Sammanfattning: Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder. Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema – Aktivitet förutsätter struktur. Temat och de sju kategorierna utgjorde strukturen för resultatet. Resultat: Arbetsterapeuterna beskriver att i stort sett alla patienter de arbetar med har problem med struktur i vardagen, att bristen på struktur påverkar i stort sett alla vardagsområden liksom att strukturen ofta är det första som faller när en person mår sämre. Arbetsterapeuterna lägger stor vikt vid att arbeta klientcentrerat vilket bland annat innebär att lägga sin egen syn på struktur åt sidan för att anpassa åtgärderna efter patientens önskemål och behov. Att arbeta med struktur beskrivs som tidskrävande. Dels på grund av att utredningen ofta tar tid då ämnet struktur kan vara känsligt för patienten att prata om men också på grund av att det är omfattande att utreda. Undersökningen visar att problem med struktur i vardagen kan beskrivas som en dålig spiral där problem i struktur ger effekter i flera delar av patienternas liv. Med hjälp av arbetsterapeutiska interventioner kan denna spiral vändas, då en förbättring i strukturen kan ge ringar på vattnet och på så vis förbättra patienters vardag. Utvärdering av effekt sker ofta parallellt med åtgärderna och arbetsterapeuterna upplever att de ofta har ont om tid för strukturerade utvärderingar. Slutsats: Struktur i vardagen beskrivs som grunden till att få en fungerande vardag. Vikten av ett klientcentrerat arbetssätt betonas för att uppnå struktur, men begränsas till viss del av ekonomiska och organisatoriska hinder. Denna studie uppmärksammar ett behov av vidare forskning inom området för att arbetsterapeuter i arbetet med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder ska kunna utgå från en mer evidensbaserad grund.

No description available.

Bakgrund: Fysiskt trauma är ett av de största hälsoproblemen i världen. Fysiska skador står för 16 % av den globala sjukdomsbördan. Med nya träningsprogram och arbetssätt har kvalitén på vården förbättrats men vanligen följer en psykisk reaktion på traumat som kan kvarstå under lång tid. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers psykiska hälsa efter ett fysiskt trauma. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar. En induktiv innehållsanalys utfördes på artiklarnas resultat. Resultat: Personer som är med om ett fysiskt trauma kan utveckla psykiska störningar relaterat till skadan, bl.a. PTSD (postraumatiskt stress syndrom), ångest, depression och sömnstörningar. Patienter berättar att de inte får hjälp med deras psykiska hälsa. Diskussion: De psykiska påfrestningarna vid trauma är stora. Det är viktigt för vårdpersonal att vara medveten om detta för att inte negligera ev. sjukdomsutveckling hos patienten. Slutsats: Patienters upplevelser av fysiskt trauma är något som behöver uppmärksammas inom vården. Det är viktigt att dessa patienter och anhöriga får möjlighet träffa personal som är utbildad inom krishantering.

Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal. Det är därför viktigt att studera vilka faktorer som kan påverka omvårdnadspersonalens upplevelse av att vårda patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården, för att om möjligt kunna utröna varför denna patientgrupp är utsatt för sämre somatisk vård än andra grupper i samhället.

