Frågeställning: Vilken betydelse har faktorerna: reporänta, regelverk, kreditrisk och konkurrens för bankernas räntesättningsprocess? Hur kommer den nuvarande negativa reporäntan påverka bankernas utlåningsränta till företag? Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för bankernas räntesättningsprocess, detta för att förstå samt förklara vilken betydelse de ovan nämnda faktorerna har i denna process. Vidare vill vi undersöka hur stor påverkan den negativa reporäntan har gentemot utlåningsräntor. Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod, där insamling av primärdata grundar sig på intervjuer med banker. Studentlitteratur samt vetenskapliga artiklar används för att stödja referensramen. Slutsats: Kreditrisken har en avgörande roll för bankernas primära inkomstkälla. Konkurrens har även den en betydelse för räntesättningsprocessen. Reporäntan och regelverk har i sin tur en mer indirekt påverkan vid räntesättningen av utlåningsräntor.Den negativa reporäntan har en stor betydelse för STIBOR som i sin tur påverkar bankernas räntesättning. Bankerna kan i dagsläget hantera de kostnader som uppkommit av reporäntan utan att påverka sina kunder negativt. / <p>VG</p>

<p>Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan renskrivits och redogjorts under olika fruktbara rubriker vilka är kopplade till våra problemformuleringar.</p><p>Resultatet i studien visar att det spelrum som banken och dess tjänstemän har gällande priset i hög grad påverkas av rådande konkurrenssituation. Riksbanken styr räntan till alla banker och sedan är det upp till varje bank att själv sätta priset på sina utlåningsräntor. Visst kan Nordea lägga på hur mycket de vill på priset för att få en bättre marginal, men då kanske det kan bli svårt att få låna ut några pengar. Det handlar hela tiden om att arbeta rätt med priset och att arbeta effektivt med positionering samt att följa sina konkurrenter för att kunna hålla sig kvar på marknaden.</p>

Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan renskrivits och redogjorts under olika fruktbara rubriker vilka är kopplade till våra problemformuleringar. Resultatet i studien visar att det spelrum som banken och dess tjänstemän har gällande priset i hög grad påverkas av rådande konkurrenssituation. Riksbanken styr räntan till alla banker och sedan är det upp till varje bank att själv sätta priset på sina utlåningsräntor. Visst kan Nordea lägga på hur mycket de vill på priset för att få en bättre marginal, men då kanske det kan bli svårt att få låna ut några pengar. Det handlar hela tiden om att arbeta rätt med priset och att arbeta effektivt med positionering samt att följa sina konkurrenter för att kunna hålla sig kvar på marknaden.