Inledning: Många företag genomför idag någon form av prognos som underlag för deras beslut. Det kan handla om prognoser för hur mycket marknaden kommer att efterfråga, hur stora kostnader företaget förväntas ha eller hur mycket personal som kommer krävas. Problemformulering: Hur använder företag prognoser i sin verksamhet? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och förklara hur prognoser används i företag. Metod: Den här studien har byggt på en kvalitativ forskningsstrategi. Arbetets forskningsansats har varierat mellan en induktiv metod och en deduktiv metod. Uppsatsens empiriska material har införskaffats genom semistrukturerade intervjuer på två utvalda företag; Galenica AB och SAAB training and simulation. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att företag använder prognoser som grund för att fatta beslut. Prognoser används främst som grund för budgetarbetet, men företag upprättar även prognoser över andra faktorer som påverkar företagets framtid. Vår undersökning visar att företagen främst använder sig av subjektiva prognosmetoder, även om det finns teorier som påvisar risker med de här metoderna. En viktig del av prognosarbetet är att följa upp företagets arbete och ständigt utvärdera prognoserna. Vidare visar vår studie att skillnaden mellan hur företagen följer upp sitt arbete är väldigt stort och kan troligen hänföras till en mognadsprocess. / Introduction: Many companies today carry out some sort of forecast as a basis for their decisions. This can include forecasts regarding what the level of demand from the market will be, the estimated costs for the company or the amount of staff needed. Problem: How do companies use forecasts in their business operation? Purpose: The purpose of this paper is to describe and explain how forecasts are used in companies. Method: This study has been based on a qualitative research strategy. The research approach of this paper has varied between an inductive method and deductiv method. The empirical material of this paper have been acquired through semi-structured interviews in two selected companies; Galenica AB and SAAB training and simulation. Results and conclusions: The study shows that companies use forecasts as basis for decision making. Forecasts are mainly used as the basis for budgets but they are also established for other factors that affect the company’s future. Our study shows that companies mainly use subjective forecasting methods, although there are theories demonstrating risks with these methods. An important part of the forecasting process is to follow up its work and continously evaluate the forecasts. Furthermore, our study shows that the difference between how companies follow up their work is very big and can probably be attributed to a maturing process.

Syftet med denna uppsats är att modellera och prognostisera Sveriges varuexport, varuimport och handelsnetto. Vi använder oss av data från januari 1975 till och med augusti 2010 för respektive serie. Dessa data testas och jämförs i olika ARIMA- och SARIMA-modeller samt skattas även medelst säsongsreningsprogrammet TRAMO/SEATS. För de modeller som bäst passar serierna genomförs därefter in sample- och out of sample-analyser med felmåtten RMSE och MAPE. Modellerna med bäst felmått och som därpå väljs ut för att göra prognoser för serierna till och med augusti 2012 är (3,1,0)x(0,1,1) för export, (2,1,1)x(0,1,1) för import samt (0,1,1)x(0,1,1) skattad i TRAMO/SEATS för handelsnetto.

No description available.

