No description available.

It is often argued that one of the important aspects of action research is its´ emancipatory aim. However students are rarely directly involved in teachers´ professional development. This paper explores how students can be involved in teacher development based on action research theories. The study involved four Upper Secondary teachers, teaching students aged 16 to 18, who worked in a school development project throughout a school year. Their aim was to improve a certain aspect of their teaching based on suggestions put forward by the students. The teachers used various methods for continuous reflection on their progress, such as observation, coaching and individual written reflection. Students were also invited to assess their teachers´ professional development. The teachers themselves found that this was a feasible way of improving their teaching skills. The majority of students believed their teachers developed professionally. Several teachers and students also reported that relations between students and teachers improved during the time of this study.The paper ends by offering a re-modelling of the model put forward in 2013 by Helen Timperley for school development, by adding a starting point where students are asked to define what they need from their teachers to better succeed in their studies.

Matematiklärares profession och professionella utveckling är grundläggande för elevers lärande. Syftet med studien har varit att följa en process för att förstå vad och hur matematiklärare lär i en praktikgemenskap. En grupp matematiklärare från årskurs 1-6 har träffats regelbundet under ett år. Gruppen, reflektionsgruppen har arbetat med att utveckla och söka svar på en gemensam kärnfråga. Reflektionsgruppens gemensamma intresse var att förstå mer om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen. Studien har sin grund i Goodchilds (2008) den utvecklande forskningscykeln som kombineras med Wengers (1998) praktikgemenskaper för att analysera hur reflektionsgruppens samtal om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen förändras. I analysen och tolkningen används tre begrepp som analysverktyg: ömsesidigt engagemang, gemensamt intresse och delad repertoar. Resultat visar förändringar i reflektionsgruppens samtal från att förstå, till att identifiera, till att tolka och slutligen tillämpa matematiskaresonemang i matematikundervisningen. Ett resultat av studien är också förändringar i reflektionsgruppen samtal som förändras från konsensus till att problematisera kärnfrågan. / Mathematics teachers’ profession and professional development is essential to develop students’ learning. The aim of this study has been to follow a processin order to understand what and how mathematics teachers learn in a community of practice. A group of mathematics teachers grade 1-6 met regularly for a period of one year. This group, called the reflection group, was tasked with developing a common core question. The reflection group’s joint enterprise was to understand more about communication and reasoning in mathematics teaching. The study is based on Goodchild’s (2008) the developmental research cycle combined with Wenger’s (1998) communities of practice to analyse how the reflection group shifts the way of talking about communication and reasoning in mathematics teaching. In the analyses and the interpretation three concepts are used as analytical tools: mutual engagement, joint enterprise and shared repertoire. The results show shifts in the reflection group’s way of talking from to understand, to identify, to interpret and finally to apply mathematical reasoning in teaching. The result of the study also shows changes in the process as the conversation shifted from consensus to problematizing the common core question.

Syftet med den här fallstudien är att undersöka förstelärares betydelse för lärares professionella utveckling utifrån 1) hur rektor, förstelärare och lärare förstår syftet med försteläraruppdraget, 2) vilka olika funktioner förstelärare fyller, samt 3) vilken betydelse förstelärare får för lärares professionella utveckling. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer och deltagande observation. Som grund för analysarbetet har Goodlads (1979) läroplansnivåer, med stöd av Timperleys (2019) modell för professionellt lärande och centrala begrepp från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, tillämpats. Resultatet visar att försteläraruppdraget uppfattas som en möjlighet att genomföra utvecklingsarbete i praktiken och att lärare får fortbildning samt att säkerställa kvalité och likvärdighet i undervisningen. Resultatet visar också att förstelärare fyller flera olika funktioner på skolan, men där samtliga grundas i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Förstelärarna identifierar utvecklingsbehov, utformar innehåll för att svara mot behoven, stödjer lärare och rektor i pedagogiska frågor, koordinerar arbetet mellan olika aktörer och sammanhang samt motiverar till utveckling. Vidare visar resultatet att förstelärares arbete ökar förutsättningarna för lärares samverkan, didaktiska förnyelse och yrkesspråk. Därmed visar den här studien att förstelärare kan ha betydelse för lärares professionella utveckling genom att främja lärare som professionellt team, en lärandekultur på skolan och lärares didaktiska kunskaper. Dock förutsätter detta att det finns en organisatorisk struktur för förstelärares arbete och att lärare aktivt deltar. Det blir mycket upp till den lokala skolan att omsätta reformen i praktiken, vilket också påverkar vilka effekterna blir.