When going through a stem cell transplantation a patient is forced to undergo protective isolation to inhibit risk of opportunistic infections related to the low leucocyte count as a result of aggressive pre-transplant chemotherapy treatment. Protective isolation has shown to have an impact on patient experiences during treatment and the aim of this study is to elucidate experiences of protective isolation of patients undergoing hematopoietic stem cell transplantation and to deduce patient perceptions of the role of nurses in protective isolation care. The presented study was performed as a mixed qualitative and quantitative survey at a hematopoietic ward in Sweden. Results were analyzed by Mayring (2000) and by descriptive frequency charts and show that patients in protective isolation experience alienation, necessity, safety and anxiety with regards to their protective situation. Considering the role of nurses patients perceive their role to be attendant, informant and acting as an executioner of medical implementations. To ensure best possible care consideration needs to be taken regarding patient experiences and in doing so nurses are equipped with tools when caring for the patient in isolated care. / Att genomgå för en stamcellstransplantation innebär att patienten till följd av behandlingen blir immunosupprimerad till en grad att skyddsisolering för patientens egen hälsa blir nödvändig. Skyddsisoleringen i samband med stamcellstransplantation kan pågå i veckor till månader i väntan på att behandlingen ska få effekt och nya stamceller bildas. Denna isolering påverkar patientgruppen och det är denna studies syfte att belysa hematologiska patienters upplevelser av isolering efter en stamcellstransplantation samt att undersöka uppfattningar om sjuksköterskans roll under tiden efter transplantationen. Genom en kvantitativ forskningsdesign med kvalitativa inslag har patienter på en hematologisk avdelning tagit del av en enkätstudie som analyserats enligt Mayring (2000) samt deskriptiva frekvenstabeller. Huvudresultaten visar att patienterna, i samband med isoleringen, upplever utanförskap, att isoleringen var en nödvändighet samt att isoleringen medförde trygghet eller oro. Patienterna uppfattar sjuksköterskans roll att vara närvarande och informationsbärande samt att innebära medicinskt utförande. För att kunna bedriva god vård för patientgruppen behöver hänsyn tas till de beskrivna upplevelserna och sjuksköterskan bör ta dessa patientupplevelser med sig i mötet med den skyddsisolerade patienten.

Det finns två olika former av isolering. Smittskyddsisolering används för att förhindra smittspridning när en patient blivit smittad av en allmänfarlig infektion och skyddsisolering för att förhindra att en patient som är extra infektionskänslig, exempelvis vid immunsupprimerande behandling, blir smittad. Att vara isolerad innebär begränsad rörelsefrihet och att vara i stort behov av vårdpersonalen vilket kan upplevas som psykiskt påfrestande. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård inom den somatiska slutenvården. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju kvalitativa och en kvantitativ artikel användes. I resultatet identifierades fem teman: att vara ensam, förståelsen av att vara isolerad, behovet av information och undervisning, ett rum med utsikt och att känna sig förorenad. I studien framkom att patienterna ofta upplever känslor som ensamhet, ångest, depression och skam i samband med att vara isolerade. Information och undervisning är av stor betydelse för att öka förståelsen till varför isoleringen är nödvändig. Ett rum med utsikt över natur leder till ökat välbefinnande och att ha tillgång till en telefon och tv på rummet var viktigt för att hålla sig uppdaterad med världen utanför. Många upplevde att få ett eget rum som positivt men det bar även med sig en stor ensamhet. En god relation till vårdpersonalen, ständiga besök från närstående och rikligt med information kring isoleringens betydelse var viktiga aspekter som resulterade i en god upplevelse av vårdtiden.

<p>Isolering är en åtgärd för att förhindra smittspridning eller för att skydda patienten från smitta. Vårdformen kan ge upphov till psykisk påfrestning och lidande hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att göra en jämförelse av upplevelser hos patienter i smitt- eller skyddsisolering. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Det framgick skillnader och likheter vid jämförelserna av upplevelsen hos smitt- och skyddsisolerade patienter. Några av skillnaderna var kunskapen och förståelsen för isoleringen. De skyddsisolerade upplevde det som en process som de behövde genomgå medan de smittisolerade upplevde det som mer traumatiskt eftersom de fick otillräcklig information vid isoleringstillfällets start. Något som var gemensamt för både smitt- och skyddsisolering var känslor av ensamhet, tristess och fångenskap. Vidare visade det sig att ångest och depression var förekommande reaktioner hos både de smitt- och skyddsisolerade patienterna. Mer forskning inom det här området efterfrågas eftersom inga tidigare studier med jämförelser av dessa isoleringsformer har påträffats inom området. Även ytterligare utbildning behövs för att skapa en god vårdkvalitet för patienter i isolering för att främja en god omvårdnad i den kliniska verksamheten.</p>