Sto Scandinavia AB är ett dotterbolag till Sto AG som är ett av de marknadsledande företagen inomtillverkning och försäljning av byggprodukter i form av exempelvis golv och väggar. Sto ScandinaviaAB har även de viss tillverkning men den huvudsakliga verksamheten är att marknadsföra och säljaprodukter till byggindustrin. För att kunna leverera sina produkter till kunderna inom önskattidsfönster har Sto Scandinavia fem centrallager på olika platser i Norden.Att ha produkter i lager är en förutsättning för att kunna uppnå tillräcklig servicenivå mot kunderna,men det medför också att kapital binds upp som istället kunde investerats i verksamheten ellerplacerats någon annanstans och gett avkastning. Då Sto Scandinavia AB i dagsläget har varor i lagertill ett värde av ca 37 miljoner kronor fördelat på ca 4000 artikelnummer medför det att lagerstyrningär en aspekt av stor vikt.En faktor som försvårar lagerstyrningen är att Sto Scandinavia AB:s produkter används tillbyggprojekt som framför allt bedrivs sommartid. För att kunna tillgodose efterfrågan även underhögsäsong måste lager byggas upp inför sommaren. Men om dessa lager är för högt dimensioneradekan det leda till att produkterna får ligga på lager ända tills nästa sommar och binda upp kapital.Som ett steg i den fortlöpande effektiviseringsprocessen ville därför Sto Scandinavia AB undersökaom det går att sänka kapitalbindningen med bibehållen leveransservice. Syftet med denna studie blevsåledes att undersöka och ge rekommendationer om hur lagerstyrning bör ske för partihandelföretagmed starkt säsongsbetonat sortiment i avseende att reducera kapitalbindningen i lager utan att försämraleveransservicen.För att uppnå detta syfte togs en analysmodell fram för att kunna analysera hur lagret borde styras.Analysmodellen går i stora drag ut på att klassificera sortimentet utifrån artikelkarakteristik, med hjälpav befintlig teori ge förslag på hur respektive klass ska styras, simulera lagerutvecklingen förrepresentativa artiklar ur respektive klass för att slutligen kunna analysera och dra slutsatser om hur ettlager med rådande förutsättningar ska styras.Genom att analysera simuleringsresultaten från de olika klasserna kan det konstateras att de meravancerade sätten att styra lager i form av metoder för att prognostisera den förväntade efterfrågan intepresterade lika bra som förväntat. Istället presterade de i vissa fall ungefär lika bra som de mindreavancerade och i vissa fall sämre. Analysen visade också att om simuleringsresultaten för mångaartiklar visade sig vara sämre än det resultat Sto Scandinavia AB fick med sin dåvarandelagerstyrning. Med andra ord var Sto Scandinavia AB:s lagerstyrning redan relativt bra anpassad tillförutsättningarna.För några av de framtagna klasserna blev dock resultatet för något eller några av de framtagnalagerstyrningsförslag bättre än den ursprungliga lagerstyrningen med hänseende till studiens syfte, attminska kapitalbindningen utan att servicenivån försämras nämnvärt. Vid framtagandet avrekommendationer togs även hänsyn till hur mycket resurser själva lagerstyrningen skulle ta i anspråk.

MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är en svensk myndighet vars uppgift är att hjälpa till vid kriser och katastrofer samt att informera samhället för att vara mer förberedda inför katastrofer. För att kunna agera snabbt har MSB ett stort lager med materiel. En av de mest frekventa produktgrupperna som används är profilkläderna. I nuläget beställs profilkläderna främst baserat på magkänsla och det finns inte så mycket tanke bakom beställningarna. MSB vill nu förbättra sin lagerstyrning för att få en mer effektiv lagerhållning. Målet med detta arbete är därmed att skapa ett lagerstyrningssystem för MSB:s profilkläder. För att genomföra arbetet samlades data gällande inköp och efterfrågan in från MSB:s lagersystem. Denna data bearbetades sedan genom att den delades in i intervall och analyserades. För respektive produkt analyserades efterfrågemönster. Det beräknades även totalt antal uttagna produkter, medelvärdet för efterfrågan under en ledtidsperiod, standardavvikelsen för efterfrågan under en ledtidsperiod, årsefterfrågan, ekonomisk orderkvantitet, säkerhetslager, beställningspunkt och återfyllnadsnivå utifrån vissa antaganden. Dessa metoder analyserades för att identifiera det mest fördelaktiga lagerstyrningssystemet för MSB:s profilkläder. Även olika principer för prognostisering behandlades för att utreda hur den framtida efterfrågan av dessa produkter borde prognostiseras. Rekommendationen som tagits fram genom beräkningarna och analysen är att MSB bör använda sig av ett återfyllnadssystem för beställning av profilkläder. I MSB:s fall innebär detta att lagernivån ska undersökas två gånger om året och de olika profilkläderna ska sedan beställas upp till en förutbestämd nivå baserat på historisk efterfrågan och säkerhetslagret. I MSB:s fall bedömdes säkerhetslagret som extra viktigt eftersom efterfrågan är väldigt ojämn och osäker. Att ha ett större säkerhetslager bidrar bland annat till högre kostnader men i MSB:s fall anses en hög beredskap vara viktigare än att minimera kostnaderna.

