Plants associated with the historical agricultural landscape are threatened. Land-use changes causing loss, fragmentation and degradation of semi-natural grassland habitats have resulted in many species becoming Red Listed. In addition, climate change favours generalist species, which risk outcompeting the specialist semi-natural grassland species. Conservation of small remnants of historical meadows and pastures left in landscapes has, on the other hand, proved to be of great importance for conservation of these species. A better understanding of how thespecies are affected by climate and land-use changes is essential for long-term and effective conservation plans and restoration measures. With this large-scale study, covering the whole of southern and central Sweden (ca 210000 km2), I investigated spatial variations in the number of retained semi-natural grassland species, and whether the proportion of retained distribution varies between species in different Red-List categories. Recently digitized data on the historical distribution of Swedish vascular plants made it possible to compare the historical and contemporary distributions of species on a large scale. Historical and current data of species distribution, climate and land use, and the presence of valuable grasslands were used to investigate the effects of changes in land use and climate on the species. Over 200 semi-natural grassland species were included in the analysis. The results showed that 34% of the seminatural grassland species in the study were Red Listed. There were spatial variations in retained distribution of species and the proportion of retained distribution varied between different Red-List categories. Species in the most critical category, CR had the lowestproportion retained distribution (median=0.39) and not Red Listed species the highest (median=0.95). The proportion of valuable semi-natural grasslands had a positive effect on retained distribution of species, while retention of open habitats had a negative effect, the lattercontradicting previous studies. Retention of species turned out not to be affected by climate change, which previous studies have suggested, but it was positively affected by a historically colder climate. The results of the study show the importance of preserving and restoring seminatural grasslands to reduce negative effects from other influencing factors, and that spatial differences in the effects are important to consider. The study underscores the need for more knowledge to understand the full impact of the threats that land-use change and climate change pose to these species. / Kärlväxter associerade till det historiska odlingslandskapet är hotade. Förändrad markanvändning med förlust, fragmentering och degradering av habitaten som resultat har lett till att ett stort antal av dessa arter numer är rödlistade. Dessutom hotas arterna ytterligare av klimatförändringar som gynnar generalistarter som då riskerar att konkurrera ut de mer specialiserade hävdgynnade gräsmarksarterna. Bevarandet av små kvarvarande ängs- och betesmarker har däremot visat sig ha stor betydelse för bevarandet av dessa arter. En ökad förståelse för hur arterna påverkas av förändringar i klimat och markanvändning är avgörande för långsiktiga och effektiva bevarandeplaner och restaureringsåtgärder. Med denna storskaliga studie över hela södra och mellersta Sverige undersöker jag spatiala variationer i antalet bevarade hävdgynnade gräsmarksarter, samt om andelen bibehållen utbredning varierar mellan arter i olika rödlistningskategorier. Nyligen digitaliserade data om svenska kärlväxters historiska utbredning gjorde det möjligt att jämföra arters historiska och nutida utbredning i stor skala. Historiska och aktuella data om arters utbredning, klimat och markanvändning, samt förekomsten av värdefulla gräsmarker användes för att undersöka effekterna av förändringar i markanvändning och klimat på hävdgynnade gräsmarksarter. Över 200 hävdgynnade gräsmarksarter inkluderades i analyserna. Resultaten visade att 34% av arterna i studien var rödlistade. Det fanns spatiala variationer i arternas bibehållna utbredningar och proportionen bibehållen utbredning varierade mellan olika rödlistningskategorier. Arter i den mest kritiska rödlistningskategorin CR hade lägst proportion bibehållen utbredning (median= 0,39), medan de ej rödlistade arterna den högsta (median=0,95). Proportionen värdefulla ängs- och betesmarker hade en positiv effekt på arters bevarade utbredning och bevarad öppen mark hade en negativ effekt, det senare i motsats till tidigare studiers resultat. Arternas bibehållna utbredning visade sig inte påverkats av klimatförändringarna, vilket tidigare studier visat på, ett historiskt kallare klimat hade däremot positiva effekter. Studiens resultat visar på vikten av att bevara och restaurera hävdpräglade marker för att minska negativa effekter från andra påverkansfaktorer och att spatiala skillnader i effekterna är viktiga att beakta. Studien understryker att mer kunskap behövs för att förstå de totala effekterna av de hot som förändrad markanvändning och klimatförändringar utgör för dessa arter.

Höga kvävenedfall och förändringar inom jord- och skogsbruk har lett till igenväxning av svenska sandmarker. Sand- och grustäkter kan fungera som tillflyktsort för kärlväxtarter som är beroende av de torra och näringsfattiga markförhållanden som finns i sandmarker. Vapnö grustäkt i Hallands län undersöktes 2010 och visade sig ha en hög biologisk mångfald med bland annat 145 kärlväxtarter, varav fyra rödlistade. Syftet med den här studien var att se hur artsammansättningen av kärlväxter ser ut idag, sju år senare. Området inventerades vid tio tillfällen från april till augusti och samtliga kärlväxtarter noterades. Resultatet blev en lista på 224 arter varav 63 var återfynd från 2010 och 161 var nya arter för området. Det fanns fem rödlistade arter: Knippnejlika (Dianthus armeria) (EN), hårginst (Genista pilosa) (NT), backtimjan (Thymus serpyllum) (NT), skogsalm (Ulmus glabra) (CR) och naverlönn (Acer campestre) (CR). Det totala antalet arter och rödlistade arter har ökat sen 2010, vilket tyder på en positiv utveckling av områdets biologiska mångfald. Den höga artmångfalden beror troligen på det öppna, varierande landskapet och de rödlistade arterna växer där tack vare den alltmer ovanliga sandmarken. Områdets mångfald av kärlväxter hotas av igenväxning samt konkurrens från de invasiva arterna blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) och parkslide (Fallopia japonica). Detta kan motverkas av störningar i form av slåtter, uppgrävning, naturvårdsbränning eller bete. / Nitrogen deposition and changes in agriculture and forestry have led to a decrease of sandy habitats in Sweden due to regrowth of vegetation. Sand- and gravelpits can act as refuges for vascular plants that require the dry and nutrient-poor conditions of sandy soils. Vapnö gravelpit in Halland county in Sweden was surveyed in 2010 and proved to hold a high biodiversity including 145 species of vascular plants, of which four were red-listed. Now, seven years later, the purpose of this study was to see how the composition of vascular plants has changed since then. The area was studied on ten occasions from April to August, and all species of vascular plants were noted. The study resulted in a list of 224 species, of which 63 were remaining since 2010 and 161 were new species for the area. There were five red-listed species: Dianthus armeria (EN), Genista pilosa (NT), Thymus serpyllum (NT), Ulmus glabra (CR) and Acer campestre (CR). The total number of species and red-listed species have increased, suggesting a positive development of the biodiversity of the area. The high species diversity is probably due to the open, varied landscape and the presence of the red-listed species due to the increasingly rare sandy habitat. The diversity of vascular plants in the area is threatened by regrowth of vegetation, as well as the invasive species Lupinus polyphyllus and Fallopia japonica. These threats can be counteracted by disturbance in the form of mowing or digging up plants, prescribed burning or grazing.