Aims: This literature review aimed to synthesize nurses’ experiences of providing person-centered care for older people with dementia.  Background: Life radically changes for people with health problems, especially dementia. The number of people with dementia is increasing due to the rapid increase of the aging population. It is predicted that aging will increase worldwide from 5.7 million to 6.6 million people between 2017 and 2050. Around 10% of the elderly suffer from dementia and 3% live in dedicated nursing homes. This implies an urgent need to improve the quality of care for people with dementia.  Method: This study was conducted as a qualitative meta-synthesis. The electronic databases CINAHL and PubMed were used to identify relevant literature, complemented by manual searches of journals and references.  Results: The synthesis of findings from seven studies unveiled nurses' experiences in delivering person-centered care to individuals with dementia, yielding two overarching themes: "Person-centered care in practice" and "Organizational perspectives within person-centered care". Under "Person-centered care in practice", nurses recognized the significance of personal connections, support, and adaptation, considering the patient's life history crucial. "Organizational perspectives within person-centered care" revealed challenges such as high workload and negative attitudes, hindering person-centered care implementation. Nurses expressed concerns about a lack of knowledge and skills, emphasizing the importance of education.  Conclusion: Knowing the patient's life history improves several aspects of care such as communication between the nurse and the person suffering from dementia. Patient safety and security will also improve. If nurses are aware of the patient’s likes and dislikes, the overall care can be more personalized.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor globalt. Kvinnorna som drabbats har ett stort omvårdnadsbehov som skall tillgodoses av sjuksköterskorna. För att uppfylla en komplett och personcentrerad omvårdnad behöver sjuksköterskorna tillgodose samtliga delar av kvinnornas behov i vården. Myra Estrin Levines bevarandemodell är en omvårdnadsteori som grundar sig på att helheten av en sjuk person måste bevaras, trots sjukdomen. Det kan göras genom både stödjande och behandlande omvårdnadsinsatser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnadssituationer hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Kvalitativ ansats har använts genom litteraturstudien. Databaserna Cinahl och PubMed har använts vid sökning av studier. 12 studier valdes ut efter kvalitetsgranskas med SBU:s kvalitetsgranskningsmall och analyserats med stöd från en trestegs analysmetod. Resultat: Resultatet är indelat i tre huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var emotionella upplevelser (psykiskt påfrestande arbete och Trivsamt, utvecklande och meningsfullt arbete), syn på omvårdnad (Relationen mellan sjuksköterska och patient och svåra samtal och känsliga frågor) och sjuksköterskans arbetsmiljö (otillräcklig utbildning och bristande kompetens och underbemanning och ekonomiska utmaningar). Resultatet visade att arbetsmiljön hade en betydande inverkan på sjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade även att när sjuksköterskor arbetade under gynnsamma arbetsförhållanden beskrev de sitt arbete i mer positiva termer än sjuksköterskor som arbetade i en mer belastad arbetsmiljö. Utöver detta påverkades upplevelserna av kulturella och strukturella skillnader. Synen på personcentrerad omvårdnad och till vilken grad det holistiska perspektivet tillämpades var varierande. Även om sexuell hälsa och dess relaterade problematik ansågs vara av vikt vid vård av bröstcancerpatienter, var detta ämne sällan i fokus. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnadssituationer av kvinnor med bröstcancer var mångfacetterade och komplexa. Dels var det ett arbete som ledde till känslor av frustration och sorg, samtidigt som det kändes meningsfullt och givande. / Background: Breast Cancer is the most common cancer diagnosis globally. The women who have been affected have a big nursing need which must be met by the nurses. The nurses need to accommodate the woman's needs in order to fulfill a complete person-centered care. Myra Estrin Levines’ conservation model is a nursing theory based on the fact that the whole of a sick person must be preserved, despite the illness. This can be done through both supportive and curative nursing inventions. Aim: The aim of this literature study was to investigate nurses experiences in nursing situations in women with breast cancer. Method: Qualitative approach has been used throughout the literature study. The databases Cinahl and Pubmed have been used when searching för studies. 