No description available.

<p>Idag sker det en ständig förändring av landskapet, vilket har lett till en minskning av ängs- och hagmarker. Trenden under 1950 talet bidrog till att många ängs- och hagmarker planterades igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Konsekvenserna av detta är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien undersöktes förekomsten av dagfjärilar, speciellt rödlistade arter, i västra Värmland. Tjugosex lokaler valdes ut för att undersöka om förekomsten av rödlistade fjärilsarter begränsades av deras spridningsmöjligheter. Vissa av dessa lokaler är isolerade och förväntningarna var att antalet rödlistade arter skulle vara relaterade med graden av isolering. Antalet rödlistade arter och antalet totalt var lägst i isolerade områden, vilket tyder på att det kan finnas spridningshinder mellan lokalerna. Studien visade också att antalet fjärilsarter var positivt korrelerad med både områdets areal och diversitet med avseende på växter.</p> / <p>The large-scale changes of the 20th century have reduced a great number of species to small and fragmented residual population, often occurring in habitats that are no longer grazed or mowed. Without targeted efforts, these species will disappear from the landscape in the long run. This study examines the occurrence of butterflies, with special on red list species,in a forest landscape in western Värmland. Twenty-six localities were selected to investigate if the distribution was limited by their ability to disperse. Some localities were isolated and the prediction was that the number of red listed species should be related to the degree of isolation. The number of red listed butterfly species and the total number of species was smaller in isolated areas, indicating that the dispersal of butterflies is reduced. The study also showed that the number of species was positively correlated with the size of areas and with diversity of plants.</p>

Idag sker det en ständig förändring av landskapet, vilket har lett till en minskning av ängs- och hagmarker. Trenden under 1950 talet bidrog till att många ängs- och hagmarker planterades igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Konsekvenserna av detta är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien undersöktes förekomsten av dagfjärilar, speciellt rödlistade arter, i västra Värmland. Tjugosex lokaler valdes ut för att undersöka om förekomsten av rödlistade fjärilsarter begränsades av deras spridningsmöjligheter. Vissa av dessa lokaler är isolerade och förväntningarna var att antalet rödlistade arter skulle vara relaterade med graden av isolering. Antalet rödlistade arter och antalet totalt var lägst i isolerade områden, vilket tyder på att det kan finnas spridningshinder mellan lokalerna. Studien visade också att antalet fjärilsarter var positivt korrelerad med både områdets areal och diversitet med avseende på växter. / The large-scale changes of the 20th century have reduced a great number of species to small and fragmented residual population, often occurring in habitats that are no longer grazed or mowed. Without targeted efforts, these species will disappear from the landscape in the long run. This study examines the occurrence of butterflies, with special on red list species,in a forest landscape in western Värmland. Twenty-six localities were selected to investigate if the distribution was limited by their ability to disperse. Some localities were isolated and the prediction was that the number of red listed species should be related to the degree of isolation. The number of red listed butterfly species and the total number of species was smaller in isolated areas, indicating that the dispersal of butterflies is reduced. The study also showed that the number of species was positively correlated with the size of areas and with diversity of plants.