Detta arbete har undersökt vilken av två metoder som var bättre för att prognostisera kapaciteten inom sjukvården hos Region Västerbotten. Det ena alternativet var att prognostisera några olika komponenter för att sedan, med en kapacitetsformel, beräkna kapaciteten. Det andra alternativet var att prognostisera kapaciteten baserat på historisk data av kapaciteten. Ifall det andra alternativet visade sig bättre undersöktes även bästa sätt att få en prognos för de komponenter som är en del av kapacitetsformeln. Vid granskning av komponenterna i kapacitetsformeln, drogs slutsatsen att det första alternativet inte kunde användas. Under de förutsättningar som prognosen skapades skulle inte kapacitetsformeln representera kapaciteten. Den andra metoden valdes som den bättre. För att ta fram prognosen för övriga komponenter skapades enskilda prognoser även för dessa. För att skapa prognoser användes ett par enklare metoder samt tidsserieanalys. Två avdelningar undersöktes, varav den ena visade sig ha ett starkt säsongsberoende på sju dagar och modeller som utnyttjade den informationen gav bäst resultat. Medelprocesstiden var svår att prognostisera för båda avdelningarna. Att beräkna och modellera denna på ett annat sätt kan eventuellt förbättra prognoserna.

Background and problem The problem originates in strategic cost accounting. Because of the prevailing condition on the market today, businesses must be aware of their position in the market, their weaknesses and their strengths in order to create and keep its competitiveness. Therefore it is critical to operate strategically in every other decision. The question arises how this can be achieved. Forecasting is a commonly used tool for strategy and enables decision making but challenges accompany the use of forecasting. Forecasting requires awareness of strategy and goals, competitors and dynamic environmental factors in order to succeed. The goal of forecasting is to create the best conditions for the future. Forecasting enables planning and uncertainty can be identified which can result in better decision making. However, the future is uncertain and it is impossible to predict an exact forecast.  Purpose  The aim of the study is to investigate the importance of forecasting regarding decision making and how it can assist the development of human capital. The purpose of the study is furthermore to produce a conceptualized forecasting model for Beta. Henceforth the study also aims to examine which variables are the most useful in forecasting cost of personnel for Beta.   Method  To execute the study a composite of a qualitative and quantitative approach has been chosen. The study has been executed on the company called Beta, that has wished to remain anonymous. Beta is a corporation whose cost structure mostly consists of cost of personnel. The company has a solid and developed process for forecasting their cost of personnel. The study has been divided in the three following parts: theoretical frame of reference, empiricism and finally analysis. The theoretical frame of reference is meant to create increased knowledge of goal and strategy, forecasting, cost of personnel, key indicator and decision making process. The empirical data collection for the qualitative part of the study has consisted of semi-structured interviews with six respondents from Beta. For the quantitative part, the study has been provided data from Beta consisting of budget and results from the period 2020-2022. Finally, the theoretical frame of reference and the empirical data collection are analyzed in the analysis section. Conclusion The results of the study’s research question concluded that forecasting is critical for decision making. However, there are some difficulties within the process at Beta. The main problem is the manual process that contributes to inaccuracies and the process is time consuming. Furthermore, it can be stated that forecasting personnel costs contributes to the development of human capital through an ambition for increased competence within the workforce. The part of the study consisting of an examination of four different variables the variable growth gave satisfactory results from the three valuation criterias. Therefore, we recommend using the forecasting model based on the variable growth as a complement to the already existing process.