12 studies were selected after quality review using SBU’s quality review template and analyzed with support from a three-step analysis method. Result: The results are divided into three main categories and six subcategories. The main categories were emotional experiences (psychologically stressful work and Pleasant, developing and meaningful work), views on nursing (The relationship between nurse and patient and difficult conversations and sensitive issues) and the nurses work environment (inadequate training and lack of competence and understaffing and financial challenges). The results showed that the work environment had a significant impact on the nurses experiences and experiences. The results also showed that when nurses worked under favorable working conditions, they described their work in more positive terms than nurses who worked in a more stressful work environment. In addition to this, the experiences were influenced by cultural and structural differences. The view of person-centered nursing and the degree to which the holistic perspective was applied varied. Although sexual health and its related problems were considered important in the care of breast cancer patients, this topic was rarely in focus. Conclusion: Nurses experiences in nursing situations of women with breast cancer were multifaceted and complex. In part, it was work that led to feelings of frustration and sadness, while at the same time it felt meaningful and rewarding.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är kronisk luftrörs/lungsjukdom. World Health Organisation [WHO] informerar att KOL kommer bli den tredje största dödsorsaken globalt och 3 miljoner människor har dött på grund av KOL år 2012 i världen och samtidigt sjukdomen har ökat bland kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelserna av att leva med KOL hos kvinnor. Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga, kvalitativa artiklar. I de inkluderade artiklarna kunde man läsa om kvinnors upplevelser. Artiklar analyserades utifrån beskrivning av allmän textanalys. Resultat: Resultat presenterades i följande tre kategorier, upplevelser av fysiska svårigheter och begräsningar såsom förlorat styrka att göra vardagliga saker, att vara begränsad till sitt rum, begränsad aktiviteter och sömn svårigheter. Upplevelser av oro och rädsla såsom om att bli andfådd, att dö i sömnen eller att andningstekniken inte ska fungera. Upplevelser av skuldkänslor relaterad till rökning, att man sätter skulden på myndigheterna då man inte fick information om konsekvenserna. Slutsats: Patienter med sjukdomen KOL kan uppleva begränsningar i vardagen på grund av sjukdomen. Deras sociala liv kan också påverkas då de ofta blir bundna till sina hem. Det kan man påstå att det behövs vidare forskning. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic bronchial/pulmonary disease. World Health Organisation (WHO) informs that COPD will become the third largest cause of death globally and 3 million people have died due to this disease in the year 2012 in world and same time this disease have increased among women. Aim: The aim of this study was to examine the experiences of women living with COPD disease. Method: A general literature review was performed based on seven scientific qualitative articles. The included articles were about women´s experiences. Analysis of the selected qualitative studies was performed by a general text analysis. Results: The result was presented in three categories. The first category was about experiences of physical difficulties and limitations that dealt loss of the strength to do daily life things, being confined to own room or house, limited activities in and outside of house and insomnia. The second category was about experiences of anxiety and fear of being short of breath, dying in sleep and breathing techniques failure. Third category dealt with experiences of Guilt related to smoking, blaming authorities that they did not given information about consequences of smoking. Conclusion: Patients with COPD may experience limitations in daily life because of the disease. Their daily life can also be affected as they are often confined to their homes. It may be argued that it is needed further research.

