The purpose of this thesis is to do an inventory of Swedish Bronze Age rock carvings depicting intercourse, and other sexual acts; applying gender traits on these in order to get a glimpse of what kind of normative outlook people at this time had upon sexuality.

Gender research in archaeology is a complex topic that puzzled scholars for decades. The past 50 years of it has seen a lot of theorizing, heated discussions, and requests for new additions to the archaeological toolkit so that this type of research can get a proper launch. Humans' approach to gender has changed drastically over the course of history and will probably always continue to change. This is why archaeology needs to stay up to date with current gender discourses, but also study the differences of it in the past. This thesis will approach the topic of gender in a couple of different ways. The first half of the thesis will provide a theoretical deep dive, followed by a trip around the globe where different views on gender are explored from a historical as well as a modern perspective. The second half of the thesis consists of two case studies where gender will be approached trough two 12th-century burial assemblages once located in separate areas of modern-day Sweden. The first one is grave 9 from the Sámi grave field at Vivallen, Härjedalen, and the second one is grave A6 from Klinta, Köpingsvik, Öland. These graves were chosen because they share many similarities and provide interesting analytical parallels to each other. They were also chosen because they make good examples of just how complex archaeological gender research can be, even when geographically confined to a small area like modern-day Sweden. / Genusforskning inom arkeologin är ett komplext ämne som har förbryllat forskare under många årtionden. De senaste 50 åren av arkeologisk genusforskning har kantats av teoribildning, åsiktsfyllda diskussioner och en begäran om nya verktyg så att den här typen av forskning kan sjösättas ordentligt. Människans inställning och uppfattning om vad genus är har skiftat kraftigt under historien och kommer förmodligen alltid att skifta. Detta är varför det är viktigt för arkeologin att hålla sig ajour med samtida genusdiskurser, men också genom att studera hur genus har förändrats i det förflutna. Den här uppsatsen ämnar att närma sig ämnet genus genom olika vinklar. Första halvan av uppsatsen består av en teoretisk djupdykning, följt av olika globala uppfattningar om hur genus har uppfattats både historiskt sett, men också hur inställningen till det är idag. Den andra halvan av uppsatsen består av två fallstudier där ämnet genus kommer att behandlas genom två tidigmedeltida gravar från 1100-talets 'Sverige'. Den första är grav 9 från det samiska gravfältet Vivallien i Härjedalen och den andra är grav A6 från Klinta i Köpingsvik på Öland. Dessa gravar valdes ut då de delar många likheter med varandra, men också för att de demonstrerar just hur komplex arkeologisk genusforskning kan vara även med en geografisk begränsning till ett litet område som nutida Sverige.