Projekt utgör en stor del av den globala produktionen och både ledning och medarbetare måste ha kompetens och vilja att sträva mot hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att belysa projektledares upplevda förutsättningar för att kunna implementera företagets hållbarhetspolicy i sina projekt. Undersökningen har skett genom diskursanalys av fyra företags hållbarhetspolicys samt intervjuer med projektledare på dessa företag. Företagen är vinstdrivande med en tydlig hållbarhetsprofil. Det teoretiska ramverket utgörs av hållbar projektledning. Resultatet visar att hur företagen väljer att kommunicera sin hållbarhetspolicy spelar roll för hur den används. Att rikta kommunikationen till mänskliga faktorer har visat sig vara mer framgångsrikt sett till hur projektledarna tar policyn till sig, gentemot rak information som inte har samma genomslagskraft. Det har också visat sig mer fördelaktigt för företagen att använda sina projekt för att integrera hållbarhet i linjeorganisationen snarare än att integrera hållbarhet från linjeorganisationen ut i projekten. Projektledarna har svårt att se sin egen roll för att gå mot en hållbar utveckling. De ramar in sig själva i organisationen och missar sin egen roll ur ett samhällsperspektiv. Dessutom är hållbarhetsfrågor något som de lägger över på sakkunniga och därför inte reflekterar över så mycket själva. De utgår från att någon annan redan har tagit ansvar.

Motivation är en avgörande del för projekts framgång och därav har studiens syfte varit just detta. Syftet med studien har varit att studera motivation och på vilka sätt projektledare arbetar med att motivera sina teammedlemmar. Rapporten följer en klassisk struktur och börjar inledningsvis med att förklara begreppet motivation och går sedan vidare till en djupare förklaring av ämnet i teorikapitlet. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för resultatet. Resultatet har sammanställts utifrån de teman som identifierats allteftersom intervjuerna har genomförts. Det första temat är Bygga katedralen, andra temat är Bollplanket och det tredje Dominospelet. Temana symboliserar projektledarens roll till motivation, individens roll, gruppens roll samt vad som motverkar motivation. Intervjusvaren mellan projektledarna gjorde att det gick att se tydliga mönster som dessa teman formats utifrån. Därefter har en diskussion sammanställts där teori och resultat jämförs med varandra. Den slutsats som går att dra inom arbetet är att projektledare är medvetna om den roll motivation har som verktyg för att driva projekt framåt och arbetar på olika sätt för att tillämpa det på bästa sätt. / Motivation is a crucial part of a project's success and therefore the purpose has been to study motivation as a subject. The purpose of the study has been to study motivation and the ways in which project managers work to motivate their team members. The report follows a classical structure and begins initially by explaining the concept of motivation and then moves on to a deeper explanation of the topic in the theory chapter. The study is qualitative with semi-structured interviews as a collection method for the results. The results have been compiled based on the themes identified as the interviews have been conducted. The first theme is called Building the cathedral, the second one is the Supporter and the third is called the Domino Game. The themes symbolize the project manager's role to motivation, the role of the individual, the role of the group and what counteracts motivation. The interview responses between the project managers made it possible to see clear patterns from which these themes were formed. After that, a discussion has been compiled in which theory and results are compared with each other. The conclusion that can be drawn within the work is that project managers are aware of the role motivation has as a tool to drive projects forward and work in different ways to apply it in the best way.

This paper examines how the advance of Artificial Intelligence (AI) technologies may affect the role of project managers. It draws on a narrative literature review and semi-structured interviews conducted with seventeen project managers from various industries in Sweden. The theoretical framework of the study is based on Wachnik's stages of AI development and categorization of core competencies for project success of Alvarenga et al. The results of this paper suggest that even though the current uptake of AI technologies is still low in project management practices, project managers can already start preparing for the potential paradigm shift by focusing on developing competencies such as communication, leadership, and understanding the technological context. Moreover, the authors developed the Holistic Competencies Triangle model to navigate project managers through the competencies needed for successful and effective project management when AI is more widely adopted. / Denna studie undersöker hur utvecklingen av artificiella intelligensteknologier (AI) kan påverka projektledarens roll. Studien är byggd på en narrativ litteraturöversikt och semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sjutton projektledare från olika branscher i Sverige. Studiens teoretiska ramverk baseras på Wachniks steg för AI-utveckling och kategoriserade kärnkompetenser för projektframgång av Alvarenga et al. Resultatet tyder på att även om den nuvarande användningen av AI-tekniker fortfarande är låg inom projektledningspraxis, kan projektledare redan börja förbereda sig för det potentiella paradigmskiftet genom att fokusera på att utveckla kompetenser som kommunikation, ledarskap och förstå den teknologiska kontexten. Dessutom har författarna utvecklat en holistisk kompetens-triangelmodell för att navigera projektledare genom kompetenserna som krävs för en lyckad och effektivt projektledning när AI blir mer utbrett.