In a research series carried out between 1984 and 1988 in the county of Västerbotten in northern Sweden, various aspects of the professional role and work of physiotherapists were studied. A variety of research methods were used: questionnaires (n = 163), a time budget study (n = 149), and a qualitative interview (n = 24). Physiotherapy was considered varied and creative, but not well defined or very specific in its objectives. Physiotherapy is still a predominantly female profession, though the proportion of male physiotherapists was increasing. The proportion entering full-time employment in physiotherapy increased due both to the greater number of male graduates and the increasing number of women working full-time. A partial internal division of work between the sexes has arisen. More women than men are employed in in-patient care, while proportionately more men worked outside institutions. Most respondents were firmly in control of their treatment methods, but were somewhat restricted in their freedom to decide whom to treat, and when to terminate treatment. Few had carried out any research concerning treatment and results. The time budget study showed that the treatment of patients took up on average 33% of the physiotherapists’ gross working hours and was the largest single task. Continuing education accounted for 5%, development work for 1% and the remaining occupational tasks for 38%. Occupational area was the most important factor in explaining the distribution of working hours, when other factors were kept constant. Neither sex nor gender markedly affects the carrying out of tasks other than treatment. Nor does professional post particularly affect time utilization other than for administrative tasks. This profession has a double objective: care and service more generally and to provide physiotherapy in particular—both equally important. In order to improve the quality of physiotherapy, and at the same time to extend their own specific, theoretical body of knowledge, a number of physiotherapists have reappraised and extended their concept of the profession to include management and research in their everyday work. Conclusion: The fact that occupational area exercises such a profound influence on the work of physiotherapists, taken together with the slight influence that professional post has, reveals that the individual physiotherapist must be prepared to play a broadly defined professional role. There seems to be a wealth of skill and expertise available within the profession, which could, however, be more efficiently used if the management and organization of physiotherapy service were better adapted to serve its objectives, and if these were better delineated and communicated. / digitalisering@umu.se

Bakgrund: Användandet av djur inom vård- och omsorgsverksamheter har visat sig ha en positiv inverkan på bland annat patienters blodtryck, hjärtfrekvens och depression, och hundar har visat sig vara mer effektiva vid omvårdnadsbehandling jämfört med andra djur eftersom hundarna har det mest utvecklade kommunikationssystemet av våra sällskapsdjur. Följaktligen finns ett kunskapsbehov om patienters erfarenheter och upplevelser av hundbaserad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av hundbaserad omvårdnad inom vård- och omsorgsverksamheter. Metod: En litteraturöversikt som baserades på sex vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Artikelgranskning skedde utifrån Högskolan Kristianstads granskningsmall och analysarbetet följde Fribergs rekommendationer. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier, Hundens betydelse i omvårdnaden, Hundens betydelse för välmåendet och Hundens betydelse för ett meningsfullt dagligt liv. Patienterna kände bland annat glädje, trygghet, meningsfullhet, ökad livskvalité och bekräftelse. Den hundbaserade omvårdnaden ökade också den sociala samvaron och bidrog dessutom till ökad självsäkerhet hos patienterna. Slutsats: Samtliga patienter oavsett ålder, kön, verksamhetsområde och diagnos erfor hundbaserad omvårdnad som positiv. Liknande resultat framkom även vid alternativa behandlingsmetoder, således behövs mer forskning om hundbaserad omvårdnad då det med säkerhet inte går att fastställa vad det är som bidrar till patienternas upplevelser och erfarenheter.

Bakgrund: Att förlora ett ben innebär en påfrestning på livet och livskvalitén sänks. Amputation betyder att skadad vävnad och skelett avlägsnas och det kan bero på trauma, cirkulatorisk svikt eller infektioner. Syfte: Var att beskriva upplevelsen av att ha förlorat en nedre extremitet genom amputation. Metod: Allmän litteraturöversikt användes för att sammanställa och skapa en översikt över befintlig forskning. Analysmodellen var induktiv utifrån Fribergs trestegsmodell. Resultat: Fem huvudkategorier med tillhörande underkategorier sammanställdes. De fem huvudkategorierna var; upplevelser av hur livet förändrats och hur andra ser på en själv, upplevelsen av information och stöd från sjukvården, hjälpmedel som hinder eller möjlighet till självständighet, att behöva socialt stöd på vägen mot ett nytt liv och positivt tänkande – en nyckelfaktor. Diskussion: Litteraturstudien visade att behovet av information var av stor vikt under hela amputationsprocessen, de amputerade upplevde att det var lite information som gavs ut och det skulle vara relevant att ge ut information både muntligt och skriftligt. Litteraturstudien visade också att protesen spelade en stor roll för synen på framtiden. Många såg den som nyckeln tillbaka till det tidigare livet och till ökad självständighet. Vidare föreslås mer forskning med kvalitativt tillvägagångssätt avseende de psykiska aspekterna hos såväl de amputerade som deras anhöriga.

