• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 7
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Obehörig vinst / Unjustified Enrichment

Lundgren, Daniel January 2004 (has links)
<p>Unjustified enrichment is used as legal basis when a part claims compensation. Unjustified enrichment can be illustrated as: (A) made a profit on someone else’s loss (B) and if the profit is"unjustified"and has"no legal basis"it shall be returned, which then make it possible for B to claim compensation from A referring to the profit. B has in this case lost something that he owns. To be able to claim A for compensation must the loss of B also be a benefit for A. The purpose with this rule is to equalize the transaction between A and B with the benefit for A as basis. </p><p>This thesis takes German law as starting point to find out whether unjustified enrichment can be considered a general legal principal that also can be used in different branches of law and if it can not be considered a general legal principal to discuss if unjustified enrichment should be such a principle. Differences between unjustified enrichment in the Swedish and German legal system has been detected. Inter alia that the courts in Sweden are not bound to follow the properties transformation and fusion with other properties when they try a situation that is to be solved under the principle of unjustified enrichment. </p><p>The Swedish doctrine is doubtful to give unjustified enrichment validity in contract law. A conclusion that can be questioned because of the fact that Swedish case law uses unjustified enrichment as a general legal principle also in cases that includes contract law. Another fact that is important is that unjustified enrichment in other European Union memberstates have given unjustified enrichment validity also in contract law and when it has that status the EC-court can use it in cases, cases that have an impact on Sweden. Unjustified enrichment has in Sweden been considered diffuse and that it often occurs evidence difficulties. This problems are considered to hurt predictability and therefore also the rule of law. This also is questioned by the author because unjustified enrichment can be used when a mild form of compensation is suitable. With the profit as starting point will the winner not leave the dispute in a worse situation as if it never occurred.</p>
2

Pactum turpe : avtal i strid med lag eller goda seder

Löfström, Marie, Lindh, Emelie January 2006 (has links)
No description available.
3

Obehörig vinst / Unjustified Enrichment

Lundgren, Daniel January 2004 (has links)
Unjustified enrichment is used as legal basis when a part claims compensation. Unjustified enrichment can be illustrated as: (A) made a profit on someone else’s loss (B) and if the profit is"unjustified"and has"no legal basis"it shall be returned, which then make it possible for B to claim compensation from A referring to the profit. B has in this case lost something that he owns. To be able to claim A for compensation must the loss of B also be a benefit for A. The purpose with this rule is to equalize the transaction between A and B with the benefit for A as basis. This thesis takes German law as starting point to find out whether unjustified enrichment can be considered a general legal principal that also can be used in different branches of law and if it can not be considered a general legal principal to discuss if unjustified enrichment should be such a principle. Differences between unjustified enrichment in the Swedish and German legal system has been detected. Inter alia that the courts in Sweden are not bound to follow the properties transformation and fusion with other properties when they try a situation that is to be solved under the principle of unjustified enrichment. The Swedish doctrine is doubtful to give unjustified enrichment validity in contract law. A conclusion that can be questioned because of the fact that Swedish case law uses unjustified enrichment as a general legal principle also in cases that includes contract law. Another fact that is important is that unjustified enrichment in other European Union memberstates have given unjustified enrichment validity also in contract law and when it has that status the EC-court can use it in cases, cases that have an impact on Sweden. Unjustified enrichment has in Sweden been considered diffuse and that it often occurs evidence difficulties. This problems are considered to hurt predictability and therefore also the rule of law. This also is questioned by the author because unjustified enrichment can be used when a mild form of compensation is suitable. With the profit as starting point will the winner not leave the dispute in a worse situation as if it never occurred.
4

Pactum turpe : avtal i strid med lag eller goda seder

Löfström, Marie, Lindh, Emelie January 2006 (has links)
No description available.
5

Legala förbud och dess rättsliga verkan på aktieägaravtal : En studie av ogiltighet enligt den allmänna rättsgrundsatsen då aktieägaravtal strider mot ett legalt förbud i ABL

