgrund Sexuella trakasserier på arbetsplatsen drabbar sjuksköterskor världen över. Tidigare forskning har visat att sexuella trakasserier har en negativ inverkan på arbetsmiljön och att det inom hälso- och sjukvården finns ett samband mellan en negativ arbetsmiljö och sjuksköterskors välmående vilket kan ha negativa konsekvenser för vårdkvalitén och patientsäkerheten. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevda erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod Studien använde allmän litteraturöversikt som metod. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter kvalitetsgranskning valdes tio artiklar ut till resultatet som sammanställdes i en matris. Data analyserades genom integrerad analys. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor erfar olika typer av sexuella trakasserier från olika förövare och att synen på begreppet påverkade huruvida en händelse klassades som sexuella trakasserier eller inte. Upplevda konsekvenser var en negativ påverkan på sjuksköterskan samt olika strategier för att hantera händelserna. Vidare beskrevs arbetsplatsens betydelse i relation till sexuella trakasserier, i form av attityder, vårdkultur och makt samt brister i rutiner. Slutsats Då sexuella trakasserier på arbetsplatsen leder till en negativ påverkan på sjuksköterskans psykiska mående, försämrad arbetsprestation och arbetsmiljö samt försämrat teamarbete, utgör detta ett hinder för sjuksköterskans omvårdnadsarbete och möjligheter att ta sitt professionella ansvar. Resultatet indikerar även att sexuella trakasserier kan leda till att sjuksköterskor sjukskriver sig samt slutligen lämnar sitt yrke. Vidare utgör sexuella trakasserier mot sjuksköterskor ett hot mot patientsäkerheten.