Bakgrund: Patientdelaktighet är en lagstadgad rättighet och ses som önskvärt och fördelaktigt. Det är dock vanligt förekommande att patienter hamnar utanför själva processen och bara blir ett instrument i den. Syfte: Syftet var att, ur ett patientperspektiv, beskriva hinder och möjligheter för vuxna patienters delaktighet i sin vård. Metod: En litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar låg till grund för analys och resultat. Resultat: Hindren för delaktighet beskrevs som att känna rädsla, oro och skam, inget intresse visas för patienten, att sakna information och kunskap och patientens försämrade hälsostatus samt fysiska och mentala tillstånd. Möjligheterna beskrevs med fenomenen vårdpersonal som lyssnar, att det finns förtroende, vårdpersonal som uppmuntrar och skapar motivation, en informationssökande patient och att känna sig frisk. Slutsats: Patientdelaktighet påverkar personcentrerad omvårdnad och både patienten och vårdpersonalen har ett stort ansvar i huruvida patientdelaktighet och sedermera personcentrerad omvårdnad kan uppstå. Patienter och sjuksköterskor tycker ofta lika i sak vad gäller patientdelaktighet. Resultatet är ett verktyg för vårdpersonal att lättare identifiera vad som behövs för att möjliggöra respektive vad som hindrar patientdelaktighet. Ett arbetssätt för att göra patienten delaktig i sin vård är att vårdpersonal ska lyssna, visa intresse och delge patienten information. / Background: Patient participation is statutory and considered as desirable and profitable. Nevertheless it is common that patients are excluded from the patient participation process. Aim: The aim was to, from an adult patient perspective, describe barriers and facilitators to patient participation in their own care. Method: A literature review with 13 qualitative articles analysed to the result. Result: The barriers were described as patients feeling fear, anxiety and shame, no interest is shown towards the patient, not having information and knowledge and the patients’ impaired health status and physical and mental status. The facilitators were described as nursing staff are listening, available trust, nursing staff that encourages and creates motivation, an information seeking patient and to feel healthy. Conclusion: Patient participation affects person-centred care and the patient and nursing staff have a great responsibility in whether patient participation and later on person-centred care may arise. Patients and nurses often have similar thoughts about patient participation. The result is a tool designed for nursing staff to in an easier way identify what is needed to facilitate patient participation and what hinders it. A way of working in making the patient to participate in their care is that nursing staff shall listen, show interest and inform the patient.

Studier visar att många patienter som befinner sig i livets slutskede väljer att få vara hemma och avsluta sina liv bland familjen. Den vård, som dessa patienter får, oavsett var de befinner sig, kallas för palliativ vå rd. För att kunna ge en god omvårdnad i hemmet till patienter som befinner sig i livets slutskede, är det viktigt som sjuksköterska att ta reda på patientens upplevelser om vad som inger trygghet, vilket inte har upp-märksammats tillräckligt. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser av vad som inger trygghet i samband med palliativ vård i det egna hemmet. Vi har gjort en litteraturstudie och utgått från Evans (2003) analysmodell. Studierna analyserades ge-nom upprepad läsning och nyckelord identifierades. Resultatet presenteras i tre huvud-teman: sjuksköterskans förhållningssätt, patientens delaktighet, patientens upplevelse av säkerhet och osäkerhet samt subteman. I resultatdelen beskrivs de upplevelser som vi kom fram till om vad som inger trygghet hos patienterna, vilka befinner sig i livets slut-skede i det egna hemmet. I diskussionen diskuteras det som vi anser vara de mest vä-sentliga och diskutabla frågorna i vår studie. Här resoneras kring sjuksköterskans för-hållningssätt gentemot patienten, patienternas förväntningar och önskningar i förhållan-de till den vård och behandling denne får under sin sista tid i hemmet, dessutom förs det ett resonemang kring begreppet död och döendet. Avslutningsvis beskrivs de mest vä-sentligaste faktorer som har betydelse för vårdandet av patienter vilka befinner sig i livets slutskede. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Traditionally, research involving single African American mothers (SAAMs) has been conducted using problem-focused or cultural deficit models with the emphases on the disadvantages. Consequently, little is known about how these women view their experiences as single mothers concerning their resilience and maternal self-efficacy. Using a snowball sampling method, 15 SAAMs were recruited to participate in this phenomenological study. This study employed a subject-intensive theoretical framework. Face-to-face interviews (using a questionnaire), participant observation, and a focus group were the methods used to capture the essence of the SAAMs' abilities to thrive despite the challenges associated with single parenting. All encounters were audiotaped and the data were manually transcribed. Theming was used to analyze the data of the study. Twelve themes emerged, along with a set of sub-themes. The findings provided narratives from the SAAMs regarding the unique challenges of culture, parenting styles and skills, and social supports that enabled them to navigate their children through adversities. All of the participants identified God and faith as the heart of successful parenting. This study contributes to the cultivation of positive social change by offering sound literature that dispels the myths and stereotypes traditionally associated with these mothers and their children. The study also reaffirms the necessity of culturally-relevant models of study and qualitative methods of research, as they tend to provide a more positive and holistic perspective of the phenomenon. Moreover, these findings give a voice and encouragement to SAAMs to become stakeholders in the underpinning of support groups for younger SAAMs and their children in the use of resilience and maternal self-efficacy.