Kornmann, Jan January 2009 (has links)
Inom svensk rätt saknas det lagregler för en situation där ett aktieägaravtal med vitesklausul strider mot ett legalt förbud i ABL. Anledningen till att denna situation blir problematisk är att aktieägaravtalet ses som ett separat rättsförhållande mellan aktieägarna, vilket inte binder bolaget bolagsrättsligt. Att ett aktieägaravtal inte binder aktiebolaget bolagsrättsligt hindrar dock inte aktieägarna från att ingå aktieägaravtal vilka indirekt får samma effekt som om aktiebolaget vore bundet av vad som stadgas i aktieägaravtalet. I små aktiebolag förhåller det sig ofta som så att en aktieägare antingen sitter med i styrelsen eller är verkställande direktör för aktiebolaget. Detta gör att en aktieägare, i egenskap av aktieägare, kan ingå ett aktieägaravtal med en annan aktieägare om exempelvis att denne skall fatta ett specifikt beslut i egenskap av verkställande direktör eller styrelseledamot. I ABL finns ett antal legala förbud som stadgar vad ett bolagsorgan får respektive inte får göra. Tanken med ett legalt förbud är att det i form av tvingande lagstiftning förbjuder ett visst handlingssätt som lagstiftaren vill komma till rätta med. Komplikationen då ett aktieägaravtal står i strid med ett legalt förbud i ABL är att ABL:s regler inte är tillämpliga på aktieägaravtalet. Detta gör att aktieägaravtalet kringgår den tvingande lagstiftningen i ABL. För att komma till rätta med detta problem har lagstiftaren överlämnat åt domstolen att i varje enskilt fall där syftet med avtalet är att kringgå den tvingande lagstiftningen pröva om ett sådant avtal skall anses vara giltigt eller ej enligt en allmän rättsgrundsats. Denna bedömning skall enligt praxis undersöka det överträda (1) förbudets syfte, (2) konsekvenserna av ogiltighetspåföljden och (3) behovet av ogiltighet som sanktion i det specifika fallet. Genom att använda sig av denna modell kan man komma fram till om ett specifikt legalt förbud i ABL skall anses inneha tillräckligt stort skyddsvärde för att ogiltighetssanktionen skall drabba aktieägaravtalet.
6

Ansvarsgenombrott för styrelseledamöter m.fl. : Hovrätten över Skåne och Blekinge T3004-08 - Ansvaret bryter igenom

Bladfält, Niclas January 2011 (has links)
Själva essensen av ett aktiebolag är att kunna starta detta utan att själv löpa någon risk att bli betalningsskyldig för bolagets skulder. I vissa situationer kan dock aktieägare och andra ådra sig ett personligt betalningsansvar, antingen till följd av någon lagbestämmelse eller p.g.a. så kallat ansvarsgenombrott. Denna uppsats avhandlar ansvarsgenombrott mot styrelseledamöter med anledning av domen T 3004-08 från Hovrätten över Blekinge och Skåne. Hovrättens dom är kontroversiell först och främst för att ansvarsgenombrott i sig är ett omtvistat begrepp, men framförallt för att hovrätten utsträckt detta institut till att även omfatta styrelseledamöter och andra än aktieägare. Så sent som förra året skrev doktoranden Johan Svensson en artikel där slutsatsen var att ansvarsgenombrott aldrig förekommit i någon dom från Högsta domsto-len och att institutet således inte existerar i svensk rätt. En av slutsatserna i denna uppsats är att ansvarsgenombrott faktiskt existerar i svensk rätt och då närmast i form av en allmän rättsgrundsats. Rekvisiten för när ansvarsgenombrott kan utdömas är främst dessa tre; otillbörlighetsrekvisitet, osjälvständighetsrekvisitet och underka-pitaliseringsrekvisitet. Deras innebörd är näraliggande till dess språkliga betydelse, dvs. an-svarsgenombrott kan förenklat sägas föreligga när en aktieägare begagnat sitt inflytande på ett otillbörligt sätt över ett bolag som varken är självständigt eller har tillräckligt god kapitalise-ringsgrad. Deras exakta innebörd är dock omtvistat och det förekommer också andra rekvisit och förklaringsmodeller i doktrinen. På grund av oenigheten om rekvisitens exakta innebörd har vissa källor fått större vikt än andra vid domstolarnas tillämpning av ansvarsgenombrott. Av extra stor vikt synes en statlig utredning, SOU 1987:59, fått och i denna utredning finns också stöd för att ansvarsgenombrott ska kunna utsträckas till andra än aktieägare (t.ex. styrel-seledamöter) när dessa har begagnat ett bestämmande inflytande över bolaget och de nyss beskrivna ansvarsgenombrottsrekvisiten samtidigt är uppfyllda. Ytterligare en slutsats i arbetet är att hovrättens domslut verkar vara i linje med gällande rätt med hänsyn till att regeringen (i prop. 2004/05:85 s 208) bemyndigat rättstillämparen att använda och vidareutveckla ansvarsgenombrottsinstitutet och att både SOU 1987:59 och den skiljaktiga motiveringen i NJA 2006 s. 420 omnämner att bakomliggande intressenter, som inte är aktieägare, i vissa situationer kan bli ansvarsgenombrottssubjekt. Det är inte möjligt att exakt säga när ansvarsgenombrott kan konstitueras mot någon annan än aktieägare, men så verkar kunna ske när det är verkningslöst att vända sig emot aktieägarna, t.ex. vid korsvist ägande där bolag äger varandra fullständigt utan några andra fysiska eller juridiska personer med aktieinnehav, och det samtidigt finns andra intressenter i bakgrunden som utövar ett bestämmande inflytande över verksamheten. De som ”stått för verksamheten” kan då bli an-svarsgenombrottssubjekt och det viktiga är då vederbörandes faktiskt bestämmande inflytande och inte deras faktiska ställning. Utöver detta synes ett agerande att försöka komplicera och dölja ägarstrukturen för att kunna undandra sig personligt ansvar tillmätas vikt. Ansvarsgenombrott är således någonting som existerar i svensk rätt men dess exakta innebörd är omtvistat och oförutsebarheten är hög när det används. Av rättsäkerhetsskäl finns det därför goda skäl för att rättsläget klargörs, antingen av regeringen eller av HD.
7

