<p>Isolering är en åtgärd för att förhindra smittspridning eller för att skydda patienten från smitta. Vårdformen kan ge upphov till psykisk påfrestning och lidande hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att göra en jämförelse av upplevelser hos patienter i smitt- eller skyddsisolering. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Det framgick skillnader och likheter vid jämförelserna av upplevelsen hos smitt- och skyddsisolerade patienter. Några av skillnaderna var kunskapen och förståelsen för isoleringen. De skyddsisolerade upplevde det som en process som de behövde genomgå medan de smittisolerade upplevde det som mer traumatiskt eftersom de fick otillräcklig information vid isoleringstillfällets start. Något som var gemensamt för både smitt- och skyddsisolering var känslor av ensamhet, tristess och fångenskap. Vidare visade det sig att ångest och depression var förekommande reaktioner hos både de smitt- och skyddsisolerade patienterna. Mer forskning inom det här området efterfrågas eftersom inga tidigare studier med jämförelser av dessa isoleringsformer har påträffats inom området. Även ytterligare utbildning behövs för att skapa en god vårdkvalitet för patienter i isolering för att främja en god omvårdnad i den kliniska verksamheten.</p>

Isolering är en åtgärd för att förhindra smittspridning eller för att skydda patienten från smitta. Vårdformen kan ge upphov till psykisk påfrestning och lidande hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att göra en jämförelse av upplevelser hos patienter i smitt- eller skyddsisolering. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Det framgick skillnader och likheter vid jämförelserna av upplevelsen hos smitt- och skyddsisolerade patienter. Några av skillnaderna var kunskapen och förståelsen för isoleringen. De skyddsisolerade upplevde det som en process som de behövde genomgå medan de smittisolerade upplevde det som mer traumatiskt eftersom de fick otillräcklig information vid isoleringstillfällets start. Något som var gemensamt för både smitt- och skyddsisolering var känslor av ensamhet, tristess och fångenskap. Vidare visade det sig att ångest och depression var förekommande reaktioner hos både de smitt- och skyddsisolerade patienterna. Mer forskning inom det här området efterfrågas eftersom inga tidigare studier med jämförelser av dessa isoleringsformer har påträffats inom området. Även ytterligare utbildning behövs för att skapa en god vårdkvalitet för patienter i isolering för att främja en god omvårdnad i den kliniska verksamheten.

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur närstående till skyddsisolerade patienter på en hematologiavdelning vid ett sjukhus i Mellansverige upplevde vårdtiden och bemötandet från vårdpersonalen under vistelsen på sjukhuset. Metod: Studien är en empirisk studie med kvalitativ design. Deltagarna bestod av fem närstående till skyddsisolerade patienter som valdes ut genom bekvämlighetsurval. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Resultat: Två teman har identifierats ”Den närstående trygghet är kopplat till hur patienten mår och behandlas.” och ”Närstående förminskar sin egen betydelse i vårdsituationen”. Under dessa två teman utkristalliserade sig fyra kategorier ”Trygghetskänsla”, ”Förlorad kontroll”, ”Att vara närvarande” och ”Copingstrategier. De närstående upplevde inte skyddsisoleringen i sig som något betungande, den förknippades snarast med praktiska problem. Trots detta använde de närstående sig av en rad copingstrategier för att hantera den nya situationen. Vårdpersonalen upplevdes ofta inte bekräfta den närståendes närvaro vilket gav den närstående en känsla av att vara osynlig. Trots att detta upplevdes som någonting negativt strävade ändå de närstående efter att normalisera vårdpersonalens beteende genom att förminska sin egen betydelse i vårdsituationen. Slutsats: Trygghetskänslan för den närstående är starkt kopplad till hur den sjuke mår. Ju sjukare denne är desto mer stöd behöver den närstående. Närstående till patienter i skyddsisolering upplever sig vara i bakgrunden i vårdsituationen och i patientrummet vilket leder till en känsla av att vara osynlig då vårdpersonalen inte upplevs uppmärksamma den närstående som en egen person. Den närstående strävar efter att normalisera personalens beteende genom att förminska sin egen betydelse i vårdsituationen. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to explore how persons related to patients in protective isolation at a hospital in central Sweden perceived their stay at the hospital and the hospital staffs’ behaviour towards them. Method: The study was empirical with a qualitative design. The participants in this study were five people related to patients in protective isolation who were chosen through convenience sample. Semi structured interviews were conducted and analysed utilising a qualitative, content analysis method. Results: Two themes were identified “The relatives feeling of security are connected to how the patient are feeling and how the patient were treated” and “The relatives diminish their own importance in the care situation”. Four categories were found “Sense of security”, “Loss of control”, “To be present” and “Coping strategies”. The participants did not perceived the protective isolation as something