This thesis presents results from a qualitative case study on environmentally minded technology designers, and provides an account of how these designers think, differ and behave. Through semi-structured interviews, we interview designers at a large mobile phone manufacturer. The responses of environmentally minded designers are contrasted with traditional designers. The findings lead to a discussion on the differing roles, tradeoffs and standards between these two groups of designers.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Anhöriga tar ofta ett stort ansvar över sin närstående med sjukdomen. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar samt ger stöd och information till anhöriga för att möjliggöra en vardag med god livskvalitet. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av livet tillsammans med en närstående som har Alzheimers sjukdom. Metod: En litteraturöversikt innefattande 16 artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades genom induktiv analys vilket resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier. Resultat: Anhöriga upplevde en förändrad livssituation fylld av starka emotioner såsom sorg, skuld, skam, rädsla och oro. Även känslan av att vara isolerad och förlora sitt normala liv uttrycktes. Att ta ett vårdande ansvar för sin närstående innebar förändrade roller i relationen. Anhöriga utvecklade strategier i vardagen för att hantera tillvaron och uttryckte ett behov av stöd och kunskap. Slutsats: Ett samband kan ses mellan komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och anhörigas upplevelser av känsla av sammanhang. För att få en ökad förståelse för närståendes förändrade beteende behövs information och stöd. Vidare forskning kring information och stöd till anhöriga gällande Alzheimers sjukdom anses relevant. / Background: Alzheimer's disease is the most common dementia disease. Family members often take great responsibility over their close relatives with the disease. It's important for nurses to pay attention and provide support and information to family members in order to manage good quality of life. Objective: To describe family members experience of everyday life together with a close relative who has Alzheimer's disease. Methods: A literature review including 16 articles with a qualitative design. The articles were analysed by an inductive analysis, resulting in two main categories and seven subcategories. Results: Families experienced an altered life situation filled with strong emotions such as sadness, guilt, shame, fear and concern. Feelings of being isolated and losing their normal life was expressed. Taking a caring responsibility for their close relative involved changing roles in the relationship. Families developed strategies to handle everyday life and expressed a need for support and knowledge. Conclusions: A connection is seen between the components of comprehensibility, manageability and meaningfulness, and relatives' perceptions of sense of coherence. To gain a better understanding of the changing behaviour of close relatives, information and support are needed. Further research about information and support to family members regarding Alzheimer's disease is relevant

Made available in DSpace on 2015-12-06T23:44:59Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2011 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Esta pesquisa objetiva configurar a rede social das mulheres que vivem em situacao de violencia domestica, por meio da identificacao das estruturas e dinamicas relacionais presentes. Tal configuracao foi delineada a partir da analise de entrevistas e de observacoes dos espacos institucionais: Centro de Referencia u Casa Beth Lobo, na Delegacia Especializada de Atendimento a Mulher e na Casa Abrigo 1, para mulheres com risco de morte. Todos esses servicos estao localizados no municipio de Diadema, Estado de São Paulo, cenario da pesquisa. Para realizar a analise, utilizam-se os pressupostos teoricos de redes sociais formulados por Paulo Henrique Martins e a concepcao de violencia domestica que figura na Lei 11.340/06, segundo o seu artigo 5º. Participaram do estudo nove mulheres que sofreram violencia domestica, atendidas no Centro de Referencia, e sete profissionais que realizam o atendimento a estas