Legala förbud och dess rättsliga verkan på aktieägaravtal : En studie av ogiltighet enligt den allmänna rättsgrundsatsen då aktieägaravtal strider mot ett legalt förbud i ABL

Kornmann, Jan January 2009 (has links)
<p>Inom svensk rätt saknas det lagregler för en situation där ett aktieägaravtal med vitesklausul strider mot ett legalt förbud i ABL. Anledningen till att denna situation blir problematisk är att aktieägaravtalet ses som ett separat rättsförhållande mellan aktieägarna, vilket inte binder bolaget bolagsrättsligt. Att ett aktieägaravtal inte binder aktiebolaget bolagsrättsligt hindrar dock inte aktieägarna från att ingå aktieägaravtal vilka indirekt får samma effekt som om aktiebolaget vore bundet av vad som stadgas i aktieägaravtalet. I små aktiebolag förhåller det sig ofta som så att en aktieägare antingen sitter med i styrelsen eller är verkställande direktör för aktiebolaget. Detta gör att en aktieägare, i egenskap av aktieägare, kan ingå ett aktieägaravtal med en annan aktieägare om exempelvis att denne skall fatta ett specifikt beslut i egenskap av verkställande direktör eller styrelseledamot.</p><p>I ABL finns ett antal legala förbud som stadgar vad ett bolagsorgan får respektive inte får göra. Tanken med ett legalt förbud är att det i form av tvingande lagstiftning förbjuder ett visst handlingssätt som lagstiftaren vill komma till rätta med. Komplikationen då ett aktieägaravtal står i strid med ett legalt förbud i ABL är att ABL:s regler inte är tillämpliga på aktieägaravtalet. Detta gör att aktieägaravtalet kringgår den tvingande lagstiftningen i ABL. För att komma till rätta med detta problem har lagstiftaren överlämnat åt domstolen att i varje enskilt fall där syftet med avtalet är att kringgå den tvingande lagstiftningen pröva om ett sådant avtal skall anses vara giltigt eller ej enligt en allmän rättsgrundsats.</p><p>Denna bedömning skall enligt praxis undersöka det överträda (1) förbudets syfte, (2) konsekvenserna av ogiltighetspåföljden och (3) behovet av ogiltighet som sanktion i det specifika fallet. Genom att använda sig av denna modell kan man komma fram till om ett specifikt legalt förbud i ABL skall anses inneha tillräckligt stort skyddsvärde för att ogiltighetssanktionen skall drabba aktieägaravtalet.</p>

Page generated in 0.0508 seconds