Patienter med psykisk störning riskerar att få sämre behandling när de söker vård för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever också att de blir sämre bemötta än patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården. Syftet var också att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien är en litteraturstudie med beskrivande design där13 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och Scopus. Studien pekar på att sjuksköterskor hade attityder till patienter med psykisk störning som krävande patienter som riskerade att skada sig själv och andra. Patienter med psykisk störning ansågs inte vara på rätt ställe inom vården när de behandlades på en somatisk avdelning. Avdelningarnas fysiska miljö och bemanning ansågs inte anpassade för denna patientgrupp. Sjuksköterskor hade attityden att deras förmåga var otillräcklig i vården av patienter med psykisk störning. De ansåg sig sakna kunskap och utbildning samt att de inte alltid såg det som att det låg i deras roll som sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning att vårda patienter med psykisk störning. Slutsatsen är att sjuksköterskor inom den somatiska vården många gånger har negativa attityder mot patienter med psykisk störning som leder till generaliseringar av patientgruppen. Brist på utbildning och tron på den egna förmågan pekar på att sjuksköterskor behöver ett bättre stöd vid vård av patienter med psykisk störning på somatiska avdelningar. Studien visar också på att en helhetssyn på omvårdnad inte är tydlig när det gäller vård av patienter med psykisk störning inom den somatiska vården. / Patients suffering from mental disorders receive worse treatment for their somatic illnesses than people in general. Patients with mental disorders believe they are treated differently from other people without psychiatric diagnosis in general hospitals. The aim of this review was to describe what attitudes nurses in somatic care have towards patients with mental disorders. The aim was also to examine the quality of the included articles by describing the sample and response rate. This review has a descriptive design and 13 articles were included from the databases PubMed and Scopus. The results imply that the attitude nurses had towards patients with mental disorders is that they were not only demanding but also a risk to themselves and to others. Somatic wards are not considered to be the right place for patients with mental disorders. The physical environment and the number of staff were not adjusted when caring for patients with mental disorders. Nurses perceived their own ability to care for these patients to be limited. They felt that they lacked knowledge and education and that they did not always consider the mental disorder to be their responsibility as nurses in somatic care. The conclusion is that nurses in somatic care many times have negative attitudes towards patients with mental disorders which may lead to generalizing about this group of patients. Lack of education and faith in their own ability shows that nurses need more support in caring for patients with mental disorders in somatic wards. The review also implies that an approach that treats the whole patient is not clear when it comes to the care of patients with mental disorders in somatic care.

Bakgrund: Patienter med en allvarlig psykisk störning isolerades tidigare från samhället. En historisk sammanfattning belyser detta och en beskrivning ges av den psykiatriska behandlingen från medeltiden fram till idag. Begreppen psykisk sjukdom, psykisk störning, allvarlig psykisk störning samt psykiskt funktionshinder beskrivs. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete och omvårdnadsproblem inom psykiatrin återges i en resumé. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av att leva med allvarlig psykisk störning. Metod: En litteraturöversikt där resultatdelen baseras på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel, publicerade mellan 2002-2012. Resultat: Resultatet mynnade i sex teman: ensamhet, vardagen, omgivningens attityder, självstigma och skam, vårdpersonals bemötande och patientrollen. Diskussion: Resultatdelens olika teman diskuteras. Ett resonemang förs med anknytning till Kari Martinsens omsorgsfilosofi gällande ensamhetens konsekvenser, gemenskapens betydelse, samt hur attityder gällande psykisk störning påverkar självbilden. Interaktionen mellan nämnda områden belyses, slutligen debatteras personliga erfarenheter gällande faktorer som är betydelsefulla för ett ökat välbefinnande. / Background: Patients with serious mental disorder have through history been isolated from the rest of the society. An historical summary of psychiatric treatment from The Middle Ages until today are presented. Concepts such as mental illness, psychiatric disorder, serious mental illness and mental disabilities are described. A recap of the nursing in psychiatric care is given as well as problems attached to nursing in this field. Aim: The aim is to illuminate patients´ experiences of living with serious mental disorder. Methods: A literature review based on nine qualitative scientific articles and one quantitative scientific article published between the years 2002-2012. Results: The result showed six themes: loneliness, every-day, surrounding attitudes, self stigma and shame, the response from health professionals and the role as a patient. Discussions: Themes that emerged in the result are here discussed. The authors connect the themes to Kari Martinsen´s philosophy of caring and a reason is held about the consequences of loneliness, the importance of being part of a community and the impact that attitudes surrounding mental illness have on the self-image. The interaction between the areas is illustrated and finally we debate which factors who are of importance for increased well-being.

