Bakgrund: Hög biologisk ålder medför nya utmaningar på individ och samhällsnivå. Brist på personal i hälso- och sjukvården ökar behovet av nya digitala lösningar. I Sverige finns hälsorobotar som fungerar på olika sätt och de blir allt fler. Syfte: Syftet var att belysa äldre personers erfarenhet av hälsorobotar. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt, baserad på 11 kvalitativa empiriska studier, publicerade tidigast januari 2019. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO och Google Scholar. Kvalitetsgranskning genomfördes enligt Hkr:s mall för kvalitativa studier. Analysen genomfördes stegvis enligt Fribergs modell. Resultat: Erfarenheten av hälsorobotar varierade men mönster kunde urskiljas. Hälsorobotar kunde hjälpa äldre personer att klara sig självständigt. Estetiskt önskade äldre personer främst en hälsorobot vars form upplevdes igenkännande. Funktionellt föredrogs att hälsoroboten kunde hjälpa till fysiskt. De äldre personerna önskade en hälsorobot vars funktioner var lätta att förstå. En del äldre personer ville inte interagera med hälsorobotar, andra upplevde att en hälsorobot kunde skänka trygghet, lindrade smärta och minskade känslan av ensamhet. Diskussion: Tidigare studier bekräftar att hälsorobotar kan ha ett socialt värde för äldre personer och bidra till olika positiva känslor och minska ensamhetskänslor. De kan bidra till att motivera äldre personer på olika sätt och stärka relationer samt sociala kompetenser. Att introducera hälsorobotar för äldre personer kräver lyhördhet och öppenhet för vem den äldre personen är och vad denne finner stödjande eller belastande. Sjuksköterskan bör ha relevant kompetens och fungera som en guidande mellanhand och stötta samt förklara då en hälsorobot skall introduceras för en äldre person.

Darbo tikslas. Įvertinti pacientų nuomonę apie klinikinius tyrimus bei dalyvavimą juose. Darbo uždaviniai. Ištirti ir palyginti dalyvavusių ir nedalyvavusių klinikiniuose tyrimuose pacientų nuomonę apie klinikinius tyrimus bei nustatyti veiksnius, susijusius su pacientų nuomone apie klinikinius tyrimus bei dalyvavimu juose. Tyrimo metodika. Tyrimas atliktas pirminės sveikatos priežiūros įstaigoje Kaune. Apklausai naudoti 2 klausimynai dalyvavusiems ir nedalyvavusiems klinikiniuose tyrimuose asmenims. Surinktos 409 užpildytos anketos, atitinkamai 292 ir 117 tirtose respondentų grupėse. Imties tūrio pakankamumui apskaičiuoti taikyta tyrimo galingumo analizė. Statistinė duomenų analizė atlikta naudojant SPSS 13.0 programinį paketą; naudotas susietų lentelių metodas, 2 kriterijus, Z kriterijaus testas, vienveiksnė ir daugiaveiksnė logistinė regresija. Rezultatai. Pirma informacija apie klinikinius tyrimus, dažniau neigiama, tyrimuose nedalyvavusius pacientus dažniau pasiekė iš televizijos, dalyvavusius - iš šeimos gydytojo ir dažniau teigiama. Galimybė ateityje dalyvauti tyrime pacientui reikšmingai didėjo, jei pirma gauta informacija apie tyrimus buvo teigiama ar neutrali. Dalyvavę klinikiniuose pacientai dažniau pažinojo kitų tyrimuose dalyvavusių asmenų su teigiama dalyvavimo patirtimi. Dalyvavusieji dažniau sutiko, kad klinikiniai tyrimai reikalingi, saugūs ir naudingi jame dalyvaujančiam asmeniui. Galimybę ateityje dalyvauti tyrime pacientams didino teigiamas šių aspektų... [toliau žr. visą tekstą] / Aim of the study. To evaluate patient attitudes to clinical trials and participation in them. Objectives. To research and compare attitudes to clinical trials between patients with and without clinical trial participation experience and to determine factors that influence patient attitudes to clinical trials and participation in them. Methods. The research study was carried out in a primary health care centre in Kaunas. 2 questionnaires were used for the survey of patients with and without clinical trial participation experience. 409 completed questionnaires were collected, 293 and 117 from two patient groups respectively. For determining the adequacy of the sample, power analysis was performed. Data analysis was performed by using SPSS 13.0 program package; crosstabs method, 2 criterion, Z test, binominal and multinominal logistic regression were used. Results. First information on clinical trials, more often negative, was most often received from television by patients without clinical trial participation experience and patients with such experience most often received first information, more often positive, from family doctor. The possibility for a patient to participate in a clinical trial in the future increased if the first received information on clinical trials was positive or neutral. Patients with clinical trial participation experience more often knew other people who had participated in clinical trials and more often the reported participation experience was... [to full text]

No description available.

