Under utbildningen till specialpedagog väcktes vårt intresse för handledning. Handledning kan användas väl i fortbildningssyfte och är i jämförelse med många andra former av fortbildning hållbar, eftersom den är situationsbaserad och unik för organisationen. Vårt syfte med arbetet är att ta reda på i hur stor utsträckning pedagogisk grupphandledning förekommer i Malmö stad. Ett underliggande syfte är också att ta reda på vilka effekter rektorerna ser med pedagogisk grupphandledning. Vi har gjort en totalundersökning med hjälp av enkäter som rektorerna har besvarat. Enkäten hade både frågor med svarsalternativ och öppna frågor som tolkats utifrån ett positivistiskt respektive hermeneutiskt förhållningssätt.Resultaten visar att majoriteten av Malmö stads grundskolor använder sig av pedagogisk grupphandledning. Antalet anställda pedagoger som har erbjudits handledning är dock relativt lågt. Positiva effekter som redovisats är att den är professionsutvecklande, personalstödjande, samt verksamhetsutvecklande.

befattningsutbildningen för skolledare. Studiens syfte är att undersöka hur deltagare i rektorsprogrammet beskriver att professionsutvecklande handledning bidragit till utveckling av deras rektorskap. Den handledning som undersöks har genomförts i lärgrupper med en utbildningsledare som handledare. Studiens empiriska underlag består av kvalitativa intervjuer med skolledare under deras sista år på utbildningen. Habermas teori om kommunikativt handlande används som teoretisk utgångspunkt då ett särskilt intresse riktas mot rektorers kommunikativa förmåga. För att relatera kommunikativ förmåga till rektorskap tillämpas vid analysen även Saarukkas modell för beskrivning av rektorskapet, med fokus på personlig dynamik. Genom analys av studiens resultat är min slutsats att studien bidragit till ökad förståelse kring hur den professionsutvecklande handledningen på olika sätt har bidragit till utveckling av rektorskapet hos de intervjuade deltagarna i rektorsprogrammet. Analysen av skolledarnas beskrivningar visar att erfarenheter från den professionsutvecklande handledningen varit betydelsefulla för tanke och handling i deras praktik. Utsagor indikerar en fördjupad förståelse för vikten av gemensam reflektion samt kraften i frågandet som verktyg för att bredda sitt eget och andras perspektiv vid hantering av komplexa problem. I deras beskrivningar finns också tecken på utveckling inom kommunikativ förmåga, genom ökad självkännedom, större förståelse för andra och bättre förståelse för hur deras ledarskap påverkar kommunikation och interaktion i verksamheten. Studien antyder också att metareflekterande samtal kring professionsutvecklande handledningen i relation till deltagarnas verksamhet, kan bidra ytterligare till transferering från utbildning till rektorskap i praktiken. / This study is about supervision for professional development that forms an element of the Swedish national training program for school leaders. The aim of this study is to investigate how participants in the training program describe that supervision for professional development contributed to the development of their principalship. The supervision under investigation has been carried out in learning groups with an education leader as facilitator. The empirical basis consists of qualitative interviews with school leaders during their last year on the program. Habermas' theory of communicative action is used as a theoretical framework due to a particular interest in school leaders’ communicative skills. In order to relate communicative skills to principalship, the analysis also applies Saarukka's model for describing principalship, with a focus on personal dynamics. Through analysis of the study's results, my conclusion is that the study has contributed to an increased understanding of how the supervision for professional development has contributed in different ways to the development of the principalship of the interviewed participants in the principal's program. The analysis of the school leaders' descriptions shows that experiences from the supervision were significant for thought and action in their practice. Statements indicate a deepened understanding of the importance of joint reflection and the power of questioning as a tool to broaden their own and others' perspectives when dealing with complex problems. Furthermore, there are signs of development in communicative skills, through increased self-awareness, greater understanding of others and better understanding of how their leadership affects communication and interaction in the organisation. Moreover, the study suggests that meta-reflective conversations can contribute to transfer from education to principalship in practice.