• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 39
  • 16
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 63
  • 63
  • 28
  • 27
  • 23
  • 23
  • 15
  • 15
  • 13
  • 12
  • 11
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

E-sian: youth negotiating Asian in racialized online groups on Facebook.

Nguyen, Vi T. N. 30 August 2011 (has links)
This study is a qualitative, blended methods, online ethnography that seeks to explore how youth (re)negotiate what it means to be Asian through their participation in online, user-created, racialized groups within the popular social network site Facebook. What are the relationships and social processes between their online and offline interactions that contribute to the construction of a singular or multiple Asian identities? Through face-to-face and online interviews with youth participants in Vancouver, three broad themes emerged around: 1) the negotiation of Asian as a process of negotiating authenticity, 2) the use of humour and jokes as a means of resistance and reproduction of Asian stereotypes and 3) how the performance of one or multiple Asian identities are dependent on dramaturgical concepts of audience and stage. The data from this study highlight the complexity of racialized youth’s identity negotiations in an increasingly growing online world and the relevance and need for further research in this specific niche area. / Graduate
2

Development of self-archiving tools to support archiving, analysis and re-use of qualitative data

Martínez-García, Agustina January 2013 (has links)
The potential to share and re-use qualitative archived data has garnered much interest in recent years. This increased attention can be attributed mainly to advances in both data documentation standards and digital archiving technologies, which provide users with the ability to archive, share and disseminate qualitative research materials. However, there remain theoretical and epistemological barriers to and implications for the sharing and re-use of qualitative study data. One way to address these issues is by studying research practices (with practitioners’ active involvement), in combination with developing software tools that support digital archiving of qualitative studies. Semantic technologies, combined with metadata standards and documentation schemas have the potential to enhance qualitative data documentation, archiving and analysis. In fact, it has been established that data documentation is one of the key elements that enables data archiving. The use of appropriate standard documentation frameworks is crucial to data archives’ exposure and has a direct impact on the discoverability, search and retrieval of archived data. The technological aspect of this study has been the development of a self-archiving toolkit that makes use of such technologies. The purpose of this work was to allow users, with varying levels of research experience (e.g. from undergraduate student researchers up to more experienced senior researchers) to avail of the benefits offered by qualitative digital archiving. To complement the technological developments undertaken, the present study also explored the practices of different researchers: undergraduate student researchers, researchers involved in teaching research-oriented modules, as well as senior researchers. This exploration focused on the collection, organisation, analysis and presentation of qualitative data and how these relate to and can be supported by digital archiving to enable researchers to organise, disseminate, and visualise research collections.
3

Mödrars upplevelser av postpartum depression / Mother´s perceptions of postpartum depression

Santesson, Karolina January 2016 (has links)
Bakgrund: Föräldraskapet förknippas med glädje, självförverkligande och hopp om framtiden. Ibland blir inte den första tiden med barnet vad den nyblivna modern tänkt sig, en del kvinnor känner sig nedstämda medan andra upplever att de inte är förberedda för allt vad föräldraskapet innebär. Kvinnan kan bli rädd för att inte behärska den nya rollen som mor. I Sverige drabbas varje år cirka 10000 kvinnor av depression de första månaderna efter barnets födelse. Symtomen är nedstämdhet, känsla av att vara värdelös, oro, trötthet, svårt att känna glädje för sitt barn och tankar på att skada barnet. Inom hälso- och sjukvården har barnmorskan en viktig roll att screena för postpartum depression, mot bakgrund av att av psykosociala eller psykologiska insatser kort efter förlossningen kan förebygga depression. Postpartum depression påverkar inte bara kvinnan utan även barnet och kvinnans partner. Syfte: Syftet var att belysa mödrars upplevelser av en postpartum depression. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt. Sexton kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades genom en beskrivande metasyntes som metod. Resultat: I resultatet identifierades fem teman omställning till föräldraskap, de upplevda symtomen, relationen till barnet, upplevelse av stöd, att komma tillbaka. Resultatet visade att tiden som nybliven mor innebar förändringar som kvinnorna inte kände sig förberedda på. Tiden efter barnets födelse präglades av oro inför att skada sitt barn, saknat självförtroende och känslor av att tappa bort sig själva. Kvinnorna upplevde avsaknad av stöd och rädsla inför att anförtro sig till sjukvården med konsekvensen att ses som en inkompetent mor och bli fråntagen sitt barn.
4

Att aldrig veta när blixten slår ner; Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med trauma på akutmottagningar : En kvalitativ litteraturbaserad studie / Never knowing when lightning will strike; Nurses` experience of caring for patients with trauma in emergency departments : A qualitative literature-based study