Studier visar att många patienter som befinner sig i livets slutskede väljer att få vara hemma och avsluta sina liv bland familjen. Den vård, som dessa patienter får, oavsett var de befinner sig, kallas för palliativ vå rd. För att kunna ge en god omvårdnad i hemmet till patienter som befinner sig i livets slutskede, är det viktigt som sjuksköterska att ta reda på patientens upplevelser om vad som inger trygghet, vilket inte har upp-märksammats tillräckligt. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser av vad som inger trygghet i samband med palliativ vård i det egna hemmet. Vi har gjort en litteraturstudie och utgått från Evans (2003) analysmodell. Studierna analyserades ge-nom upprepad läsning och nyckelord identifierades. Resultatet presenteras i tre huvud-teman: sjuksköterskans förhållningssätt, patientens delaktighet, patientens upplevelse av säkerhet och osäkerhet samt subteman. I resultatdelen beskrivs de upplevelser som vi kom fram till om vad som inger trygghet hos patienterna, vilka befinner sig i livets slut-skede i det egna hemmet. I diskussionen diskuteras det som vi anser vara de mest vä-sentliga och diskutabla frågorna i vår studie. Här resoneras kring sjuksköterskans för-hållningssätt gentemot patienten, patienternas förväntningar och önskningar i förhållan-de till den vård och behandling denne får under sin sista tid i hemmet, dessutom förs det ett resonemang kring begreppet död och döendet. Avslutningsvis beskrivs de mest vä-sentligaste faktorer som har betydelse för vårdandet av patienter vilka befinner sig i livets slutskede. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Palliativ vård är en helhetsvård av patienten och dennes familj. Fler människor önskar att få dö i det egna hemmet och olika hemsjukvårdsformer har vuxit fram. Hemsjukvården är en form som har ökat och målet är att ett stort antal personer med sjukvårds- och omvårdnadsbehov ska kunna bo kvar i det egna hemmet. Det vårdvetenskapliga perspektivet beskriver att målet med vårdandet av den palliativa patienten är att förhindra eller lindra lidandet och skapa villkor för välbefinnande. Det är också viktigt att stödja patienten och dennes familj så att de upplever en så bra livskvalitet som möjligt, något som den tidigare forskningen visar. För att som sjuksköterska kunna ge god omvårdnad är det viktigt att ha förståelse för patientens behov. Syftet med studien är att beskriva palliativa patienters upplevelse av att bli vårdade i hemmet. Som metod har vi valt att granska kvalitativa artiklar med bas i Evans (2003) analysmodell. Resultatet presenteras i tre teman med subteman: Det känns oftast gott att vara hemma, Livet är begränsat - jag försöker få kontroll och Att leva i dödens närhet kan vara både tryggt och otryggt. Vi ser att det är viktigt att ta del av patienternas upplevelser för att kunna ge dem en god vård och en ökad livskvalité. Oavsett &quot;vem&quot; som knackar på patientens dörr måste vi hjälpa dem att bevara hemkänslan, minnena och deras &quot;hjärta&quot;. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en endokrin sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder. PCOS har en mängd symtom som påverkar patientens mående genom förändrat utseende och infertilitet. Trots detta framgår det att förhållningssättet gentemot patientgruppen är komplex.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med polycystiskt ovariesyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som inkluderar nio originalartiklar. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med stöd från Graneheim och Lundman. Resultat: Tre kategorier med åtta subkategorier presenteras. De tre kategorierna är kvinnans kontakt med sjukvården, kvinnans upplevda självbild samt sjukdomens roll i samlivet. Resultatet indikerar att gemensamt för kvinnorna är en känsla av frustration och sorg kring symtomen övervikt, ansiktsbehåring och infertilitet. Slutsats: Det är av vikt med fortsatt forskning för att kunna implementera tydligare riktlinjer kring handhavandet av patientgruppen och tillika mer djupgående omvårdnadsåtgärder redan innan diagnostisering, för minskat lidande. / Background: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is an endocrine disease that affects fertile women. PCOS has a variety of symptoms that affects the patient's mood through altered appearance and infertility. Despite this, it appears that the approach to the patientgroup is complex. Aim: The aim of this study was to describe women’s experience of living with polycystic ovary syndrome. Method: A qualitative literature review that includes nine original articles. Data were analyzed by a qualitative content analysis with support in Graneheim and Lundman. Results: Three categories with eight subcategories are presented. The three categories are the woman’s contact with healthcare, the woman’s perceived self-image and the role of the disease in cohabitation. The results indicate that common to the women is a feeling of frustration and sadness around the symptoms of obesity, facial hair and infertility. Conclusions: Continued research is important to be able to implement clearer guidelines for the management of the patient group and more in-depth nursing measures already within diagnosis, for reduced suffering.