Background: The disease HIV was brought to attention in the 1980s. Today, there is effective treatment for the disease that allows a well-treated person to live a long life as others, without the risk of infecting someone. Living with HIV means lifelong contact with healthcare. This put demands on the healthcare personnel, including the nurse, to offer good care and good treatment. Aim: To describe how people living with HIV experience the encounter with the healthcare personnel. Method: A qualitative literature review. The databases CINAHL and PubMed were used to produce ten articles that were analyzed through a qualitative content analysis. Results: Two categories were identified, discriminatory meetings and confirmed meetings. Six subcategories were identified based on the two categories. Conclusions: A prerequisite for good care is a working meeting between the health care personnel and the patient. People living with HIV have experiences of both good and bad encounters with health care personnel. The healthcare personnel need increased knowledge about HIV to improve their encounters with people living with HIV. / Bakgrund: Sjukdomen hiv uppmärksammades på 1980-talet. Idag finns det effektiv behandling mot sjukdomen som gör att en medicinskt välbehandlad person kan leva ett lika långt liv som andra, utan risk att smitta någon. Att leva med hiv innebär en livslång kontakt med hälso- och sjukvården. Detta ställer krav på vårdpersonalen inklusive sjuksköterskan att erbjuda en god vård och ett bra bemötande. Syfte: Att beskriva hur personer som lever med hiv upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att ta fram tio vetenskapliga artiklar som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades, diskriminerande möten och bekräftade möten. Sex subkategorier identifierades utifrån de två kategorierna. Slutsatser: En förutsättning för god vård är ett fungerande möte mellan vårdpersonal och patient. Personer som lever med hiv har erfarenheter av både bra och dåliga möten med vårdpersonalen. Vårdpersonalen behöver ökad kunskap om hiv för att kunna förbättra mötet med personer som lever med hiv.

Bakgrund: Palliativ vård är en viktig aspekt av hälso- och sjukvården, särskilt under den sista fasen av livet. Sjuksköterskor spelar en central roll i denna process, de är ofta i frontlinjen för att ge stöd och omsorg för patienten. Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slut kan ge värdefulla insikter i hur denna vård kan förbättras utifrån sjuksköterskans perspektiv. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av att palliativt vårda patienter i livets slutskede. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ litteraturstudie enligt Willmans metod. Databassökningar genomfördes på PubMed och CINAHL. Artiklarnas kvalité granskades enligt SBU:s mall Resultat: Två kategorier identifierades där den första benämndes som "utmanande arbete" med de fyra subkategorierna; emotionella och etiska utmaningar, otillräcklig kunskap och kompetens, svårigheter i samverkan och kommunikation och tidsbrist. Andra kategorin som identifierades var “ett meningsfullt arbete” med de två subkategorierna; nya perspektiv på livet, och en känsla av att göra skillnad i ett viktigt skede. Det framkom att flera organisatoriska faktorer inte fungerade på bästa sätt för att möjliggöra en personcentrerad vård, vilken ansågs vara av yttersta vikt. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskor möter många utmaningar vid vård av patienter i livets slutskede, såsom emotionella och etiska dilemman, kunskapsbrist, otillräcklig samverkan och tidspress. Bristande stöd och samarbete inom det multiprofessionella teamet kan förvärra dessa problem, vilket leder till känslor av otillräcklighet och frustration. Trots dessa utmaningar finns också en känsla av meningsfullhet i arbetet. Studien understryker vikten av adekvat utbildning, stöd och resurser för att hantera dessa utmaningar, vilket kan bidra till att förbättra både patientvården och sjuksköterskornas arbetsmiljö och välbefinnande. / Background: Palliative care is a critical aspect of healthcare, particularly in the management of incurable diseases. Nurses play a central role in this process, often being on the front line of providing support and care at the end of a patient's life. Their experiences and perceptions can provide valuable insights into how this care can be improved, both for the patient and the caregiver. Aim: To shed light on nurses' experiences of providing palliative care to patients at the end of life. Method: This study was a literature review according to Willman's method and a qualitative study design. Database searches were conducted on PubMed and CINAHL, then quality articles were reviewed according to SBU's template. Results: Two main categories were identified where the first was termed 'challenging work' with four subcategories; emotional and ethical challenges, insufficient knowledge and skills, difficulties in interaction and communication and lack of time. The second category identified was "meaningful work" with two subcategories: new perspectives on life, and a sense of making a difference at an important stage. It emerged that several organizational factors were not functioning optimally to enable person centered care, which was considered to be of utmost importance. Conclusion: The study highlights the challenges nurses face when caring for patients at the end of life, including emotional and ethical dilemmas, lack of knowledge, insufficient collaboration and time pressure. Lack of support and collaboration within the multiprofessional team exacerbates these problems, leading to feelings of inadequacy and frustration. Despite these challenges, there is also a sense of meaningfulness in the work. The study highlights the importance of adequate training, support and resources to address these challenges, which can help to improve both patient care and nurses' work environment and well-being.

