<p>This study was made at the localization section at Sony Ericsson Mobile Communications and investigates the part of a localization process where language issues are handled. The purpose of the thesis is to investigate which main factors influence the language quality in a real world localization of a mobile phone.</p><p>The study is divided into two parts, one initial study and one main study. In the initial study, the five tasks of the localization process were identified as organization, coordination, technical preparation, creation of source text, and creation of target text.</p><p>In the main study, the employees’ views on language-specific quality issues in the process of localizing mobile phones were mapped out through deep-interviews. The results from the interviews were divided into the categories organization, technical preparation, linguistic</p><p>issues, and language tools. Organizational prerequisites for achieving high quality were awareness, updated material and structured communication. The linguistic issues were unambiguous and understandable language, correct language level, standardization of</p><p>terminology, providing sufficient context to the translators and validation of the target text. Concerning the language tools, both manual and repetitive labor as well as the absence of spell and grammar checkers were two main factors considered to influence the quality of the final text strings.</p><p>To contribute to the overall picture of the process, some parts should be further investigated, like the translators’ working situation and the end-users’ expectations of the product.</p><p>To conclude, the most challenging part is determining what the highly subjective term quality means in the context of language, which demands clear guidelines for expected outcomes and especially for whom. Only then can it be determined how it should be done.</p> / <p>Denna studie utfördes på Sony Ericsson Mobile Communications och inriktar sig mot den specifika del av lokaliseringsprocessen som hanterar språkliga problem. Syftet med uppsatsen är att i en verklig lokaliseringsprocess undersöka vilka huvudfaktorer som påverkar den språkliga kvaliteten i den slutgiltiga produkten.</p><p>I förstudien identifierades de fem huvudsakliga uppgifterna i denna del av processen som organisering, koordinering, teknisk förberedelse, skapande av källtext och skapande av måltext.</p><p>I huvudstudien kartlades de anställdas syn på språkliga kvalitetsaspekter i lokaliseringsprocessen genom djupintervjuer. Resultaten delades in i kategorierna organisation, teknisk förberedelse, lingvistiska aspekter och språkverktyg. Nödvändiga organisatoriska förutsättningar var: medvetenhet, uppdaterat material och strukturerad kommunikation. Avgörande lingvistiska faktorer var: tvetydigt och förståeligt språk, korrekt språknivå, standardisering av terminologi, tillräcklig kontext till översättarna och validering av måltexten. Vad gäller språkverktygen ansågs manuellt och repetitivt arbete samt frånvaron av stavnings- och grammatikkontroll vara två faktorer som påverkar den slutliga kvaliteten hos textsträngarna i en mobiltelefon.</p><p>Vidare undersökning om översättarnas arbetssituation och slutanvändarnas förväntningar på produkten skulle ge en bättre bild av processen som helhet. Den största utmaningen är att fastställa vad begreppet språklig kvalitet innebär, vilket är problematiskt och kräver tydliga riktlinjer för vad det är som ska uppnås och för vem. Först därefter kan man tala om hur det ska utföras.</p>

This study was made at the localization section at Sony Ericsson Mobile Communications and investigates the part of a localization process where language issues are handled. The purpose of the thesis is to investigate which main factors influence the language quality in a real world localization of a mobile phone. The study is divided into two parts, one initial study and one main study. In the initial study, the five tasks of the localization process were identified as organization, coordination, technical preparation, creation of source text, and creation of target text. In the main study, the employees’ views on language-specific quality issues in the process of localizing mobile phones were mapped out through deep-interviews. The results from the interviews were divided into the categories organization, technical preparation, linguistic issues, and language tools. Organizational prerequisites for achieving high quality were awareness, updated material and structured communication. The linguistic issues were unambiguous and understandable language, correct language level, standardization of terminology, providing sufficient context to the translators and validation of the target text. Concerning the language tools, both manual and repetitive labor as well as the absence of spell and grammar checkers were two main factors considered to influence the quality of the final text strings. To contribute to the overall picture of the process, some parts should be further investigated, like the translators’ working situation and the end-users’ expectations of the product. To conclude, the most challenging part is determining what the highly subjective term quality means in the context of language, which demands clear guidelines