Background: The proportion of young people with mental health problems increases within the school, which places greater demands on school nurses and their ability to meet these pupils. Upbringing, family social position and living conditions are factors that affect the health of individuals. School nurses are included in student health and has an important role in mental health problems, both in terms of early identification and provide support to students as well as the promotion of health. School nurses are often alone in their profession within the individual school, which places high demands on the ability to work independently, make their own decisions and be confident in their area of expertise. Through their accessibility, the school nurse has a central position to identify and capture pupils with mental health problems and early provide of support to foster students' development and learning. Aim: The aim of this study is to describe the school nurse's work with young people's mental health problems within the school. Method: A systematic literature review. Searches conducted in Cinahl, PsycInfo, PsycArticles and ERIC resulted in six articles for review and analysis underlying the results. Results: The result presents four themes with related categories that emerged through analysis. These consist of: identification of mental illness, measures in mental health, health promotion of mental health/illness and collaboration around pupils with mental illness. Conclusion: By their position at the school, school nurses constitutes a key figure in identifying mental health problems among pupils through their accessibility, communication skills and the use of screening tools. Prevention and health promotion are important, but the time and the conditions specified for this purpose are lacking. / Bakgrund: Andelen ungdomar med psykisk ohälsa ökar inom skolan, vilket ställer högre krav på skolsköterskor och deras kompetens att möta dessa elever. Uppväxt, familjens sociala ställning och levnadsvillkor är faktorer som påverkar hälsan hos individer. Skolsköterskor ingår i elevhälsan och har en viktig roll i arbetet med psykisk ohälsa, både vad gäller att tidigt identifiera och ge stöd till elever samt arbeta hälsofrämjande. Skolsköterskor är oftast ensamma i sin profession inom den enskilda skolan, vilket ställer höga krav på förmågan att kunna arbeta självständigt, fatta egna beslut och vara trygg inom sitt kunskapsområde. Genom sin tillgänglighet har skolsköterskan en centrala position för att kunna identifiera och fånga upp elever med psykisk ohälsa och tidigt kunna erbjuda stöd för att främja elevers utveckling och lärande. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskans arbete med ungdomars psykiska ohälsa inom skolan. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökningar som utförts i Cinahl, PsycInfo, Psycarticles och ERIC resulterade i sex artiklar som efter granskning och analys ligger till grund för resultatet. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman med tillhörande kategorier som framkommit genom analys. Dessa består av: av identifiering av psykisk ohälsa, åtgärder vid psykisk ohälsa, hälsofrämjande arbete kring psykisk hälsa/ohälsa samt samverkan runt elever med psykisk ohälsa. Konklusion: Skolsköterskor utgör, genom sin position på skolan, en nyckelperson vad gäller att identifiera psykisk ohälsa hos elever genom sin tillgänglighet, kommunikativa färdigheter och användning av screeningverktyg. Förebyggande och hälsofrämjande arbete är viktigt, men både tid och förutsättningar saknas för detta ändamål.