Bakgrund: Inom den psykiatriska heldygnsvården arbetar många grundutbildadesjuksköterskor med omvårdnad som profession. Trygghet, säkerhet och integritetär begrepp som kan hjälpa till att utforma den personcentrerade omvårdnaden somkrävs för ett adekvat tillfrisknande. Trots att dessa ord är välkända inom vårdenrapporterar patienter att det inom den psykiatriska heldygnsvården blir bemötta påett otidsenligt sätt, vilket blir motsägelsefullt och lämnar frågetecken. Därförbehöver patientens egna röst få ta mer plats. Tvångsvården har en betydande roll iakuta situationer när någon exempelvis riskerar att skada sig själv eller intemedverkar till behandling i öppenvård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser avtvångsvård. Metod: En litteraturstudie gjordes med innehåll av 10 kvalitativavetenskapliga artiklar som framtagits genom litteratursökningar från databasernaCinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Attvårdas mot sin vilja som resulterade i två underkategorier: När vården togs medacceptans samt negativ syn på vården. Vårdrelationens betydelse blev den andrahuvudkategorin och resulterade i fem underkategorier: En känsla av att tappakontrollen, bemötande, önskan om delaktighet, önskan om information samtönskan om att bli sedd som en människa. Konklusion: Patienterna behövde tidför att skaffa sig insikt i deras egna vårdbehov, men en förståelse för tvångsvårdenväxte till sist fram hos de flesta patienter. Önskan om att få bli mer delaktig i sinegna vård menade patienterna kunde bidra till en mer positiv upplevelse avtvångsvården. Patienter upplevde det problematiskt när de inte fick möjlighet tillen god vårdrelation som främjade goda kontakter. Så fort patienten är i tillståndför en övergång till frivillig vård borde detta ske för att minska den negativaupplevelsen och främja patientens självbestämmande. / Background: Within psychiatric inpatient care many newly graduated nurseswork with nursing as a profession. Safety, security, and integrity are concepts thatcan help shape the person-centered care required for adequate recovery. Despitethe fact that these words are well known in healthcare, patients report that in theround-the-clock psychiatric care they are treated in an old-fashioned way, whichbecomes contradictory and leaves question marks. Therefore, the patients’ ownvoice needs to be given more space. Coercion care has a significant role in acutesituations when, for example, someone is in a risk of harming themselves or doesnot participate in treatment in outpatient care. Aim: To illustrate patients'experiences of involuntary treatment. Method: A literature study was conductedwith the content of 10 qualitative scientific articles produced through literaturesearches from the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. Results: Two maincategories were identified: Being cared for against one's will, which resulted intwo subcategories: When the care was taken with acceptance and a negative viewof the care. The meaning of the relationship within the care became the secondmain category and resulted in five subcategories: A feeling of losing control,treatment in health care, a wish for participation, a wish for information and awish to be seen as a human being. Conclusion: The patients needed time to gaininsight into their own care needs, but an understanding of coercion care eventuallyemerged in most patients. The wish to be more involved in their own care meantthe patients could contribute to a more positive experience of coercion care.Patients found it problematic when they didn’t have the opportunity for a goodrelationship with their caregivers that promoted good contacts. As soon as thepatient is in a condition for a transition to voluntary care this should take place toreduce the negative experience and promote the patients' autonomy.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv sjukdom. Palliativa vården innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och bör även inkludera stöd till anhöriga. Vid palliativ vård i hemmet får anhöriga ta ett stort ansvar över vårdandet. Joyce Travelbee var en omvårdnadsteoretiker som arbetade utifrån ett mellanmänskligt förhållningssätt och belyser vikten av att bygga upp en tillitsfull relation mellan sjuksköterska, anhöriga samt patient. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård av närstående i hemmet. Metod: Litteraturstudien har baserats på 12 primärstudier med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och Pubmed har använts vid sökning av studier. Artiklarna har analyserats med stöd av Popenoe m.fl. (2021) analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier och sex subkategorier identifierades. Huvudkategorierna var Förändrad tillvaro (Ny roll som vårdansvarig och Moralisk handling), Känslomässigt påverkade (Emotionellt berörda och Ambivalenta känslor) och Behov av olika former av stöd (Existentiellt stöd och Varierat stöd av sjukvården och familj). Resultatet visade att de anhöriga upplevde att tillvaron förändrades när de tog på sig rollen som vårdgivare. De blev mycket känslomässigt påverkade och upplevde förbjudna tankar som ledde till skuldkänslor. Behov av stöd från sjukvården var en viktig aspekt och upplevdes ibland bristande. Trots svårigheter var det många