Den journalistiska yrkesrollen har som grund att förhålla sig och efterleva de yrkesetiskareglerna, men även de publicistiska reglerna. Hur man efterlever dem i det skrivande formatetär tidigare beforskat, men inom liveformatet saknas forskning. Liveformatet har en rad olikautmaningar kontra den skrivande journalistiken. Att behöva agera snabbt och fatta rätt beslut ien pressad situation är två exempel som visar på utmaningen med formatet. Därför ärstudiens syfte att undersöka hur livereportrar förhåller sig till publicitetsreglerna, men ävenvilka riktlinjer som redaktionsledningen ger när det kommer till etiska förhållningssätt.Frågeställningarna behandlar hur skriven journalistik och livesänd journalistik skiljer sig ochpå vilka sätt journalisterna verifierar sina uppgifter.Den metod som undersökningen grundas på är en kvalitativ intervjuundersökning där mötenförekommer både digitalt och på plats. Vidare har två etiska teorier applicerats;konsekvensneutralitet och den sociala ansvarsteorin. Det har även förekommit segment därprofessionaliseringsteorin lyfts upp, just för att undersöka hur formatet gör att yrkesrollen gårlängre från sin profession.Resultatet visar att journalisterna har god kunskap om de publicistiska reglerna men kanuppleva att formatet gör det svårare att applicera dem under arbetets gång. Majoriteten avintervjupersonerna upplever att de inte har riktlinjer vad gäller etiska frågor frånredaktionsledningen. Gemensamt eftersträvar journalisterna en social ansvarsteoretiskriktning när de fattar etiska beslut. Däremot gör det snabba formatet att det inte finnsutrymme att förutse konsekvenser. Det verkar i sin tur leda till att formatet blivit merförlåtande hos Granskningsnämnden, något som fyra av sex intervjupersoner betonar.Kommunikationen mellan reportrarna och redaktionsledningen är enligt våra intervjupersonernågot som behöver utvecklas, endast en av sex nämner att det finns organiserade diskussionerom etik.

Denna studie undersöker hur namnpubliceringar bland kända personer som har begått eller blivit utsatta för brott ser ut i de två kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen under åren 2019-2023, med avgränsning från 1 januari 2019 till 31 oktober 2023. Studiens material består endast av artiklar från de två kvällstidningarna. Syftet med studien är att observera vilken utsträckning namnpubliceringar förekommer och urskilja mönster utifrån studiens urval. Studien genomfördes med hjälp av en kvanitativ innehållsanalys på 202 artiklar. Den kvantitativa innehållsanalysen är genomförd med hjälp av variabler som sedan är samlade i ett kodschema. Den teoretiska utgångspunkten är skandaljournalistik och kändisars roll i nyhetsrapportering. Utifrån urvalet visar resultatet att antalet namnpubliceringar mellan de två kvällstidningarna att resultatet inte skiljer sig. Det är däremot en skillnad mellan vilket år som det förekommer största antal namnpubliceringar, Aftonbladet namnpublicerade i högst omfattning år 2019 och Expressen år 2020. Studiens resultat visar att det går att urskilja olika mönster till följd av namnpubliceringar, exmpelvis att det skriv fler artiklar om kända män som begått brott än om kända män som blivit utsatta för brott. Resultatet visar även att andra mönster går att urskilja som bland annat att det skrivs mer om män jämfört med kvinnor och att nationalitet oftast inte skrivs ut i samband med namnpubliceringar av kända personer som begått eller blivit utsatta för brott, vilket överensstämmer med den tidigare forskningen.