Åström, Caroline, Skog, Nathalie January 2023 (has links)
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med trauma på akutmottagningar. Resultatet i studien grundades i 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod, som analyserats och granskats. Från de analyserade artiklarna framkom två huvudteman och fem underteman som sammanfattningsvis beskriver sjuksköterskans emotionella utmaningar, omgivningens inverkan, kollegornas och teamarbetets betydelse, samt personliga strategier för att orka i det fortsatta arbetet. Att som sjuksköterska arbeta nära patienter som inkommer med ett trauma på akutmottagningar kan vara känslofyllt, stressigt och ångestladdat. Sjuksköterskorna i de utvalda artiklarna vittnar om hur det är att arbeta inom traumavården, stunder då det fungerar bra och situationer som varit utmanande. Resultatet beskrev även att erfarenhet hade stor betydelse, både när det handlade om kunskap och hanteringen av det emotionella i efterförloppet. Stödet från kollegor är extra betydelsefullt i efterförloppet efter en traumatisk händelse inträffat. Att det finns någon att dela sina erfarenheter med som varit med om samma sak. Barn och ungdomar som inkommer med trauma, var det som sjuksköterskor uppgav var den svårasteemotionella utmaningen. En slutsats som kan dras är att det behövs mer kunskap i hur sjuksköterskors hälsa och mående påverkats i förlängningen av att arbeta nära traumatiska händelser. En särskild beredskap behövs när det gäller speciellt barn och ungdomar. I bakgrunden beskrevs trauma och akutmottagningar med fokus på sjuksköterskeprofessionen, sjuksköterskans funktion och ansvar samt tidigare forskning. De omvårdnadsteoretiska begrepp som valdes var “hälsa” och “miljö”. Metoden som användes var en litteraturbaserad studie med analys av kvalitativ forskning för att öka förståelsen för det fenomen som studerades. I diskussionen diskuterades de resultat som framkommit gällande sjuksköterskors erfarenheter av arbetet på akutmottagningar inom traumavården
5

Personers erfarenheter av att leva med diabetes typ 2 : En litteraturöversikt / People's experiences of living with diabetes type 2 : A literature review

Svensson, Hanna, Gröhn, Amanda January 2017 (has links)
Bakgrund: Erfarenheterna av att få diagnosen diabetes typ 2 upplevs olika mellan personer. Sjukdomen finns över hela världen och antalet drabbade ökar. Diagnosen medför i många fall stora livsstilsförändringar som påverkar personerna både fysiskt och psykiskt. För att kunna tillämpa en god omvårdnad är det viktigt att vårdpersonalen är medveten om de upplevda erfarenheterna och involverar personerna i behandlingen. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med diabetes typ 2. Metod: Studien var en litteraturöversikt och baserades på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Huvudfynd som framkom presenterades med fem huvudteman: Att få stöd från vårdpersonal, att få ökade ekonomiska utgifter, att känna frustration över kost-och läkemedelsförändringar, att få stöd från närstående och att känna oro och rädsla. Slutsats: Erfarenheterna av att leva med diabetes typ 2 var olika. Det som upplevdes svårt var att hålla kostrekommendationerna. Stöd från vårdpersonal och omgivningen var betydelsefullt för att hanteringen av sjukdomen skulle bli så bra som möjligt.
6

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom den slutna vården : En fenomenologisk hermeneutisk studie

Johansson, Kristina January 2008 (has links)
Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj. Det innefattar en livssyn som bejakar livet och ser döendet som en normal process men att arbeta som sjuksköterska med palliativ vård inom den slutna vården är ett område som i låg grad beskrivits inom forskning. Däremot finns mer studier gjorda som beskriver distriktssjuksköterskors och hospicesjuksköterkors upplevelser i att arbeta med svårt sjuka och döende patienter.Syftet med studien var att beskriva innebörden i sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt skede och som vårdas inom den slutna vården. Studien är kvalitativ och vilar på en livsvärldsteoretisk grund. Åtta sjuksköterskorna inom den slutna vården intervjuades i anslutning till respektive arbetsplats. Intervjuerna analyserades sedan utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Resultatet av sjuksköterskornas upplevelser presenteras i åtta teman: tacksamhet över att få ta del av en annan människas liv och avslut, att bli berörd av det kroppsliga och existentiella, att leva platsen och rummet, att ge och ta emot kraft/energi, öppenhet inför patienter och kollegor, att införliva kunskapen i sig själv, förmåga att göra om sig själv och tiden som inte finns. Den tolkade helheten handlar om innebörder av kontraster och det motsägelsefulla i vårdandet. I mötet med patienter som är nära döden, är det viktigt att veta hur vårdarna upplever sin situation. Ökad förståelse och kunskap inom området kan bidra till bättre vårdkvalitet för patienterna samt ge sjuksköterskor bekräftelse i det som de gör i denna prioriterade kontext. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>
7

Anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom / Relatives´ experience of providing care for persons with dementia

Gustavsson, Cecilia, Rehmberg, Maria January 2009 (has links)
Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation. Resultatet i denna studie kan bidra till en ökad förståelse för hur anhörigvårdare upplever sin situation, något som erfordras för att sjukvården skall kunna erbjuda anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom ett adekvat stöd. / The number of people with dementia is increasing whilst the population gets older.  A great part of the care is provided by relatives. In order to support family caregivers’ nurses are required to obtain knowledge about how relatives perceive their situation. The purpose of this study was to describe the experience of relatives providing care for persons with dementia. To answer the purpose a literature study was made where 12 qualitative articles were analyzed.  Findings illustrates seven themes: The experience of stress, difficulties and inadequacy, The experience of grief and loss, The experience of changing relationships and roles, The experience of obligation, The experience of wellbeing, The experience of support, and finally The experience of coping and making sense of the situation. The result of this study could contribute to an increased understanding of how family caregiver’s experience their situation. This is required in order to offer relatives who provide care for a person with dementia an adequate support.
8

Sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter som har annan kulturell bakgrund - En litteraturstudie   - / Nurses’ experiences of encounters with patients who have different cultural backgrounds - A literature review  -

Morales, Lisbeth Pierina, Ugalde, Cherie Mae January 2010 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter. Metod Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod. Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap. Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården. / Aim The purpose of this literature study was to describe nurses’ experiences of encounters with patients from different cultural backgrounds than their own, and to describe the opportunities and barriers that nurses’ face when caring for these patients. Method Twelve qualitative studies from different countries were included in this literature study, in which researchers interviewed nurses and presented their problems and experiences. Our study was analyzed by using a qualitative approach. Findings The study revealed four phenomena that nurses face when caring for patients from different cultural backgrounds; the communication with the patient, encounters with family/relatives, nurses’ experiences of working conditions in cultural encounters and cultural nursing knowledge. Conclusion Nurses felt that communication was the biggest main obstacle in meetings with patients with different cultural backgrounds. Interpreter, colleagues and relatives were seen as opportunities to avoid the obstacles that arise. Family in patients with different cultural background was very important in nursing care of these patients. Nurses saw education as an opportunity to increase their cultural knowledge and believe that access to an interpreter would facilitate health care.
9

Factors Influencing Career Experiences of Selected Chinese Faculty Employed at a Research Extensive University in Texas

Zhang, Yan 2009 August 1900 (has links)
Whereas research related to the experience of faculty of color is increasing, little attention has been focused on Chinese faculty's career experience in the United States. The purpose of this study was: (1) to identify and describe factors which influence Chinese faculty decisions to apply for, accept, and remain in faculty positions at a Research Extensive University in Texas; and (2) to determine the challenges and support Chinese faculty have experienced with respect to promotion, tenure and recognition at a Research Extensive University in Texas. To address the purpose of the study, four research questions were used as guidance for collecting and analyzing the data. The purposive sample consisted of sixteen Chinese faculty members (four female and twelve male) across different disciplines, ranks and genders, from seven different colleges at the studied university. All participants are first generation Americans who obtained at least a bachelor's degree in China, received their doctoral degree or postdoctoral training in the United States, and found faculty positions in the United States. This study used a qualitative research design with in-depth interviews, observations and document reviews as the major tools for data collection. Constant comparative method was adopted to analyze data. Major findings concluded that factors such as traditional Chinese culture, family influence, the ability to access American academic freedom, advanced research environments, flexibility and job security, have significant influences in determining Chinese faculty decisions to work within academia in the United States. Additionally, Chinese faculty tended to regard individual barriers (i.e. challenges in mastery of English language, a lack of teaching experience, no undergraduate educational background in the United States, an unfamiliarity with the American culture, and insufficient communications skills in general) rather than institutionalized barriers (i.e. occupational discrimination, stereotypes and prejudice) as primary factors that impeded their professional development. Furthermore, Chinese women faculty experienced racial and gender issues in their lives and faced more challenges than their male counterparts in developing their career in the United States. The researcher hoped that this study could contribute to the scant literature on Chinese faculty's career experiences in the United States, shed some light on understanding what factors influenced their career development, and provide some implications for practice and recommendations for further research.
10

Sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter som har annan kulturell bakgrund - En litteraturstudie   - / Nurses’ experiences of encounters with patients who have different cultural backgrounds - A literature review  -

Morales, Lisbeth Pierina, Ugalde, Cherie Mae January 2010 (has links)
<p><strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter. <strong></strong></p><p><strong>Metod</strong> Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod.</p><p><strong>Resultat</strong> Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; <em>kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.</em></p><p><strong>Slutsats </strong>Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården.</p> / <p><strong>Aim</strong> The purpose of this literature study was to describe nurses’ experiences of encounters with patients from different cultural backgrounds than their own, and to describe the opportunities and barriers that nurses’ face when caring for these patients.</p><p><strong>Method </strong>Twelve qualitative studies from different countries were included in this literature study, in which researchers interviewed nurses and presented their problems and experiences. Our study was analyzed by using a qualitative approach.</p><p><strong>Findings </strong>The study revealed four phenomena that nurses face when caring for patients from different cultural backgrounds; <em>the communication with the patient, encounters with family/relatives, nurses’ experiences of working conditions in cultural encounters and cultural nursing knowledge.</em></p><p><strong>Conclusion </strong>Nurses felt that communication was the biggest main obstacle in meetings with patients with different cultural backgrounds. Interpreter, colleagues and relatives were seen as opportunities to avoid the obstacles that arise. Family in patients with different cultural background was very important in nursing care of these patients. Nurses saw education as an opportunity to increase their cultural knowledge and believe that access to an interpreter would facilitate health care.</p>

Page generated in 0.135 seconds