Framgången av mönsterigenkänning inom AI (artificiell intelligens) har skapat höga förväntningar om att AI ska kunna appliceras inom vården, framför allt inom radiologi. Det danska företaget Radiobotics har utvecklat en maskininlärningsbaserad programvara som diagnostiserar knäartros, för att assistera vårdpersonalen i deras arbete. Denna AI-programvara vid namn RBknee analyserar en röntgenbild utifrån tre diagnostiska parametrar som förekommer vid knäartros, för att sedan sammanställa de radiologiska fynden i en skriftlig rapport tillsammans med en slutgiltig diagnos. För att få förståelse för hur RBknees analysförmåga påverkas av en bildkvalitetsförsämring undersöktes för vilken kontrast och brusnivå som RBknee genererar ett felaktigt utlåtande gällande de diagnostiska parametrarna och slutdiagnosen. Vidare undersöktes om graden av knäartros påverkade RBknee analysförmåga vid en bildkvalitetsförsämring. Ett bildunderlag med kliniskt tagna slätröntgenbilder av knän degraderades med avseende på kontrast och brus för att sedan analyseras av RBknee. Förändringar av RBknees utlåtande för de degraderade bilderna jämfört med originalbildens utlåtande sammanställdes och studerades. Resultatet visade att det inte gick att identifiera en specifik försämringsgrad av bildkvaliteten där RBknee genererade ett felaktigt utlåtande. RBknees förmåga att generera ett korrekt utlåtande var bättre vid en kontrastdegradering än vid en brusdegradering. Det konstaterades att en ökad brusnivå ökade risken för ett felaktigt utlåtande av RBknee, samt att brusets position på röntgenbilden hade en påverkan. Det gick även att fastställa att röntgenbilder av knän med en lägre grad av knäartros i högre grad riskerade att få felaktiga utlåtanden av RBknee. / The success of pattern recognition in AI (artificial intelligence) has brought high expectations for AI to be applied in healthcare, especially in radiology. A machine learning software for knee osteoarthritis diagnosis has been developed by the Danish company Radiobotics. The AI software, named RBknee, analyses digital radiographs and annotates osteoarthritis related findings. The findings, together with a conclusion, are compiled in a written report. RBknee is intended to assist healthcare professionals in radiographic analysis. How RBknees analytical ability is affected by a reduced image quality was studied by examining the contrast and noise level which cause RBknee to generate incorrect findings and conclusions. If the image quality reduction caused RBknees analytically ability to differ with different degrees of knee osteoarthritis, was also studied. The image quality of clinical digital radiographs of knees was reduced and analysed by RBknee. RBknees findings and conclusion were compared with the report of the original image, where the changes were compiled into tables. No specific reduction of image quality that restricted RBknee analytically ability was established in the study. An increased noise level seemed to increase the risk of receiving an incorrect report by RBknee. RBknees ability to generate correct report was better for contrast degraded images than for images with increased noise level. The position of the noise in the radiograph also seemed to have an impact on RBknees analytical ability. It was also possible to establish that knees with a lower degree of knee osteoarthritis were more likely to receive an incorrect report from RBknee.

Als Maltechniker, Restaurator, Radiologe und Hochschullehrer ist Kurt Wehlte für die Berufsgeschichte der Konservierung-Restaurierung eine wegweisende Persönlichkeit. Seine interdisziplinäre Arbeits- und Denkweise prägte ein Berufsbild des Restaurators, welches bis heute nachwirkt. Anhand seines wissenschaftlichen Nachlasses, insbesondere dem sogenannten Röntgenarchiv, wird die Entwicklung der kunstwissenschaftlichen Radiografie in der ersten Hälfte des 20. Jahrhunderts beschrieben und Wehltes Anteil an dieser Entwicklung nachvollzogen. Das Röntgenarchiv dokumentiert seine Tätigkeit als Radiologe zwischen 1931 und 1963 anhand von rund 600 Röntgenaufnahmen, vielfältigem Bildmaterial zu weiteren bildgebenden Verfahren und zahlreichen Schriftquellen. Unterteilt in Kurt Wehltes Lebensstationen in Dresden, Berlin und Stuttgart wird im Band 1 der Arbeit sein vielfältiges Schaffen beleuchtet und die inhaltliche Verknüpfung seiner unterschiedlichen Tätigkeitsfelder auf dem Gebiet der kunstwissenschaftlichen Radiografie aufgezeigt. Wissenschaftsgeschichtliche Bedeutung erlangten vor allem seine frühen Röntgenaufnahmeserien an Museen in Deutschland für Alan Burroughs Röntgenbildarchiv am Fogg Art Museum der Harvard University Mass./USA. Ebenso seine interdisziplinären Forschungen, in denen er wegweisende verfahrenstechnische Neuerungen entwickelte, neue Erkenntnisse zur Auswertung von