Detta examensarbete har utförts på Volvo Penta Distribution Center (VPDC) i Vara somligger i Västra Götalands län och har funnits sedan 1975. AB Volvo Penta är ett företag inomVolvokoncernen som producerar båt motorer för fritidsbruk. Målet med examensarbetet är attge förslag på hur Volvo Penta skall optimera sitt lager, vilket i praktiken innebär att minskalager och lagerytor, samt att optimera inkommande material.För att kunna nå ovanstående mål har dessa frågor tagits i beaktning:• Vad krävs för att VPDC inte skall behöva förvara material i externa lager?• Hur skulle en optimal materialhemtagning se ut?• Hur många dagars färdigvarulager av Varamotorer är lämpligt att hålla?• Vilka besparingar finns att få, både vad gäller minskat ytbehov och färre transporter?• Behövs extern lageryta och hur många kvadratmeter skall det vara?För att kunna komma fram till förslag till dessa frågor har författarna intervjuat berördapersoner inom företaget, tagit del av och analyserat information berörande examensarbetetsamt studerat relevant litteratur. Även besök på ett av de externa lagren har gjorts för att få enbättre helhets uppfattning.Arbetet utmynnar i rekommendationer på hur VPDC skall arbetar med att minska sitt lager.Dessa rekommendationer innehåller även förslag på förändrad användning av prognoser,förslag till införande av nya rutiner samt riktlinjer för förbättrad kommunikation.

<p>Med cash management menas styrning av företagets betalningsströmmar samt styrning av företagets val av förvaltningsform. Här ingår bl.a. in- och utbetalning, prognostisering, hantering i form av placering och finansiering samt effektiva system för att kontrollera företagens flöden. Ett bra och effektivt cash management arbete kan göra att bundet kapital frigörs. Vidare kan detta leda till att företag kan uppnå en högre avkastning och därmed bättre resultat. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur företag arbetar med sin cash management, vilka tjänster banker erbjuder företag och om företagen använder sig av dessa. Undersökningen har visat att väl utvecklade och anpassade system utefter företagens behovger en effektiv hantering av cash management. Företagen använder sig vidare i storutsträckning av de tjänster som banker erbjuder då banker har stor erfarenhet och kunskap om vilka tjänster som är bäst lämpade för varje enskilt företag, och hur de kan uppnå maximalavkastning. Ett bra samarbete mellan bank och företag kan alltså ge en förbättrad cashmanagement. Undersökningen har vi utfört genom att intervjua utvalda personer i företag och banker. Resultatet som framställts anser vi vara användbart för såväl företag som banker och kan</p><p>exempelvis användas som underlag för framtida utveckling av rutinerna.</p>

Med cash management menas styrning av företagets betalningsströmmar samt styrning av företagets val av förvaltningsform. Här ingår bl.a. in- och utbetalning, prognostisering, hantering i form av placering och finansiering samt effektiva system för att kontrollera företagens flöden. Ett bra och effektivt cash management arbete kan göra att bundet kapital frigörs. Vidare kan detta leda till att företag kan uppnå en högre avkastning och därmed bättre resultat. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur företag arbetar med sin cash management, vilka tjänster banker erbjuder företag och om företagen använder sig av dessa. Undersökningen har visat att väl utvecklade och anpassade system utefter företagens behovger en effektiv hantering av cash management. Företagen använder sig vidare i storutsträckning av de tjänster som banker erbjuder då banker har stor erfarenhet och kunskap om vilka tjänster som är bäst lämpade för varje enskilt företag, och hur de kan uppnå maximalavkastning. Ett bra samarbete mellan bank och företag kan alltså ge en förbättrad cashmanagement. Undersökningen har vi utfört genom att intervjua utvalda personer i företag och banker. Resultatet som framställts anser vi vara användbart för såväl företag som banker och kan exempelvis användas som underlag för framtida utveckling av rutinerna.