Bakgrund: Att använda sig av vårdhund blir allt mer vanligt i dagens vård, framförallt vid rehabilitering av patienter. Hundar har fysiologisk och psykologisk effekt på människor och förskrivning av vårdhund är något all legitimerad vårdpersonal kan göra. Trots de positiva effekterna som vårdhunden ger så finns ett visst motstånd att införa hund i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser och effekter hos patienter av att använda vårdhund i sin rehabilitering. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån tio vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Fyra domäner kunde identifieras: vårdhundens fysiska hälsoeffekter, vårdhundens effekter på psykisk hälsa och humör, vårdhundens effekter på kommunikation samt upplevelser av vårdhund. Dessa domäner består av flera kategorier. De flesta artiklar som sammanställdes visade positiva resultat vid användandet av vårdhund medan två studier inte beskrev någon skillnad mellan behandling med vårdhund eller traditionell rehabilitering. Inga studier visade någon negativ effekt eller upplevelse. Diskussion: Patienterna fick bland annat förändrat humör, minskad aggression, de blev mer avslappnade och deras kommunikation ökade generellt, vilket är viktiga aspekter vid införandet av vårdhund i rehabilitering som ett arbetsterapeutiskt verktyg. Vårdhunden kunde få patienterna att byta fokus från det negativa till något positivt när de umgicks med vårdhunden. Slutsats: Vårdhunden kan underlätta i vården på olika sätt, både för personal och patienter. Detta gör att vårdhunden kan vara värdefull vid rehabilitering av patienter i olika kontexter.

Uppsatsen "Klimatförändringar i klassrummet" undersöker hur lärare på lågstadiet hanterar utbildning kring klimatförändringar. Studien är inriktad på att förstå lärarnas kompetens och självsäkerhet när de undervisar om detta ämne. Forskningen har använt både kvalitativa och kvantitativa metoder, inklusive intervjuer med tio legitimerade lärare och enkätundersökningar för att samla data om lärarnas erfarenheter, uppfattningar och behov. I sin bakgrund betonar arbetet att klimatförändringarna är en pressande global fråga som påverkar alla aspekter av livet, och barn står i främsta linjen för dess konsekvenser. Syftet med studien är att utforska och förstå de pedagogiska metoderna och strategierna som används för att introducera och engagera unga elever i klimatfrågor, samt att undersöka lärarnas förmåga att anpassa informationen på ett ålderslämpligt sätt. Resultaten visar att en majoritet av lärarna (70%) känner sig osäkra på att undervisa om klimatfrågor, vilket understryker behovet av ytterligare utbildning och resurser inom detta område. Intervjudelen avslöjar att lärarna kämpar med att integrera klimatfrågor i olika ämnesområden, och de uttrycker behovet av fördjupad förståelse och bättre resurser för att kunna göra det effektivt. En viktig slutsats av studien är att det behövs stödstrukturer för att hjälpa lärare att känna sig säkrare i att presentera och navigera i diskussioner om klimatförändringar. Detta inkluderar tillgång till aktuellt undervisningsmaterial, fortbildningskurser och en tydligare policy för klimatundervisning i läroplanen. Dessutom påpekas att utbildning om klimatförändringar kan vara psykologiskt belastande för barn, och att lärare måste hantera detta på ett försiktigt och stöttande sätt. För att stärka lärarnas kompetens i att undervisa om klimatfrågor betonas behovet av kontinuerlig professionell utveckling, adekvata resurser och material som är anpassade för olika åldersgrupper, samt skapandet av en kultur där klimatfrågor är en integrerad del av lärandet. Sammanfattningsvis belyser uppsatsen vikten av att förbereda lärare för att effektivt kunna undervisa om klimatförändringar på ett sätt som är engagerande och meningsfullt för eleverna, samtidigt som de stöttarelevernas emotionella välbefinnande och främjar kritiskt tänkande och problemlösning kring dessa frågor. / <p>2024-01-12</p>

An organization constitutes an environment of social relationships. The interdependence of the organization’s members and their nature as human beings create particular effects, which influence social interaction. One of these effects is the focus area of this master thesis – authority. Understanding the dynamics of authority is crucial for designing effective organizations. This thesis contributes to its analysis by performing a qualitative-heuristic literature analysis, which integrates central components of authority into a holistic, cognitive model. These components comprise the origins of authority in organizations, the channels that induce authority, individual characteristics that promote authority, and different categorizations of authority. The cognitive model facilitates the understanding of the process of authority in organizations and allows to deduce its effects on the behavior of organization members. In a second step, the findings on authority are related with two sub-processes of organizational innovation – idea generation and idea validation. Finally, this master thesis concludes six research propositions on the effect of authority on these processes. It argues that authority is likely to constrain idea generation performance, but might facilitate idea selection performance. / En organisation utgörs av en miljö med sociala relationer. Medlemmarnas självständighet inom organisationen och deras sätt att vara människor skapar särskilda effekter som påverkar social interaktion. En av dessa effekter är auktoritet vilket kommer vara huvudämnet för examensarbetet. Att förstå auktoriteters dynamik är avgörande för att kunna utforma effektiva organisationer. Denna uppsats bidrar till ämnet genom en kvalitativ-heuristisk litteratur analys som integrerar centrala delar av auktoritet i en holistisk, kognitiv modell. Dessa komponenter innehåller auktoritetens ursprung inom organisationer, kanaler som inducerar auktoritet, individuella egenskaper som främjar auktoritet och olika kategorier av auktoritet. Den kognitiva modellen underlättar förståelsen och processen av auktoritet inom organisationer. Detta gör det möjligt att härleda effekterna till organisationens medlemmar. Resultaten av att undersöka auktoriteten utmynnar i två delprocesser av innovation i organisationen – idégenerering och idévalidering. Avslutningsvis presenterar uppsatsen sex forskningsförslag angående dess effekt av auktoritet på dessa processer. Resultaten påvisar att auktoriteten kommer begränsa idégenerationens prestanda men kan underlätta idévalets resultat.