Isolering är en åtgärd för att förhindra smittspridning eller för att skydda patienten från smitta. Vårdformen kan ge upphov till psykisk påfrestning och lidande hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att göra en jämförelse av upplevelser hos patienter i smitt- eller skyddsisolering. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Det framgick skillnader och likheter vid jämförelserna av upplevelsen hos smitt- och skyddsisolerade patienter. Några av skillnaderna var kunskapen och förståelsen för isoleringen. De skyddsisolerade upplevde det som en process som de behövde genomgå medan de smittisolerade upplevde det som mer traumatiskt eftersom de fick otillräcklig information vid isoleringstillfällets start. Något som var gemensamt för både smitt- och skyddsisolering var känslor av ensamhet, tristess och fångenskap. Vidare visade det sig att ångest och depression var förekommande reaktioner hos både de smitt- och skyddsisolerade patienterna. Mer forskning inom det här området efterfrågas eftersom inga tidigare studier med jämförelser av dessa isoleringsformer har påträffats inom området. Även ytterligare utbildning behövs för att skapa en god vårdkvalitet för patienter i isolering för att främja en god omvårdnad i den kliniska verksamheten.

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur närstående till skyddsisolerade patienter på en hematologiavdelning vid ett sjukhus i Mellansverige upplevde vårdtiden och bemötandet från vårdpersonalen under vistelsen på sjukhuset. Metod: Studien är en empirisk studie med kvalitativ design. Deltagarna bestod av fem närstående till skyddsisolerade patienter som valdes ut genom bekvämlighetsurval. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Resultat: Två teman har identifierats ”Den närstående trygghet är kopplat till hur patienten mår och behandlas.” och ”Närstående förminskar sin egen betydelse i vårdsituationen”. Under dessa två teman utkristalliserade sig fyra kategorier ”Trygghetskänsla”, ”Förlorad kontroll”, ”Att vara närvarande” och ”Copingstrategier. De närstående upplevde inte skyddsisoleringen i sig som något betungande, den förknippades snarast med praktiska problem. Trots detta använde de närstående sig av en rad copingstrategier för att hantera den nya situationen. Vårdpersonalen upplevdes ofta inte bekräfta den närståendes närvaro vilket gav den närstående en känsla av att vara osynlig. Trots att detta upplevdes som någonting negativt strävade ändå de närstående efter att normalisera vårdpersonalens beteende genom att förminska sin egen betydelse i vårdsituationen. Slutsats: Trygghetskänslan för den närstående är starkt kopplad till hur den sjuke mår. Ju sjukare denne är desto mer stöd behöver den närstående. Närstående till patienter i skyddsisolering upplever sig vara i bakgrunden i vårdsituationen och i patientrummet vilket leder till en känsla av att vara osynlig då vårdpersonalen inte upplevs uppmärksamma den närstående som en egen person. Den närstående strävar efter att normalisera personalens beteende genom att förminska sin egen betydelse i vårdsituationen. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to explore how persons related to patients in protective isolation at a hospital in central Sweden perceived their stay at the hospital and the hospital staffs’ behaviour towards them. Method: The study was empirical with a qualitative design. The participants in this study were five people related to patients in protective isolation who were chosen through convenience sample. Semi structured interviews were conducted and analysed utilising a qualitative, content analysis method. Results: Two themes were identified “The relatives feeling of security are connected to how the patient are feeling and how the patient were treated” and “The relatives diminish their own importance in the care situation”. Four categories were found “Sense of security”, “Loss of control”, “To be present” and “Coping strategies”. The participants did not perceived the protective isolation as something stressful in it self, it was more of a practical problem. Nevertheless all the participants used a string of coping strategies in order to more easily manage the new situation. A repetitive theme in the interviews were the feeling of being invisible and that their presence weren’t acknowledged by the hospital staff. Even though this was something that was considered to be stressful, this behaviour from the hospital staff was something that the participants strived to normalize by diminishing their own importance in the care situation. The feeling of security and control over the situation was strongly linked to the patient’s condition and how he or she was treated by the hospital staff. Conclusion: The feeling of security, control over the situation and need for support was strongly linked to the patient’s current condition. Person’s related to patients in protective isolation perceived themselves as being in the background in care situations and the patient’s room which lead to a feeling of invisibility and a feeling of not being seen as an individual. The relatives strived to normalize the hospital staffs behaviour by diminishing their own importance in the care situation.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Med dagens epidemiologiska förändringar ökar behovet av isoleringsvård för att förhindra spridningen av vårdrelaterade infektioner samt skydda patienter vid infektionskänslighet. Tidigare forskning visar att isolering kan upplevas psykiskt påfrestande. Ett flertal studier har fokuserat på ämnet och därför är det viktigt med en litteraturöversikt för att sammanställa denna forskning. För att kunna säkerställa en god omvårdnad krävs det att sjuksköterskor har god kunskap och förståelse om hur patienter upplever isoleringen. Genom denna litteraturöversikt kan medvetenheten hos sjuksköterskorna öka. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska patienters upplevelser av att vara isolerade inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att analysera och sammanställa tidigare data från empiriska kvalitativa studier. Resultat: Resultatsanalysen resulterade i fyra kategorier: Positiva upplevelser av isolering, Negativa upplevelser av isolering, Vårdmiljöns betydelse och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Resultatet i denna litteraturöversikt visar att upplevelsen av att vårdas isolerat varierade bland patienterna. Sjuksköterskan bör arbeta utifrån utgångspunkten att varje människa är unik och anpassa omvårdnaden individuellt för varje patient. Detta för att förebygga och minska lindande hos patienten. / ABSTRACT   Background: With today's epidemiological changes, the need for isolation care increases to prevent the spread of health-related infections and protect patients from infection susceptibility. Previous research shows that isolation can be experienced psychologically stressful. A number of studies have focused on the subject and therefore it is important to have a literature review to compile this research. In order to ensure good nursing care, nurses need good knowledge and understanding of how patients experience isolation. Through this literature review, the awareness of nurses can increase. Purpose: The purpose of this literature review was to explore patients' experiences of being isolated in somatic care. Method: A literature review was conducted to analyze and compile previous data from empirical qualitative studies. Results: The results analysis resulted in four categories: Positive experiences of isolation, Negative experiences of isolation, The importance of the health care environment and the importance of the care staff. Conclusion: The results of this literature review show that the experience of being cared for was varied among patients. The nurse should work on the basis that every person is unique and adjusts the care individually for each patient. This is to prevent and reduce unwinding of the patient.

