Bakgrund: Det finns begränsat med studier som behandlar äldre personer med psykisk ohälsa i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen. Psykisk ohälsa hos äldre personer är vanligt förekommande. Nationella samt internationella kartläggningar visar att äldre personer med psykisk ohälsa har erfarit negativa upplevelser i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvårdspersonal möter äldre personer med psykisk och fysisk samsjuklighet och de har en skyldighet att erbjuda god vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvårdspersonal påverkar mötet med äldre personer med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur äldre personer med psykisk ohälsa upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal inom öppen- och slutenvård Metod: Litteratursökningar från januari 2005 till April 2018 samlades in från CINAHL Complete, PsycINFO och Nursing & Allied Health Database. Artiklar från Australien, Norge, Nederländerna, Sverige, Storbritannien och USA inkluderades från databaserna. Resultat: Resultatet består av huvudtemat Vårdrelation med sex underteman:  Psykosociala faktorer, Personlig relation, Motiverande samtal och praktiskt stöd, Misstro, Meningsskiljaktigheter samt Att inkluderas och att exkluderas. Diskussion: Äldre personer med psykisk ohälsa klargör positiva och negativa aspekter i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen. Vänligt bemötande och en personlig relation där patienter tilläts vara delaktiga och samtala om sådant som de önskade ansågs positivt i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen. Negativa erfarenheter som framkom var patienternas upplevelse av misstro och stigmatisering från hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare resonemang synliggör att bemötandet hos hälso- och sjukvårdspersonalen brister vilket även strider mot den filosofi som Hildegard Peplau förespråkar. Det framgår även att hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt skiljer sig åt beroende på i vilken vårdkontext som de är verksamma inom. Det talar för att hälso- och sjukvårdspersonalen saknar adekvat kunskap inom ämnet och är i behov av utbildning för att kunna erbjuda god vård på lika villkor för alla. / Background: There is paucity of research to assess the elderly people with mental disorders encounter with healthcare professionals´. National and international research elucidate that elderly people with mental disorders have had negative experiences in the encounter with healthcare professionals´. Healthcare professionals´ encounter elderly people with physical and psychological comorbidity and they are required to offer satisfactory care on equal terms for the entire population. Healthcare professionals impact the encounter with elderly people with mental illness. Aim: The aim of this literature review was to investigate elderly people with mental illness experiences of the encounter with healthcare professionals in an outpatient and an inpatient care setting Method: Literature searches from January 2005 to April 2018 was conducted using CINAHL Complete, PsycINFO and Nursing & Allied Health Database. Articles from Australia, Norway, Netherlands, Sweden, United Kingdom and USA were drawn from the databases. Results: The result consists of one main theme: Caring relationship and it represents six subtopics:  Psychosocial factors, Personal relationship, Motivating conversation and practical support, Distrust, Difference of opinion and Being included or being excluded. Discussion: Elderly people with mental illness acknowledge positive and negative aspects about the encounter with healthcare professionals. Friendly healthcare professionals who engaged in personal conversations with the patients were considered positive. Negative aspects that emerged were patients' experiences of distrust and stigma. Further argumentations elucidate that healthcare professionals fail to uphold a good standard of the care provided which also contradicts the framework that Hildegard Peplau is advocating. The healthcare professionals approach appear to differ depending on the care setting that they are working in. It indicates that healthcare professionals lack adequate awareness and need education to offer quality care on the same terms for all people.

Bakgrund En stor del av de patienter som frekvent söker vård lider av psykosomatiska sjukdomar (MUPS) och somatiseringssyndrom (MUS). Båda dessa tillstånd grundar sig i psykiska påfrestningar men yttrar sig i form av fysiska symptom. Stress är en psykisk påfrestning som är mycket utbredd i vårt samhälle idag. När människan utsätts för stress startar en rad olika fysiska processer i kroppen, som en del av vår överlevnadsinstinkt. Trots det är det många som stressar sig sjuka. Då kroppen inte får chans till återhämtning ökar risken för ohälsa med risk för psykosomatiska sjukdomar och somatiseringssyndrom som följd. Syfte Studiens syfte var att belysa upplevelser hos patienter med psykosomatiska sjukdomar och somatiseringssyndrom i den somatiska vården. Metod En litteraturöversikt valdes som metod, där 16 artiklar inkluderades. Artiklarna var av kvantitativ eller kvalitativ metod och analyserades enligt metoden integrerad analys. Resultat Patienter med MUPS/MUS lider av ohälsa och remitteras runt till olika vårdenheter utan att få den hjälp de behöver. Detta innebär ytterligare påfrestning på hälsan hos dessa patienter. Starka känslor såsom utanförskap, oro, skam och rädsla för sin egna ohälsan genomsyrar dessa patienters upplevelser. Kunskapen för dessa sjukdomstillstånd är bristfällig och det saknas tydliga riktlinjer och behandlingsmetoder inom vården. Slutsats Stigmatisering kring psykisk ohälsa skapar skam och utanförskap, vilket patienter med MUPS/MUS i stor utsträckning upplever. Bristande kunskap har visat på ineffektiv behandling vilket dessutom medför enorma kostnad för samhället. Sambandet mellan kropp och själ får inte förbises. Sjukvårdspersonal bör därför utbildas i att se den psykologiska faktorn bakom de fysiologiska symptomen. / Background A large proportion of patients who frequently seek health care suffer from psychophysiologic disorders (MUPS) and somatoform disorders (MUS). Both of these conditions derive from mental illness yet they manifest as physical symptoms. Stress is a psychological phenomenon which is widely spread in our society today. When a person is exposed to stress, a variety of physical reactions commence within our body, due to our survival instinct. In spite of this, a lot of people become physically and mentally ill from stress. When our body is deprived of recovery, there is a higher probability for lack of health and therefore the risk of developing psychophysiologic disorder and somatoform syndromes increases. Aim The purpose of the study was to illuminate patients with psychophysiologic disorders and somatoform disorders and their experiences within the somatic healthcare. Method A literature review has been conducted with an including total of 16 articles. The chosen articles consisted of quantitative or qualitative methods, analyzed according to the integrated analysis method. Results Patients with MUPS/MUS suffer from lack of health and are often referred to various care units without getting the help they need. This leads to further distress with a decreased health experience. Strong emotions such as exclusion, anxiety, shame and fear of lacking health permeate these patients' experiences. The knowledge regarding these conditions are insufficient and no distinct guidelines nor clear treatments exist within the healthcare system. Conclusions The stigmatization regarding mental illness leads to feelings of shame and exclusion for these patients. The lack of knowledge leads to ineffective treatment, which also entails an increased economic burden for the society. The relationship between the body and the soul must not be overlooked. Healthcare professionals need to be educated in the ability to recognize the underlying psychological factors behind the physiological symptoms.