SAMMANFATTNING Bakgrund – Vårdande kommunikation är komplext och viktigt att studera eftersom den kan påverka vårdens kvalitet och patientens upplevelse av kvalitet. Syfte - Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskors vårdande kommunikation med patienter i preanestesifasen Metod – Metoden var kvalitativ, induktiv och beskrivande fokuserad etnografi. Fem fokuserade deltagandeobservationer med fältanteckningar och skisser av vårdandetgenomfördes. Analysen utfördes enligt kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultat –Anestesisjuksköterskors vårdande kommunikation sker genom att; Skapa förtroende och agera medmänskligt genom att använda ett situationsspecifikt och lämpligt kommunikationsmönster. Skapa förståelse för procedurerna i förloppet genom information och instruktioner. Skapa försäkran tillsammans med patienten genom att fokusera på säkerhet i miljön. Slutsats - Anestesisjuksköterskor bedömer patientens kliniska behov och vårdar genom att skapa förtroende, skapa förståelse, skapa försäkran. Vårdande kommunikation har sin särskilda betydelse i den här kliniska kontexten och är förankrad i anestesisjuksköterskans mycket praktiska arbete och dennes förutsättningar för vårdande. Nyckelord: Vårdande relation, Vårdande kommunikation, Personcentrerad vård, Anestesisjuksköterska, Etnografi ABSTRACT Background – Caring communication is an important object of study since the care provided may have impact on quality of care and the perceived quality of care. Aim - The purpose of this study is to describe anaesthetic nurses' caring communication with patients in the pre-anaesthetic phase Method - The method was qualitative, inductive, and descriptive focused ethnography. To describe situation-specific patterns of Caring communication, data collection was performed with sampling of field notes and hand-drawn sketches. Data analysis was performed with conventional qualitative content analysis. Results – Anaesthetic nurses caring communication was provided through; Create trust and act compassionately by communicating with care and good judgement. Create comprehension of important procedures with information and instruction. Create assurance in cooperation with the patient by focusing on safety in the environment.  Conclusion – Anaesthetic nurses assess patient´s needs and work to provide a caring communication. Create trust, create comprehension, create assurance are contextual and unique caring communication. Further interpretative research can enlighten a deeper understanding of important perspectives from patient and nurses in the preanesthetic context. Keywords: Caring Relationship, Caring Communication, Person-Centred Care, Anaesthesia Nurse, Ethnography

Bakgrund   I takt med att befolkningen ökar i ålder blir demenssjukdomar allt vanligare i dagens samhälle. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) är vanligen förekommande när en person med demens inte kan göra sig förstådd. I sjuksköterskans ansvar ingår att arbeta personcentrerat och genom kvalitetsutveckling av vården ta hjälp av alternativa omvårdnadsåtgärder, exempelvis inkludera djur i den dagliga verksamheten på demensboenden. Bandet mellan människa och djur har alltid varit starkt, djuren har en förmåga att känna av människans känslor och kroppsspråk. Syfte Syftet var att beskriva hur djur som personcentrerad omvårdnadsåtgärd påverkar personer med demens på demensboenden. Metod En allmän litteraturöversikt som innehåller 18 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna har blivit kvalitetsgranskade, klassificerats och analyserats i en integrerad analys.  Resultat Vid inkluderande av djur i omvårdnadsarbetet främjas kontakten och välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Djuren bidrar till att personerna med demens känner sig trygga, vilket gör att de tar initiativ och vågar kommunicera. Interaktion med djur framkallar glädje och skapar harmoni på demensboenden.Slutligen visarresultatet att djuren framkallar minnen från livet som personerna med demens förmedlar till sin omgivning, vilket skapar gemenskap samt ökar förståelsen för den unika personens livsvärld.   Slutsats Djur som personcentrerad omvårdnadsåtgärd påverkar personer med demens på demensboenden inom flera områden. Sammanfattningsvis påverkas kontakten, både mellan människa och djur samt mellan vårdpersonal och boende på ett positivt sätt. Djuren bidrar till att öka välbefinnandet och har visat sig vara en framgångsrik omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan med fördel kan implementera på demensboenden.