Introduktion: Patienter med hematologisk cancer kan genomgå en stamcellstransplantation som behandling för att få nya blodbildande stamceller. Målet med transplantationen samt cytostatikabehandling är överlevnad för patienten och att bota malignitet.  Syfte: Att studera patienter med hematologisk cancer och deras upplevelser av att genomgå stamcellstransplantation.  Metod: En deskriptiv litteraturöversikt där 11 kvalitativa studier har granskats. Litteratursökningen gjordes via databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsanalysen genomfördes med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultatanalysen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Många negativa aspekter framkom men även positiva upplevelser inom några underkategorier. Många av deltagarna upplevde biverkningarna som begränsande, däribland fatigue som även kunde påverka dem en tid efter behandlingens slut. Flertalet kände sig rädda för att dö och återinsjukna i sjukdomen. Stöd från anhöriga, vårdpersonal och patienter var viktigt för att orka ta sig igenom behandlingsperioden. Skyddsisoleringen upplevdes av de flesta som jobbig, men kunde även kännas som en säker miljö för vissa. En övervägande andel av deltagarna var i behov av mycket information såväl inför som under stamcellstransplantationen. Slutsats: Personer som genomgår en stamcellstransplantation på grund av hematologisk cancer kan påverkas på många olika sätt, mestadels negativt där rädsla var förekommande. Biverkningar påverkade även återgången till vardagen. Skyddsisoleringen upplevdes av många som påfrestande och begränsande. Behovet av information var individuellt. Stöd var för många patienter det som underlättade behandlingen mest. Sjuksköterskan behöver därför individanpassa vården utifrån patientens behov och resurser. / Introduction: Patients with hematological cancer can undergo stem cell transplantation as a treatment to get new blood-forming stem cells. The goal with transplantation and chemotherapy is survival and to cure malignancy.  Purpose: To study the experience of patients with hematological cancer undergoing hematopoietic stem cell transplantation.  Method: A descriptive literature review where 11 qualitative studies have been reviewed. The literature search was made via the databases CINAHL and PubMed. The quality analysis is based on the quality review template by SBU. The result analysis was conducted according to Friberg’s five-step model.  Results: Many negative aspects emerged, but there were also positive experiences in some of the subcategories. Many of the participants experienced that side effects were limiting, including fatigue that could remain and affect them months after treatment. Several participants felt scared of dying or falling ill again. Support from relatives, nursing staff and patients was an important part to cope with treatment. Protective isolation was experienced by most as difficult, but could for some feel like a safe environment. A predominant part of the participants had the need of being well informed before and during stem cell transplantation.  Conclusion: Patients undergoing stem cell transplantation because of hematological cancer are affected by the treatment in several ways, mostly negative and fear was common. Side effects also affected returning to everyday life. Protective isolation was experienced as stressful and limiting. The need of information was individual. Social support was for many patients what helped to ease treatment most. Nurses therefore need to personalize the care of these patients, from their needs and resources.