for expected outcomes and especially for whom. Only then can it be determined how it should be done. / Denna studie utfördes på Sony Ericsson Mobile Communications och inriktar sig mot den specifika del av lokaliseringsprocessen som hanterar språkliga problem. Syftet med uppsatsen är att i en verklig lokaliseringsprocess undersöka vilka huvudfaktorer som påverkar den språkliga kvaliteten i den slutgiltiga produkten. I förstudien identifierades de fem huvudsakliga uppgifterna i denna del av processen som organisering, koordinering, teknisk förberedelse, skapande av källtext och skapande av måltext. I huvudstudien kartlades de anställdas syn på språkliga kvalitetsaspekter i lokaliseringsprocessen genom djupintervjuer. Resultaten delades in i kategorierna organisation, teknisk förberedelse, lingvistiska aspekter och språkverktyg. Nödvändiga organisatoriska förutsättningar var: medvetenhet, uppdaterat material och strukturerad kommunikation. Avgörande lingvistiska faktorer var: tvetydigt och förståeligt språk, korrekt språknivå, standardisering av terminologi, tillräcklig kontext till översättarna och validering av måltexten. Vad gäller språkverktygen ansågs manuellt och repetitivt arbete samt frånvaron av stavnings- och grammatikkontroll vara två faktorer som påverkar den slutliga kvaliteten hos textsträngarna i en mobiltelefon. Vidare undersökning om översättarnas arbetssituation och slutanvändarnas förväntningar på produkten skulle ge en bättre bild av processen som helhet. Den största utmaningen är att fastställa vad begreppet språklig kvalitet innebär, vilket är problematiskt och kräver tydliga riktlinjer för vad det är som ska uppnås och för vem. Först därefter kan man tala om hur det ska utföras.

Detta examensarbete handlar om hur man kan gå tillväga för att finna orsaken till att kvalitetsfel uppstår i en tillverkningsprocess och hur man kan förhindra att samma kvalitetsproblem fortsätter att existera. En central del i examensarbetet har även varit att belysa vikten av att identifiera ett problems grundorsak. Syftet med studien är att belysa några av flera metoder som kan användas för att hitta orsaker till kvalitetsrelaterade fel inom tillverkningsindustrin. De data som samlats in och står i grund för resultatet och slutsatserna har bestått av litteraturstudier, observationer och intervjuer. De kvalitetsverktygen som framfördes i studien är ”Fem varför” och Ishikawadiagram, vilket är två verktyg som bland annat gör det möjligt att upptäcka grundorsaken till ett problems uppkomst. De praktiska tillämpningarna av kvalitetsverktygen är presenterade i en fallstudie som har utförts på Johnson Controls AB i Göteborg, Sverige. Fallstudien är gjord på en av flera produktionslinor där ett rådande problem med kvalitet ansågs vara kritiskt. Slutsatserna som har dragits av detta examenarbete är att det är viktigt att identifiera grundorsaken till ett problems uppkomst för att kunna implementera en långsiktig åtgärd. Risken med att endast lindra ett problems symptom (och inte roten till dess uppkomst) är att det aldrig elimineras utan existerar och ständigt kräver resurser för att lindras. Genom att identifiera ett problems grundorsak kan man därmed se till att det inte uppstår igen, eftersom det då kan elimineras. Det finns olika metoder och verktyg som kan användas för att identifiera grundorsaken till ett problem, två stycken som nämns i rapporten är ”Fem varför” och Ishikawadiagram. Det är viktigt att fokus och resurser läggs på ett sådant långsiktigt arbete. / This thesis is about how you can find the cause of quality defects in manufacturing processes and how to prevent that the same issue continue to exist. A part of the thesis illuminate the importance of identifying the root cause of a problem. The purpose of the study is to highlight some of the many methods that can be used to fins the causes for defects concerning quality in the industrial sector. The data that is collected and are the basis for the result and conclusions of the case study consisted of literature studies, observations and interviews. The quality tools that are presented in the study are “Five Whys” and the Ishikawa chart, which are two tools that, among others, makes it possible to find the root cause of a problems occurrence. The practical applications of the quality tools are presented in a case study that was conducted at Johnson Controls AB in Gothenburg, Sweden. The case study was based on observations concerning one of several production lines, where the current quality problem was critical. The conclusions drawn from this thesis is that it is important to identify the root cause of the occurrence of a problem in order to implement long-term actions and measures. The risk that comes with only reliving the symptom of a problem (and not the root of it) is that it will not be eliminated but exists and constantly requires resources to be alleviated. By identifying the root cause of a problem, one can be assure that it will not occur again, since it will be eliminated. There are various methods and tools that can be used to identify the root cause of a problem; two of them that are mentioned in the report is “Five Whys” and the Ishikawa chart. It is important to focus and resources are spent on such a long-term actions and efforts.