som upplevde vårdandet som en positiv upplevelse och många menade på att de uppfyllde deras närståendes sista önskan i livet. Slutsats: Resultatet visar en stor variation av upplevelser av palliativ vård vilket belyser att det är viktigt att utföra en personcentrerad omvårdnad där även anhöriga är i centrum. / Background: Palliative care is defined as care with the aim of alleviating suffering and promoting the quality of life of patients with progressive disease. Palliative care includes physical, psychological, social and existential needs and should also include support for relatives. With palliative care at home, relatives have to take a great deal of responsibility for the care. Joyce Travelbee was a nursing theorist who worked from an interpersonal approach and highlighted the importance of building a trusting relationship between nurses, relatives and patients. Aim: The aim of the literature study was to shed light on relatives’ experience of palliative care by loved ones at home. Method: The literature study was based on 12 primary studies with a qualitative approach. The databases Cinahl and Pubmed have been used when searching for studies. The articles have been analyzed with the support of Popenoe et al (2021) analysis method. Result: Three main categories and six subcategories were identified. The main categories were Changed existence (New role as caregiver and Moral action), Emotionally affected (Emotionally feelings and Ambivalent feelings) and Need for different forms of support (Existential support and Varied support from the healthcare system and family). The results show that the relatives felt that their life changed when they took on the role of caregiving. They were very emotionally affected and experienced forbidden thoughts that led to feelings of guilt. The need for support from healthcare was an important aspect and was sometimes perceived as lacking. Despite difficulties, many experienced the care as a positive experience and many believed that they fulfilled their loved ones' last wish in life.  Conclusion: The results show a great variety of experiences of palliative care, which highlights that it is important to carry out a person-centered care where relatives are also at the center.

No description available.

Gostovic, M & Grube, R. Livet med venösa bensår. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2022.   Bakgrund: Venösa bensår beror på venös insufficiens som är en kronisk sjukdom som orsakar cirkulatorisk svikt i de nedre extremiteterna och drabbar främst den äldre befolkningen. De venösa bensåren uppkommer ofta på grund av trombos, yttre trauma, fysisk inaktivitet eller hereditet. Det är vanligt med samsjuklighet vid venös insufficiens. Behandlingen består främst av omläggning och livslång kompressionsbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturstudie som är baserad på resultat från 13 empiriska studier med kvalitativ ansats från Cinahl, PubMed och PsycInfo. Studierna har granskats med hjälp av Kvalitetsgranskningsmall för studier med kvalitativ forskningsmetodik och de inkluderade studierna har bedömts vara av hög samt medelhög kvalitet. De inkluderade studiernas resultat analyserades med hjälp av integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Resultat: Sex teman identifierades: Egenvårdens betydelse för välbefinnandet, Svårigheter i egenvården, Vården som en del av vardagen, Upplevelsen av smärta, Upplevd självbild och skam samt Social och psykisk påverkan. Konklusion: Litteraturstudien gav en ökad förståelse för vad det innebär att leva med venösa bensår och gav en insikt i vilka kunskapsluckor som vården behöver fylla för att kunna förse patienterna med en adekvat omvårdnad. / Gostovic, M & Grube, R. Life with venous leg ulcers. A Literature Review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2022.   Background: Venous leg ulcers is caused by venous insufficiency which is a chronic disease caused by circulatory deficiency in the lower extremities and affects primarily the elderly population. The venous leg ulcers most commonly originates from thrombosis, external trauma, physical inactivity or heredity. Comorbidity is common among the patients with venous leg ulcers.  The treatment plan primarily consists of wound dressing and lifelong compression treatment. Aim: The aim of the study was to investigate the patients’ experiences of living with venous leg ulcers. Method: A literature review based on results from 13 empirical studies with qualitative design from Cinahl, PubMed and PsycInfo. The studies have been reviewed by using a review template intended for qualitative studies and the included studies were valued as high and medium high quality. The included studies results were analyzed with the help of an integrated compilation of qualitative research inspired by meta synthesis. Results: Six themes were identified: Self-care had an impact of the well-being, Health care as a part of the daily life, The experience of pain, Perceived self-image and shame and Social and psychological influence. Conclusion: The literature review increased the understanding of what it’s like to live with venous leg ulcers and gave an insight into which knowledge-gaps the health care needs to fill to provide the patients with adequate care.