mulheres em servicos especializados. A analise das entrevistas permitiu conhecer as repercussoes da violencia vivenciada por essas mulheres na configuracao de sua rede social. Verificou-se que a violencia impingida a mulher pelo parceiro impossibilita a manutencao dos vinculos que ela mantinha antes da vida conjugal e impede que esta estabeleca novas relacoes, colocando-a em uma situacao de isolamento e fragilidade. Alem disso, identificou-se que o cotidiano das mulheres e constituido de inumeras estrategias para superacao e enfrentamento das situacoes de ameaca e violencia. Observou-se tambem que as instituicoes e os profissionais podem exercer um papel fundamental para que a mulher saia do ciclo de violencia, a medida que estes se articulem em uma rede em que o fluxo possibilite o compartilhamento da oferta de servicos e conhecimentos. Vislumbra-se o estudo das redes sociais com o enfoque na natureza dos vinculos e das trocas entre os atores, como uma ferramenta capaz de ampliar o conhecimento sobre as dinamicas relacionais dos sujeitos e contribuir na organizacao dos servicos de assistencia / This paper aims to frame the social network of women, who are victims of domestic violence, by identifying their structures and dynamics. The study was done by taking observations and interviews from institutional women´s shelters, such as Casa Beth Lobo (a Reference Center), a Police Office for Battered Women and Casa Abrigo 1 (Shelter 1)-for women running the risk of death. All of them placed in Diadema, São Paulo State, Brazil. It was followed the theoretical presumptions of social networks by Paulo Henrique Martins and the domestic violence conception under the Law N.11.340/06, article 5. Nine battered women were recruited from Casa Beth Lobo, besides seven care professionals who assisted those women. Interviews and analyzes showed the violence repercussion that women experience throughout their social network. Battered women are not able to keep their marital life and neither can establish new social relationships, tending to face isolation and fragility. Moreover, it was noticed that those women´s daily life is based on overcoming and coping with the threat and the violence itself. Women´s shelters, special institutions for battered women and also care professionals play an important role for taking women out of this violence cycle as they provide knowledge, services and support. Further studies on social network, focusing on the nature of the links and exchanges among actors, are welcome as a tool for broadening the dynamics of the subjects and contributing for the services assistance. / BV UNIFESP: Teses e dissertações

Bakgrund: Självskadebeteende ter sig olika från person till person. Vissa har en underliggande diagnos som gör att de skadar sig själva, andra har yttre påfrestningar som gör att de börjar skada sig själva. Det anses många gånger vara ett rop på hjälp, att de har svårt att hantera svåra känslor. Mötet mellan dessa personer och omvårdnadspersonalen är uppbyggt av kommunikation mellan dessa personers energier och känslor. Då en upplevelse är olika beroende på vem som upplever den. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med självskadebeteende upplever bemötandet av omvårdnadspersonal på sjukhus. Metod: Litteraturstudien baseras på elva artiklar. En induktiv analys användes, vilket resulterade i fem kategorier. Dessa var upplevelse av omvårdnadspersonalens okunskap, upplevelse av skuld och skam, upplevelse av omvårdnadspersonalens oförståelse, upplevelse av att vara utan själ samt upplevelse av att få tillbaka sin själ. Resultat: Resultatet baseras på både positiva samt negativa upplevelser av omvårdnadspersonalens bemötande. Det framkom i resultatet att det handlade mest om en okunskap från omvårdnadspersonalen, som sedan bidrog till att personerna med självskadebeteende upplevde skuld och skam samt vara utan själ. Dock fanns det en viss del som visade att omvårdnadspersonal som behandlade dessa personer med respekt och medkänsla gav personerna med självskadebeteende upplevelse av att de hade en själ. Diskussion: Personer med självskadebeteende bör få ett bra bemötande oavsett var de befinner sig. Våra huvudfynd visar hur mycket bemötande påverkar dessa personerna samt hur och när de söker vård.