Lunds kommun har under några somrar tillbaka inventerat olika faunagrupper i olika naturområden i Genarp, en mindre ort som ligger cirka 2,5 mil sydöst om Lund. Under dessa somrar (2007-2010) hittades och registrerades nio olika rödlistade insektsarter i Blüchers park, ett naturområde med en mosaik av olika naturtyper på sandunderlag. Blüchers park är cirka 2,7 hektar stort och ligger i Genarps östra del. Detta arbete kompletterar de ovan nämnda insektsinventeringarna med en florainventering av Blüchers park. Syftet med arbetet är dels att söka förståelse till varför funna kärlväxter i Blüchers park växer där de växer, dels att ta reda på vilka skötselåtgärder som skulle kunna vara lämpliga i området, det vill säga hur förekomsten av funna rödlistade insektsarter kan komma att gynnas genom olika floraskötselåtgärder. Under juni-augusti 2011 återfanns 175 kärlväxtarter i Blüchers park. Av dessa var nio stycken (5 arter och 4 artgrupper) så kallade förbindelseväxter (växter som rödlistade insektsarter är beroende av) av särskilt intresse eftersom åtgärder som gynnar dessa även kan förväntas gynna de tidigare funna rödlistade insektsarterna. För att kunna gynna förbindelseväxterna och mångfalden av andra växtarter samt rödlistade insektsarter i Blüchers park så krävs det en förändring av dagens floraskötsel i parken. Vissa växtarter främjas av en typ av skötsel och således främjas även de insektsarter som livnär sig på dessa växter. Andra växtarter främjas av en annan typ av skötsel. För att klargöra vilken eller vilka typer av floraskötselåtgärder som skulle vara lämpliga för förbindelseväxterna och vidare de funna rödlistade insektsarterna i Blüchers park, så analyseras och diskuteras fakta och data om förbindelseväxterna samt för- och nackdelar med de olika skötselåtgärderna; bränning, bete, slåtter och markomrörning. Slåtter bedöms vara den bästa floraskötselåtgärden för större delen av Blüchers park trots att flera av förbindelsearterna i parken anses mer direkt gynnade av bete än av slåtter (Ekstam 1997). Att bränna av hela eller delar av delområde 4 för att främja ljungen samt att genomföra viss markomrörning i delar av parken för att underlätta för markbobyggande insekter, är också relevant. Fröspridning och utplantering av fler förbindelseväxter samt röjning kring ljuskrävande träd och buskar är ytterligare åtgärder som skulle kunna komma att gynna artrikedomen i området. Sammanfattningsvis uppvisar Blüchers park en flora- och faunadiversitet som är värd att bevara och utveckla. Denna studie bidrar med kunskapsunderlag för detta arbete. / Lund has since a few years back made some inventories of different fauna groups in different natural areas in Genarp; a small community located about 25 kilometers to the southeast of Lund. During those summers (2007-2010) nine red-listed insect species was found and registered in Blüchers Park, a nature area with a mosaic of different habitats on sand ground. Blüchers Park is approximately 2.7 acres and is located in the eastern part of Genarp. The purpose of this work is partly to seek understanding of why the found vascular plants in Blüchers Park grow where they grow, partly to find out which management actions that might be appropriate in the area, that is how the presence of the found red-listed insect species may benefit from different management measures. During June-August 2011, 175 different plant species were found in Blüchers Park. Of these, nine so-called liaison plants (five species and four species groups) were of special interest to benefit. This because they are plants on which red-listed insect species, found in earlier surveys, rely for their survival. To promote the liaison plants and the diversity of other plant species and endangered insect species in Blüchers Park, it requires a change in the flora management in the park. To clarify which type or types of flora management actions that would be appropriate in Blüchers Park, the facts and data about the liaison plants and the pros and cons of the various management actions such as burning, grazing, mowing and soil mixing were analyzed and discussed. Mowing was shown to be the best flora management action for most of Blüchers Park although several of the liaison species in the park are more directly favored by grazing than by mowing (Ekstam 1997). Burning of all or part of subarea 4 to promote the heath and to implement a land agitation in parts of the park to facilitate ground nesting insects, is also relevant. Seed dispersal, planting of more liaison plants and clearing around the light demanding trees and shrubs are additional measures that might benefit biodiversity in the area. In summary Blüchers park exhibits a flora- and faunadiversity that is worth preserving and developing. This study contributes to knowledge base for this work.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av det svenska skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden. Idag är det trakthyggesbruket som mest påverkar den biologiska mångfalden i Sverige och har lett till att många skogslevande arter idag är hotade och rödlistade. I denna studie har vi tittat på hur en produktionsskog skiljer sig från en naturskog när det gäller trädsammansättning, förekomst av död ved, fragmentering, skogskontinuitet och störning i form av brand. Vi har tittat på hur organismgrupperna svampar, lavar, mossor, kärlväxter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av skogsbruket. I denna studie ger vi även ett förslag på hur lärare, genom en exkursion, kan lära ut om biologisk mångfald i skolan.

Idag råder en global problematik i miljön och i det förändrade klimatet, vilket påverkar allt levande på vår planet. Det krävs därför att människan anpassar sina handlingar för att växla om till en hållbar utveckling. Förskolan är en institution som speglar samhället och där formas framtida generationer, det blir därför centralt hur lärare resonerar om och undervisar för en hållbar utveckling. Det framgår dock att förskolans undervisning om hållbar utveckling tenderar att mestadels handla om källsortering och att inte skräpa ned i naturen. I barnlitteratur som handlar om hållbar utveckling föreligger brister genom att innehållet inte når fram till barnen och att böckerna till största del likaså handlar om att sortera skräp, panta samt att inte slänga skräp i naturen. Därav skapades en barnbok som synliggör rödlistade djur och som kan stödja förskollärare i undervisningen, samt därmed avser främja barns lärande om hållbar utveckling. För att ta reda på bokens potential har sex förskollärare provat den i sin undervisning samt därefter återgett sina upplevelser av barnboken genom ett frågeformulär. I resultatet framgår det att förskollärarna upplever barnboken som ett värdefullt didaktiskt material i undervisningen samt att de upplever att boken främjar barns intresse och samtal för hållbar utveckling. Även bokens utvecklingsmöjligheter blir synligt i resultatet. Därmed är en slutsats att boken till stor del stödjer förskollärare samt bidrar till barns lärande om hållbar utveckling.

Habitat degradation, fragmentation and loss are important factors causing loss in biodiversity and red listed species, and restoring habitats is essential in preventing this. However, there is a limited knowledge of the long term effects of restoration measures. This study focuses on analysing the long term restoration success of restoration measures carried out in a restoration program between the 1980's and early 2000's in locations of acidic fen, buffered fen, dry heather, wet heather, and wet grassland. The aim of the restoration program was to diminish the effects on ecosystems that were influenced by eutrophication, acidification, and dehydration. The locality species composition and Ellenberg values of nitrogen (EVN), moisture (EVM) and pH levels (EVpH) are analysed, by using previous and current restoration success scores from 54 locations in the province of Drenthe in the Netherlands. The dependence of restoration success score and Ellenberg values on change over time, habitat type, restoration method and EVN, EVM and EVpH are analysed. Restoration success depended on habitat type, with wet heather having significantly higher success compared to wet grasslands. The change in score over time, however, did not vary among habitats. Restoration success did not depend on restoration method(s), nor did change in restoration success. Ellenberg values varied among habitat types, and EVM changed significantly over time in dry heather, but was not significantly related to restoration success score. In conclusion, wet heather was shown to be doing quite well, but could benefit from additional restoration. Acidic fen, buffered fen, dry heather, and wet grassland have all shown poor long term restoration effects, indicating an overall need for further restoration measures. The results also highlight the importance of further studies into the effect of long term restorations, especially focused on finding successful restoration methods, and the importance of detailed data gathered in the field.