Bakgrund: Psykisk ohälsa förekommer i alla åldrar och är ett växande problem. Animal Assisted Therapy (AAT) är en målinriktad, planlagd och strukturerad terapeutisk insats som leds eller utförs av personal inom hälso- och sjukvård, skola eller omsorg. Inom hälso- och sjukvården syftar AAT till att förbättra individens psykiska, fysiska, emotionella och kognitiva förmågor. Syfte: Att kartlägga effekter avseende ångest hos vuxna personer med psykisk ohälsa som genomgår Animal Assisted Therapy. Metod: Litteraturstudien baseras på åtta empiriska interventionsstudier med kvantitativ design. Databassökningar genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analysprocessen genomfördes enligt Popenoes analysmodell. Resultat: Samtliga studier resulterade i en minskning avseende ångest. Sex av studierna visade en signifikant minskning inom gruppen som fått AAT och två studier visade en positiv effekt men utan signifikant skillnad. Två studier visade en signifikant skillnad mellan interventions- och kontrollgruppen.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att AAT kan reducera ångest hos individer med psykisk ohälsa och kan därför vara ett bra komplement i omvårdnaden hos denna patientgrupp. Ytterligare forskning behövs för att kartlägga hur effektivt AAT är jämfört med befintliga behandlingar. / Background: Mental illness occurs at all ages and is a growing problem. Animal Assisted Therapy (AAT) is a targeted, planned and structured therapeutic intervention led or performed by staff in health care, school or care. Animal Assisted Therapy aims in healthcare to improve the individual's mental, physical, emotional and cognitive abilities. Aim: To map the effects regarding anxiety in adults with mental illness who undergo Animal Assisted Therapy.  Methods: The literature review is based on eight empirical intervention studies with quantitative design. Database search was conducted in Cinahl, PubMed and PsycInfo. The analysis process was carried out according to Popenoe´s analysis model. Results: All studies resulted in decreased anxiety-levels. Six of the studies showed a significant difference within the group that received AAT and two studies showed a positive effect but without a significant difference. Two studies showed a significant difference between the intervention and control groups. Conclusion: The results of the literature study showed that AAT can reduce anxiety in individuals with mental illness and could therefore be a good complement to the care of this patient group. Further research is needed to map how effective AAT is compared to existing treatments.

Bakgrund Det uppskattas att 50 miljoner människor världen över lever med demens och år 2030 förväntas siffran stiga till 82 miljoner människor. Hos majoriteten av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vilket orsakar lidande, sänkt livskvalitet och tidigare institutionalisering för personen. För personer med beteendemässiga och psykiska symtom ska icke-farmakologiska, personcentrerade omvårdnadsåtgärder prioriteras. Musiklyssnande är en relativt enkel icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd som kan utföras av allmänsjuksköterskan på såväl sjukhus som omsorgsboende.  Syfte Syftet var att beskriva hur musiklyssnande som omvårdnadsåtgärd påverkar personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.  Metod Metoden som användes var icke-systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ metod. Databaserna som användes för inhämtning avartiklarna var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes genom integrativ analysmetod där resultatet delades in i lämpliga kategorier.  Resultat Musiklyssnande sågs ha en påverkan på flera av de beteendemässiga och psykiska symtomen samt välbefinnandet hos deltagarna. Majoriteten av studierna visade på en positiv påverkan. De mest framkomna resultaten var minskad agitation och ökat välbefinnande. Musiklyssnande hade oftast en omedelbar påverkan och det förekom även långsiktig påverkan i vissa studier.  Slutsats Sammanställningen av studierna visade att musiklyssnande kan ha positiv påverkan på personer med demens genom att minska beteendemässiga och psykiska symtom och öka välbefinnandet för personen, i synnerhet om musik används ur ett personcentrerat perspektiv. Det finns behov av vidare empiriska studier av kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för ämnet, samt litteraturöversikter som inkluderar artiklar där valet av mätinstrument i studierna är mer konsekvent. / Background  It is estimated that 50 million people live with dementia worldwide, and by 2030, the number is expected to rise to 82 million people. Most people with dementia experiences behavioural and psychological symptoms which causes suffering, lowered quality of life and earlier institutionalisation for the person. Non-pharmacological, person-centered care is prioritized for people with behavioural and psychological symptoms of dementia. Music listening is a simple non-pharmacological act of care which can be executed by nurses in hospitals as well as nursing homes. Aim The aim was to describe how music listening as an act of care affects people with behavioural and psychological symptoms of dementia. Method The method was a non-systematic literature review. The result was based on 15 scientific articles of quantitative methods. The databases used for data collection were Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature and PubMed. The quality of the articles were assessed using Sophiahemmet Högskolas quality assessment tool. The result was compiled using integrative analysis where the result was divided into appropriate categories. Results Music listening affected several of the behavioural and psychological symptoms and well-being. The majority of the studies showed a positive impact. The most emerging results were decreased agitation and increased well-being. Music listening had an impact on the person immediately. A long-term impact was measured in some studies. Conclusions The compilation of the studies implied that music listening has a positive impact by decreasing behavioural and psychological symptoms and increasing well-being for people with dementia, especially when used from a person-centered perspective. There is a need for empirical studies of qualitative methods to gain a deeper understanding, as well as further literature reviews including studies that use the same assessment tools.