stressful in it self, it was more of a practical problem. Nevertheless all the participants used a string of coping strategies in order to more easily manage the new situation. A repetitive theme in the interviews were the feeling of being invisible and that their presence weren’t acknowledged by the hospital staff. Even though this was something that was considered to be stressful, this behaviour from the hospital staff was something that the participants strived to normalize by diminishing their own importance in the care situation. The feeling of security and control over the situation was strongly linked to the patient’s condition and how he or she was treated by the hospital staff. Conclusion: The feeling of security, control over the situation and need for support was strongly linked to the patient’s current condition. Person’s related to patients in protective isolation perceived themselves as being in the background in care situations and the patient’s room which lead to a feeling of invisibility and a feeling of not being seen as an individual. The relatives strived to normalize the hospital staffs behaviour by diminishing their own importance in the care situation.

Inom sjukvården finns det två former av isolering. Smittskyddsisolering är till för att hindra smittspridning när en person blir smittad av en infektion som kan vara farlig för allmänheten och skyddsisolering används när en person är extra infektionskänslig, exempelvis efter cytostatikabehandling för cancer. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever isoleringsvård inom den somatiska slutenvården. Vald metod var en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar användes. Sex teman identifierades i resultatet: Behov av anhöriga, Behov av stöd från sjuksköterskan, Känsla av instängdhet, Behov av kontroll, Behovet av information och Känslan av frihet. Studien visade att isolering leder till känslor av ensamhet, känslan av övergivenhet, psykisk ohälsa och skam. Det visade sig att behovet av medmänsklig kontakt och information var av stor betydelse för patienter för att kunna hantera sin tid under isolering. Många beskrev att det inte bara var negativt att ha ett eget rum utan det gav känslor av ro och underlättade vid besök. Att ha tillgång till tv, telefon och internet var för patienterna olika sätt för att få stimulans och få tiden att gå, som annars kunde kännas långsam. Sjuksköterskan var ett viktigt stöd och en källa till medmänsklighet. Att ha ett fönster med utsikt över omgivningen gjorde upplevelsen mer uthärdlig för flertalet av patienterna.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Med dagens epidemiologiska förändringar ökar behovet av isoleringsvård för att förhindra spridningen av vårdrelaterade infektioner samt skydda patienter vid infektionskänslighet. Tidigare forskning visar att isolering kan upplevas psykiskt påfrestande. Ett flertal studier har fokuserat på ämnet och därför är det viktigt med en litteraturöversikt för att sammanställa denna forskning. För att kunna säkerställa en god omvårdnad krävs det att sjuksköterskor har god kunskap och förståelse om hur patienter upplever isoleringen. Genom denna litteraturöversikt kan medvetenheten hos sjuksköterskorna öka. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska patienters upplevelser av att vara isolerade inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att analysera och sammanställa tidigare data från empiriska kvalitativa studier. Resultat: Resultatsanalysen resulterade i fyra kategorier: Positiva upplevelser av isolering, Negativa upplevelser av isolering, Vårdmiljöns betydelse och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Resultatet i denna litteraturöversikt visar att upplevelsen av att vårdas isolerat varierade bland patienterna. Sjuksköterskan bör arbeta utifrån utgångspunkten att varje människa är unik och anpassa omvårdnaden individuellt för varje patient. Detta för att förebygga och minska lindande hos patienten. / ABSTRACT   Background: With today's epidemiological changes, the need for isolation care increases to prevent the spread of health-related infections and protect patients from infection susceptibility. Previous research shows that isolation can be experienced psychologically stressful. A number of studies have focused on the subject and therefore it is important to have a literature review to compile this research. In order to ensure good nursing care, nurses need good knowledge and understanding of how patients experience isolation. Through this literature review, the awareness of nurses can increase. Purpose: The purpose of this literature review was to explore patients' experiences of being isolated in somatic care. Method: A literature review was conducted to analyze and compile previous data from empirical qualitative studies. Results: The results analysis resulted in four categories: Positive experiences of isolation, Negative experiences of isolation, The importance of the health care environment and the importance of the care staff. Conclusion: The results of this literature review show that the experience of being cared for was varied among patients. The nurse should work on the basis that every person is unique and adjusts the care individually for each patient. This is to prevent and reduce unwinding of the patient.

