No description available.

No description available.

<p>Diss. Umeå : Umeå universitet, 1999</p> / digitalisering@umu

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Kunskapen gällande hur det upplevs att vara ung vuxen och samtidigt ha en reumatisk sjukdom är begränsad. Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån individens eget perspektiv försöka fånga in och beskriva olika psykologiska aspekter av att vara ung vuxen och samtidigt ha reumatism, i en svensk kontext. Studien utfördes på sju reumatiker i åldern 18-40 och datainsamligen bestod av semistrukturerade intervjuer. Analysen följde ett induktivt tematiskt mönster. I studien identifierades bland annat initiala svårigheter att acceptera sin sjukdom, oförståelse och okunskap från omgivningen, upplevelser av att bli misstrodd, ifrågasatt och inte tagen på allvar, depressiva känslor, sömnlöshet, panikångest, självmordstankar, skuldkänslor, ovilja att ta plats med sin sjukdom, energibrist som begränsar livet, oro inför framtiden, ökad förmåga att uppskatta små saker och en bättre förståelse för andra som är sjuka. Detta resultat indikerar att en reumatisk sjukdom inte bara kan få fysiska utan också ett flertal psykologiska konsekvenser.

Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar är några av de psykologiska förhållanden som påverkar beslutsfattanden. Småföretagare upplever en hård kreditmarknad med krav på höga säkerheter och bankerna är medvetna om att de stramat åt kreditgivningen på grund av konjunkturläget. Handelsbanken och SEB är två storbanker som funnits länge på marknaden och båda har fått utmärkelser för att vara framstående banker för småföretagare. Syfte: Att studera lånesituationen för småföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hårda värden vid en kreditgivningsprocess. Metod: Genom en deduktiv ansats har semistrukturerade frågor ställts i kvalitativa intervjuer med två storbanker och tre småföretagare i olika branscher i Stockholm stad. Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen. Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krävs en kombination av hårda och mjuka värden för att kunna fatta beslut på ett rättfärdigt sätt. Det fastställs att psykologiska faktorer såsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lånehandläggare och småföretagare.

The purpose of the thesis was to elucidate demented monolingual patients' communicative behaviour as described by their caregivers, and demented bilingual patients' communication, interaction, and relationship with caregivers who could/could not Finnish. The first part of the thesis includes two time-studies and interviews with caregivers in the geriatric care of monolingual patients (I, II). The caregivers spent less time caring for the demented patients than for the non-demented patients with the same degree of dependence. The problems to communicate with the demented patients caused ethical problems and jeopardized the caregivers’ commitment. In the second part of the thesis the preconditions for communication were studied by means of medical, neuropsychological, and linguistic examination of demented Finnish immigrants. Patients' relatives were interviewed and patients' interaction with caregivers was observed in standardised situations (III). The communication, interaction, and relationship between bilingual demented patients and mono/bilingual caregivers were studied during video-recorded morning care sessions by the E.H. and J. Erikson theory of 'eight stages of man'. Phenomenological-hermeneutic (IV), and factor analysis (V) was performed. Also phenomenological (VI) analysis of the morning care sessions was used. The patients functioned on a higher level of ability together with the bilingual caregivers. These caregivers promoted the patients' integrity in a more comprehensive way than monolingual caregivers, and the patients exhibited more trust, autonomy, initiative, industry, identity, intimacy, generativity, and integrity. Their interaction with bilingual caregivers was more multidimensional and the progression of their interaction was more positive than that with monolingual caregivers. The bilingual caregivers' relationship with the demented immigrants was characterised by communion; disclosure of virtues such as patience, honesty, and humility; respect for the person; will; and joy. The findings of the study are discussed within a hermeneutic-humanistic perspective stressing the patient's dependence, vulnerability and need for support. The conclusion is that verbal communication in the patients’ native language makes it easier for caregivers to promote patients' integrity, which in turn enables patients to disclose more of their latent capacity. / <p>S. 1-57: sammanfattning, s. 59-158: 6 uppsatser</p> / digitalisering@umu

No description available.

No description available.

Människors val och beslut har alltid fascinerat mig. Hur är det möjligt att vissa beslut och val kan te sig fullständigt ologiska och oförväntade medans andra val och beslut kan man nästan säga är förutsägbara? Vad är det jag känner igen och inte känner igen och varför?  Är det för att jag tillhör samma kön? Eller är det för att jag är från en annan kultur med andra värderingar och normer? Har vi samma genetiska bas med identiska uttryck och förhållande? De dogmer och förklaringar som finns och existerar i vår närvaro rörande varför vi gör våra val och beslut har länge för mig känts som ett distanserat och främmande sätt att se mänskligheten. Därför har jag beslutat att försöka fördjupa mig i ämnet genom att titta på och jämföra några av de religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga teorierna och där hitta en möjlig förklaring som kan ge mig en större insikt i varför jag väljer som jag gör och du väljer som du gör. Är det en allvetande agent som har betydelse inför våra val? Är det samhället och kulturen vi lever i som spelar roll? Är det mitt genetiska arv? / People´s different ways of taking decisions and making choices has always intrigued me.  Some people´s choices seems perfectly logic to me and others choices makes no sense at all. In this essay I will look upon some of the theories of theology, philosophy and natural science about how and why we make our choices. Are our choices based on nature or nurture? Are we always free to choose? Is there a free will? Or are we actually controlled by something greater?