Introduktion: Tidigare forskning visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till följsamhet vid läkemedelsbehandling av psykisk sjukdom, både möjligheter och svårigheter. En viktig uppgift som psykiatrisjuksköterskan har i mötet med patienter som lider av psykisk sjukdom är att psykiatrisjuksköterskan ska motivera patienten till att ta emot rekommenderad läkemedelsbehandling. Det är av värde att göra en översikt gällande aktuell forskning kring omvårdnadsmetoder och åtgärder som kan vidtas av psykiatrisjuksköterskan för att motivera patienter med psykisk sjukdom till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka hur sjuksköterskor inom psykiatrisk vård kan motivera personer med psykisk sjukdom till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Metod: Metoden för detta examensarbete var litteraturöversikt bestående av 21 vetenskapliga artiklar, varav 14 kvantitativa, 5 kvalitativa och två med mixad metod. Vid litteratursökningenanvändes databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat: Analysen av data resulterade i fyra kategorier (figur 3) vilket beskriver hur en sjuksköterska inom psykiatrisk vård kan motivera patienter med psykisk sjukdom tillföljsamhet vid läkemedelsbehandling. Dom fyra kategorierna blev: Den terapeutiska relationen och stöd från anhöriga vid följsamhet till läkemedelsbehandling, Psykoedukation för följsamhet till läkemedelsbehandling, Följsamhetsterapi för läkemedelsbehandling och Andra interventioner för att motivera till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Slutsats: Det finns flera olika omvårdnadsinterventioner som specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan använda sig av för att motivera patienten att ta emot läkemedel och följa rekommenderad läkemedelsbehandling. Dessa omvårdnadsinterventioner överensstämmer med Roys anpassningsteori där Roy beskriver sjuksköterskans roll i patientens anpassningsförmåga och hur sjuksköterskan hjälper individer att hitta strategier för att hantera olika situationer samt ger individer möjligheter och stöd om behovet finns / Introduction: Previous research has shown that there are several different factors that contributes to adherence to drug treatment of mental illness, both opportunities and difficulties. An important task that the psychiatric nurse has in the meeting with patients suffering from mental illness is that the psychiatric nurse should motivate the patient to accept recommended drug treatment. It is of value to make an overview of current research on the different methods and measures that can be used by the psychiatric nurse to motivate patients with mental illness to adherence to drug treatment. Aim: The aim of this study is to investigate on how nurses in psychiatric care can motivate people with mental illness to adherence to drug treatment. Method: The method for this thesis was a literature review consisting of 21 scientific articles, of which 14 quantitative, 5 Qualitative and two with mixed method. The databases Pubmed and CINAHL were used in the literature search. Results: The analysis of the data resulted in four categories (figure 3), which describes how a nurse in psychiatric care can motivate patients with mental illness to adherence to drug treatment. The four categories were: The therapeutic relationship and support from relatives to motivate adherence to drugtreatment, Psychoeducation for adherence to drug treatment, Adherence therapy for drug treatment and Other interventions to motivate adherence to drug treatment. Conclusion: There are several different nursing interventions that the specialist nurse in psychiatric care can use to motivate a patient to receive medication and follow recommended drug treatment. These nursing interventions are consistent with Roy's adaptation theory where Roy describes the nurse's role in the patient's adaptation capability and how the nurse helps individuals find strategies to handle different situations and gives individuals opportunities and support if needed.