Det råder olika villkor i den privata och offentliga sektorn gällande geografisk bundenhet, konkurrans och förutsättningar för att styra verksamheterna. Det som däremot är gemensamt för de båda sektorerna är konkurrensen om medarbetare. Vännäs kommun befinner sig i en inledande fas i arbetet med begreppet attraktiv arbetsgivare, även kallat Employer Branding. Uppdraget har varit att undersöka vilka positiva aspekter som upplevs med att arbeta för Vännäs kommun, som medarbetare med varierande anställningstid och ålder upplever samt hur kommunen kan stärka sitt arbetsgivarvarumärke genom att betona dessa aspekter. I resultatet framkom att positiva aspekter med Vännäs kommun som arbetsgivare är närhet, framåtanda, utveckling och ansvar, gemenskap och välmående samt organisationen i sin helhet. Från dessa kategorier har följande tema utarbetats; I Vännäs kommun råder en kontinuerlig strävan efter utveckling både för organisationen och medarbetarna. Organisationskulturen är välkomnande där gemenskap och välmående står i fokus. Den lilla kommunens fördel är det övergripande koncerntänket med närhet till beslut och möjlighet till påverkan. Detta illustrerar vad som kännetecknar Vännäs kommun som arbetsgivare. För att specifikt attrahera yngre arbetskraft visar resultatet att följande faktorer är viktiga för yngre medarbetare i organisationen; innovation, känna sig behövd och värdefull, en bra arbetsmiljö och arbetskultur, gemenskap på arbetsplatsen och att bli betrodd med ansvar. Det som mest frekvent uttrycktes från den yngre informantgruppen var vikten av utveckling genom arbetet. Denna fallstudie kan vara användbar för organisationer med liknande förutsättningar som Vännäs kommun i arbetet med employer branding. Fallstudien bidrar även med en ökad förståelse för vad som attrahetar medarbetare till en offentlig organisation.

A global race between countries for the most valuable medals has triggered the demand of the athletes even more than before. To cope with the increased pressure the athletes not only need physical but also mental strength. Athletes and coaches stresses the importance of motivation to build the mental strength that is needed. This study researched Swedish wrestling and was built on eight elite wrestlers thoughts and experiences regarding motivation. The goal was to examine these experiences in relation to the athletes ongoing athletic career and goal achievement. The study started as a working project from the Swedish Wrestling Association and their purpose was to study the athletes road to becoming wrestlers at the highest levels of the game. Qualitative data form the eight elite wrestlers was gathered from interviews with questions regarding their journey from starting with wrestling to becoming athletes at the highest level of the game. The respondents ages varied from 19 to 31 and during the interviews they had to reflect on the subjects at hand. Results of the study pointed out the importance of high objectives and the self belief that is necessary to become the best in the world. The athletes that participated in the study also felt the need for interim goals to push forward and pinpointed all the sacrifices that is key to succeed at the highest level of international wrestling. The paper also discusses three key psychological needs within the Self-Determination theory connected with the athletes experiences. The essential need to be apart of something larger, be able to influence their own existence and also be pushed to limits where development occur but not surpass their own ability. As a conclusion this study tries to give answers to how the athletes stay motivated in the ever-changing sports climate.

EMDR, eye movement desentization and reprocessing, är en evidensbaserad psykoterapeutisk metod för behandling av bl. a trauma. Syftet med undersökningen var att undersöka effekten av EMDR-behandling på patienter hos S:t Lukas. Frågeställningar: Hur skattar S:t Lukas patienter Posttraumatisk stress disorder (PTSD)-kriterierna återupplevande, undvikande och överspändhet, före och efter EMDR-behandling? Finns det utifrån bakgrundsvariablerna kön, ålder, typ av trauma, tidigare trauma samt antal behandlingstillfällen några skillnader i personernas skattningar före respektive efter behandlingen? Metod: I denna kvantitativa studie undersöktes 21 kvinnor och 9 män före och efter EMDR behandling. Självskattningsformuläret Impact of Event Scale-Revised, IES-R användes, vilket mäter PTSD-kriterierna återupplevande, undvikande och överspändhet. Resultat och diskussion: Resultaten från studien visar statistiskt signifikant symtomminskning i återupplevande, undvikande och överspändhet. Ingen av patienterna gav indikation på PTSD efter EMDR-behandlingen. Före behandlingen var genomsnittet för IES-värdet 2,8. Efter behandlingen hade genomsnittet för IES-värdet sjunkit till 0,7. Det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan IES-värdet när olika bakgrundsvariabler särskiljs: yngre (personer under 40 år) har ett signifikant lägre IES-värde för återupplevande än äldre efter behandling, personer som utsatts för rån har ett signifikant högre IES-värde för överspändhet än personer som utsatts för andra trauma före behandling och personer som utsatts för rån har ett signifikant högre IES-värde för undvikande än personer som utsatts för andra trauma efter behandling. Det genomsnittliga IES-värdet minskade med 2,1 för kvinnor och 2,0 för män. Kvinnor och män svarar således på behandlingen på likartat sätt men de könsbundna variationerna i denna undersökning är inte signifikanta. Personer som utsatts för tidigare trauma har före behandling ett genomsnittligt högre IES-värde, 2,9, än personer som inte utsatts för tidigare trauma, 2,6. Skillnaden i IES-värde är emellertid inte statistiskt signifikant och efter behandling är IES-värdet i stort sett detsamma för de två grupperna.