Bakgrund: Afasi är en förvärvad språkstörning som oftast orsakas av en stroke, men kan även orsakas av neurologiska sjukdomar, tumörer, och andra hjärnskador. Afasi medför kommunikationssvårigheter och kan innebära en nedsatt förmåga att förstå och att göra sig förstådd, vilket är utmanade i vardagen men även i mötet med vården. Personer med afasi upplever att de inte kan prata med vårdpersonalen, på grund av personalens bristande förmåga att sätta sig in i den drabbades livssituation. Syfte: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som följer beskrivning av en integrerad sammanställning inspirerad av metasyntes. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Totalt identifierades fyra nya teman som belyste personers upplevelse av att leva med afasi. De nya teman var; Hur afasi påverkar personen, Hur afasi påverkar kommunikationen, Hur afasi påverkar det sociala livet och Erfarenheter av rehabilitering. Slutsats: Det finns otillräcklig kunskap om afasi i allmänheten och inom hälso- och sjukvården. För att detta ska ändras krävs det ett ökat intresse och vilja hos sjukvårdspersonalen att öka sin kunskap om afasi. Även kommunikationen mellan vårdpersonal och personer med afasi behöver förbättras. Öppenhet, nyfikenhet och följsamhet behövs hos sjuksköterskor för att i samarbete med patienten bättre kunna hantera vården av personer som drabbat av afasi.

No description available.

Bakgrund: Astma är världens vanligaste kroniska sjukdom. Det finns flera olika typer av astma, diagnosen ställs genom en klinisk översikt och huvudsakligen genom spirometri. Sjuksköterskans ansvar handlar om att föra en vårdande kommunikation och minska lindandet för personer med astma. Samt att utföra personscentrerad vård för dessa personer, den personcentrerade vården handlar om att stödja personens autonomi och att värdera personens identitet.  Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att leva med astma. Metod: Litteraturöversikt applicerades som metod med sju kvalitativa- och två kvantitativa artiklar samt en mixad metod artikel. Databaserna Cinahl och PubMed tillämpades i sökningen av artiklar. Kvalitetsgranskningen genomfördes med Fribergs granskningsfrågor. Analysen gjordes i fyra steg genom att läsa, granska, söka efter likheter och skillnader samt sammanfatta. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman som var aktuella: Det förändrade livet som astmatiker, Upplevelser av förändrad självbild och relationer, Att hantera livet med astma och upplevelser av egenvård och stöd och Förändringar i yrkesliv och privatekonomi. Slutsats: Personers erfarenheter av att leva med astma visar att det sker förändringar i vardagliga livet så som egenvårdsåtgärder, förändrade relationer, yrkesliv och självbild. Bemötandet från sjukvårdspersonal har inverkan på hur personer med astma bedriver egenvård. Sjuksköterskans ansvar att erbjuda personcentrerad vård med stöd och god vård är av stor betydelse för personens delaktighet och fortsatta tilltro till vården. / Background: Asthma is the worlds most common chronic disease with over 260 million people affected. There are several different types of asthma, the diagnosis is made thorugh a clicnial overview and mainly through spirometry. The nurse’s responsibility is to carry out caring communication and reduce suffering for people with asthma. As well as providing person-centred care for these people, the person-centred care is about supporting the person’s autonomy and valuing the person’s identity. Aim: The purpose was to describe peoples experiences of living with asthma. Method: A literature review was applied as a method with seven qualitative and two quantitative articles and one article with mixed-method. The databases Cinahl and PubMed were applied in the search of articles. The quality review was carried out using Friberg’s review questions. The analysis was done in four steps by reading, reviewing, searching for similarities and differences and summarizing. Results: The results revealed four themes that were relevant: The changed life as an asthmatic, Experiences of changed self-image and relationships, Coping with life with asthma and experiences of self-care and support, Changes in professional life and personal finances. Conclusions: People´s experiences of living with asthma show that there are changes in everyday life such as self-care measures, changed relationships, professional life and self-image. how changes occur in life around the implementation of self-care measures, changed private relationships, professional life and self-image. The treatment of healthcare professionals has an impact on how people with asthma engage in self-care. The nurse´s responsibility to offer personcentred care with support and good care is of great importance for the person´s participation and continued trust in the care.