Thesis (MEdPsych)--Stellenbosch University, 2013. / Bibliography / ENGLISH ABSTRACT: In recent years there has been an expanse in the literature that is drawing attention to selfinjury and research studies indicate that self-injurious behaviour is prevalent in the age group of thirteen to fifteen years. Although it remains unclear, whether the increased focus on self-injury is due to a greater amount of adolescents who engage in self-injury, or whether it is due to more young people identifying themselves as self-injurers, it has now become an integral component of adolescent behaviour that teachers, parents and other significant role players have to be knowledgeable about, as the likelihood that they will encounter self-injury amongst a young adolescent population is on the increase. As research studies in this arena have been mostly of a quantitative nature and have focused predominately on psychiatric populations, there was a gap in the research to contribute to the limited qualitatively generated knowledge base on self-injury. In this study, a narrative inquiry design was used to make sense of the stories of self-injury that the participants told. Four adolescent girls between the ages of fourteen and seventeen years with no history of mental illness and who were not receiving psychiatric or psychological intervention or showed significant levels of anxiety or depressive symptoms, were selected for the study. Two interviews were conducted with each girl using the fish bowl game and the memory box making to explore their stories of self-injury. The findings of this study suggest that cutting behaviour has purpose in the lives of the girls who participated in this study. Apart from having meaning in their lives, cutting behaviour also served to fulfill various functions, depending on the kind of problem and feelings that would be experienced in that moment. These functions ranged from providing relief, to being a form of punishment, to being a temptation, to becoming a comforting habit and a way to feel alive again. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Oor die afgelope paar jaar is daar ‘n toename in die literatuur wat handel oor selfbesering en navorsingstudies dui daarop dat die voorkoms van selfbeserende gedrag veral ‘n faktor is in die ouderdomsgroep tussen dertien en vyftien jaar. Dit is egter steeds onbekend of die toenemende fokus op selfbeserende gedrag toegeskryf kan word aan ‘n toename in die voorkoms van selfbesering en of dit eerder toegeskryf kan word aan meer jong mense wat hulself identifiseer as selfbeseerders. Hoe dit ookal sy, selfbesering is tans 'n integrale komponent van adolessente gedrag en om hierdie rede is dit 'n noodsaaklikheid dat onderwysers, ouers en ander belanghebbende rolspelers kennis moet dra daaroor omdat die waarskynlikheid dat hulle sulke gedrag sal teëkom, onder 'n jong adolessente populasie, aan die toeneem is. Aangesien navorsingstudies binne hierdie veld hoofsaaklik kwantitatief van aard is, is daar 'n leemte m.b.t. navorsing wat kan bydra tot die klein hoeveelheid kwalitatiewe studies wat wel al gedoen is. In hierdie studie, is 'n narratieweondersoekontwerp gekies omdat die studie wou sin maak van die stories van selfbesering wat die deelnemers vertel het. Vier adolessente meisies tussen die ouderdom van veertien en sewentien jaar het aan die studie deelgeneem wat geen geskiedenis van geestessiekte gehad het nie en ook nie ten tyde van die ondersoek psigiatriese of sielkundige intervensie ontvang het nie. Die deelnemers moes verder ook geen betekenisvolle hoë vlakke van angs of depressie getoon het nie. Twee onderhoude is met elke deelnemer gevoer waartydens die Visbak speletjie (Fish Bowl game) en 'n Herrinneringdosie (Memory Box) gebruik is om die meisies se stories van selfbesering te ontgin. Die bevindinge van hierdie studie stel voor dat snygedrag 'n besliste funksie in die lewens van die deelnemers gehad het. Buiten die feit dat snygedrag vir hulle betekenisvol was, het snygedrag ook verskeie funksies vervul wat hoofsaaklik afgehang het van die tipe probleem en die emosies wat daarmee gepaard gegaan het. Snyfunksies het gewissel van 'n manier om verligting te kry, 'n manier om die self te straf, 'n vertroostende gewoonte en 'n manier om weer iets te kan voel.