Thèse d'exercice : Médecine. Médecine générale : Paris 12 : 2007. / Titre provenant de l'écran-titre. 62 f. ill. Bibliogr. f. 60-62.

Darbo tikslas – įvertinti šeimos gydytojo pasirinkimą ir keitimą lemiančius veiksnius priklausomai nuo įstaigos tipo. Uždaviniai :1. Nustatyti ir įvertinti PSP paslaugų teikėjo pasirinkimą lemiančius veiksnius priklausomai nuo įstaigos tipo. 2. Įvertinti ir palyginti šeimos gydytojo keitimą įtakojančius motyvus priklausomai nuo įstaigos tipo. 3. Įvertinti ir palyginti pacientų elgseną ir pasitenkinimą paslaugomis priklausomai nuo įstaigos tipo. Tyrimo metodika. Tyrimas atliktas 2013m. sausio- kovo mėn. Naudota anoniminė anketinė viešosiose: Prienų rajono PSPC ir Birštono PSPC bei privačiose PSP įstaigose besilankančių pacientų apklausa( n═247). Atsakas dažnumas 81,5 proc. Tyrimo rezultatų statistinė analizė atlikta naudojant SPSS 17.0 ( Statistical Package of Social Scienles ) for Windows statistinių duomenų paketą. Ryšiai tarp požymių vertinti pagal Chi kvadrato ( x2 ) kriterijų. Rodiklių skirtumas laikytas statistiškai reikšmingu, kai p< 0,05. Rezultatai. Pacientų tyrimo rezultatų analizė atskleidė, jog (48 proc.) privačių PSPC ir (46 proc.) viešųjų PSP įstaigų pacientų yra patenkinti šeimos gydytojo teikiamomis paslaugomis. Tyrimo metu nustatyta, kad statistiškai šeimos gydytojo paslaugų vertinimas neturi sąsajų su išsilavinimu, socialiniu statusu ir mokėjimu už paslaugas. Privačiose gydymo įstaigose (40 proc.) respondentų nepasirenka šeimos gydytojo dėl nepatenkinamų paslaugų kokybės, o (75 proc.) viešųjų PSP centrų respondentų - dėl netinkamo šeimos gydytojo... [toliau žr. visą tekstą] / The aim of the study is to assess factors that determine the choice and change of family doctor depending on the type of institution. Objectives: 1. To identify and assess factors that determine the choice of a primary healthcare service provider depending on the type of institution. 2. To assess and compare motives that influence the change of a family doctor depending on the type of institution. 3. To assess and compare patientes behaviour and satisfaction depending on the type of institution. Methods of the research. The research was conducted in between January and March, 2013. An anonymous survey was performed on patients who visit public institutions of Prienai district primary health care and Birštonas primary health care and also private primary health care institutions (n=247). The response in public primary health care institutions was 81.5%. The statistical analysis of the research results was performed using SPSS 17.0 (Statistical Package for Social Sciences). The relationships between the features were assessed using x2 criterion. Results. The analysis of patient research results showed that 48% of patients of private primary healthcare and 46% of public healthcare institutions are satisfied with the services provided by family doctors. During the research it was found that statistically the assessment of family doctor service quality does not have connection with education, social status or payment for services, 40% of respondents do not choose family doctor... [to full text]