Skyddsisolering används i vårdandet av patienter med neutropeni och patienter med kraftig immunsuppressiv behandling såsom någon form av stamcellstransplantation, cytostatika eller strålning. Tidigare studier inom området visade att depression, ångest, sömnsvårigheter och hallucinationer var vanliga symtom hos de skyddsisolerade patienterna. Resultaten visade också att en del patienter såg isoleringen som en tid att samla kraft efter sin behandling medan andra upplevde det som en bestraffning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av skyddsisolering hos patienter med hematologiska eller onkologiska sjukdomar. KASAM användes som teoretisk referensram. Metoden som användes var en litteraturstudie och de olika databaserna PubMed, CINAHL, Internurse, Medline och PsycINFO genomsöktes. Studien baserades på sju artiklar med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Sju huvudkategorier framkom vid dataanalysen. Resultatet i denna studie visade att de flesta deltagare såg isoleringen som något de behövde gå igenom för att bli friska. För många av deltagarna var det viktigt att skydda sig från infektioner vilket i vissa fall ledde till begränsad kontakt med närstående. Alla deltagarna hade olika hanteringsstrategier där stödet från närstående var mest framträdande. Fynden i denna studie kan hjälpa sjuksköterskor att få en ökad förståelse för patienters upplevelse av skyddsisolering och därigenom även kunna identifiera och möta deras behov. / Protective isolation is used in the treatment of neutropenic patients and patients with severe immunosuppressive therapy such as some form of stem cell transplantation, chemotherapy or radiation therapy. Previous studies showed that depression, anxiety, insomnia and hallucinations were common symptoms in the isolated patients. The results also showed that some patients saw isolation as a time to gather strength after their treatment, while others saw it as a punishment. The aim of this study was to examine the experience of protective isolation in patients with hematological or oncological diseases. SOC was used as a theoretical framework. The method used was a general literature review and the databases PubMed, CINAHL, Internurse, Medline and PsycINFO were searched. The study was based on seven articles with a qualitative approach and three with quantitative approach. Seven main categories emerged from the data analysis. The results of this study showed that most participants saw the isolation as something they needed to go through to get well. For many of the participants, it was important to protect themselves from infections which in some cases led to limited contact with relatives. All participants had different coping-strategies were the support from relatives was the most prominent. The findings in this study can help nurses to get a better understanding of patients' experiences of protective isolation and thus be able to identify and meet their needs.

Lilja, C & Svensson, K. Omvårdnad vid neutropeni orsakat av cytostatika. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Neutropeni är en allvarlig komplikation hos patienter som behandlas med cytostatika och är förenat med risk för vårdrelaterade infektioner och sepsis som kan vara livshotande. Ibland behövs skyddsisolering på sjukhus med risk för vårdrelaterade infektioner. Syftet var att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa omvårdnaden under skyddsisoleringen samt vilka infektionsförebyggande åtgärder som är av betydelse. Metoden var en litteraturstudie som bygger på 17 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar olika omvårdnadsaspekter som är betydelsefulla vid neutropeni. Olika infektionsförebyggande åtgärder för att hindra endogen och exogen smitta belystes. Smittspridningen förhindras genom användning av basala hygienrutiner och handdesinfektion. Patienter med neutropeni som skyddsisoleras på sjukhus är en utsatt och svårt sjuk patientgrupp vilket gör det svårt att randomisera tillräckligt stora, väldesignade och jämförbara studier. Det saknas forskning inom omvårdnaden. Säkra rekommendationer med hög trovärdighet kan inte ges med denna bakgrund. Behov finns att kritiskt utvärdera de insatser som görs idag och att utveckla forskningen av omvårdnaden av patienter med cytostatikaorsakad neutropeni. / Lilja, C & Svensson, K. Chemically induced neutropenia: The need of nursing care. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.Neutropenia is a serious complication among cancer patients who receive chemotherapy and can cause life threatening cross infections and sepsis. Protective care at hospital is sometimes needed with risk for cross infections. The purpose of this review was to highlight the nursing care of patients in protective care and to indicate the most important actions to prevent cross infections. A literature review was used as method based on seventeen scientific articles. The result showed actions of nursing care that are important during protective care at hospitals. The result also showed interventions to prevent cross infections caused of endogenous and exogenous source. There are few well designed studies and there is a lack of comparable empirical evidence. These patients are very ill and vulnerable and it is difficult to perform randomized studies with enough sample size to get well designed and comparable studies. Therefore recommendations can not be given that are based on high level of evidence. There is a need to develop evidence based nursing methods and to identify and evaluate nursing interventions so that the best possible care of patients with chemically induced neutropenia in protective care is given.