Introduktion: Patienter med hematologisk cancer kan genomgå en stamcellstransplantation som behandling för att få nya blodbildande stamceller. Målet med transplantationen samt cytostatikabehandling är överlevnad för patienten och att bota malignitet.  Syfte: Att studera patienter med hematologisk cancer och deras upplevelser av att genomgå stamcellstransplantation.  Metod: En deskriptiv litteraturöversikt där 11 kvalitativa studier har granskats. Litteratursökningen gjordes via databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsanalysen genomfördes med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultatanalysen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Många negativa aspekter framkom men även positiva upplevelser inom några underkategorier. Många av deltagarna upplevde biverkningarna som begränsande, däribland fatigue som även kunde påverka dem en tid efter behandlingens slut. Flertalet kände sig rädda för att dö och återinsjukna i sjukdomen. Stöd från anhöriga, vårdpersonal och patienter var viktigt för att orka ta sig igenom behandlingsperioden. Skyddsisoleringen upplevdes av de flesta som jobbig, men kunde även kännas som en säker miljö för vissa. En övervägande andel av deltagarna var i behov av mycket information såväl inför som under stamcellstransplantationen. Slutsats: Personer som genomgår en stamcellstransplantation på grund av hematologisk cancer kan påverkas på många olika sätt, mestadels negativt där rädsla var förekommande. Biverkningar påverkade även återgången till vardagen. Skyddsisoleringen upplevdes av många som påfrestande och begränsande. Behovet av information var individuellt. Stöd var för många patienter det som underlättade behandlingen mest. Sjuksköterskan behöver därför individanpassa vården utifrån patientens behov och resurser. / Introduction: Patients with hematological cancer can undergo stem cell transplantation as a treatment to get new blood-forming stem cells. The goal with transplantation and chemotherapy is survival and to cure malignancy.  Purpose: To study the experience of patients with hematological cancer undergoing hematopoietic stem cell transplantation.  Method: A descriptive literature review where 11 qualitative studies have been reviewed. The literature search was made via the databases CINAHL and PubMed. The quality analysis is based on the quality review template by SBU. The result analysis was conducted according to Friberg’s five-step model.  Results: Many negative aspects emerged, but there were also positive experiences in some of the subcategories. Many of the participants experienced that side effects were limiting, including fatigue that could remain and affect them months after treatment. Several participants felt scared of dying or falling ill again. Support from relatives, nursing staff and patients was an important part to cope with treatment. Protective isolation was experienced by most as difficult, but could for some feel like a safe environment. A predominant part of the participants had the need of being well informed before and during stem cell transplantation.  Conclusion: Patients undergoing stem cell transplantation because of hematological cancer are affected by the treatment in several ways, mostly negative and fear was common. Side effects also affected returning to everyday life. Protective isolation was experienced as stressful and limiting. The need of information was individual. Social support was for many patients what helped to ease treatment most. Nurses therefore need to personalize the care of these patients, from their needs and resources.