Gemälde-Röntgenaufnahmen erlangte und die Unbedenklichkeit der Untersuchungsmethode endgültig nachwies. Kurt Wehlte verdankte seine erfolgreiche Laufbahn auch einem politischen Opportunismus. Die Zusammenarbeit mit Organisationen und Kulturbehörden während der Zeit des Nationalsozialismus ist Zeugnis deutscher Kultur- und Wissenschaftsgeschichte. Band 2 der Arbeit stellt eine neu entwickelte Arbeitsmethode für die systematische Erfassung von kunsttechnologischen Phänomenen im Röntgenbild vor, die ebenso für die Bewertung historischer Röntgenbildauswertungen genutzt werden kann. Möglichkeiten und Grenzen der systematischen Erfassung werden anhand von Fallbeispielen diskutiert. Diese sind thematisch mit dem wissenschaftsgeschichtlichen Teil der Arbeit über die Röntgenbildkonvolute der Gemälde von Vincent van Gogh und Rembrandt van Rijn verbunden.:Vorwort Einleitung I. Die kunstwissenschaftliche Radiografie Entwicklungen von 1895 bis 1928 II. Das sogenannte »Röntgenarchiv« im Nachlass Kurt Wehltes Beschreibung des Bestandes III. Vom Kunstmaler und Restaurator zum Maltechniker und „Röntgenologen“ Dresden 1925–1930 IV. Ein Spezialist für „maltechnische Röntgenographie“ Berlin 1930–1949 V. Die kunstwissenschaftliche Radiografie in Forschung und Lehre Karlsruhe und Stuttgart 1949–1963 VI. Systematische Auswertung von Röntgenbildern Erfassung und Verwertung von Bildinformationen aus digitalen und historischen Röntgenbildbeständen VII. Schlussbetrachtung Kurt Wehlte als forschender Maler VIII. Anhang / As a painting technician, conservator-restorer, radiologist and university teacher, Kurt Wehlte is a seminal figure in the professional history in the field of conservation-restoration. His interdisciplinary way of working and thinking shaped a professional image of the restorer that still has an impact today. Based on Kurt Wehlte's scientific estate, in particular the so-called X-ray archive, the development of art-scientific radiography in the first half of the 20th century and Wehlte's part on it is described. The estate documents his activities as a radiologist between 1931 and 1963 based on around 600 X-radiographs, also a wide range of other technical images, like early UV-photographs and IR-photographs and numerous written sources. Volume 1, divided into Kurt Wehlte's stations in life (Dresden, Berlin and Stuttgart), sheds light on his multifaceted work and shows how his activities in the field of art-scientific radiography are linked in terms of content. Particular his series of X-radiographs taken in German Museums for Alan Burroughs' Collection of X-radiographs at the Fogg Art Museum (today part of Harvard Art Museums), gained importance in the history of science. The same applies to his interdisciplinary research, in which he developed procedural innovations, gained new insights into the evaluation of X-radiographs of paintings, and definitively proved the harmlessness of the examination method. Kurt Wehlte also owed his successful career to political opportunism. His cooperation with organizations and cultural authorities during the National Socialist era is also a testimony to German cultural and scientific history. Volume 2 presents a newly developed working method for the systematic recording of art technological phenomena in X-radiographs, which can equally be used for the assessment of historical X-radiographs evaluations. Possibilities and limitations of systematic recording are discussed. This is based on case studies, which are thematically linked to the scientific historical part via X-radiographs of paintings by Vincent van Gogh and Rembrandt van Rijn.:Vorwort Einleitung I. Die kunstwissenschaftliche Radiografie Entwicklungen von 1895 bis 1928 II. Das sogenannte »Röntgenarchiv« im Nachlass Kurt Wehltes Beschreibung des Bestandes III. Vom Kunstmaler und Restaurator zum Maltechniker und „Röntgenologen“ Dresden 1925–1930 IV. Ein Spezialist für „maltechnische Röntgenographie“ Berlin 1930–1949 V. Die kunstwissenschaftliche Radiografie in Forschung und Lehre Karlsruhe und Stuttgart 1949–1963 VI. Systematische Auswertung von Röntgenbildern Erfassung und Verwertung von Bildinformationen aus digitalen und historischen Röntgenbildbeständen VII. Schlussbetrachtung Kurt Wehlte als forschender Maler VIII. Anhang

Syfte: Att granska hur väl indikatorbilden och rotfyllningsbilden överensstämmer utifrån mätningar med elektronisk apexlokalisator. Dessutom granskas om rotfyllningskvalitet är beroende av tandtyp och antal besök samt om det förekommer någon skillnad på behandlingsproceduren före eller under COVID-19 pandemin. Vidare granskas tecken på läkning i de fall där läkningsbild finns.  Material och metod: Totalt har 635 patienter fått endodontisk behandling på studentklinik för endodonti på Malmö Tandvårdshögskola under perioden 2016–2021. Av dessa uppfyllde 350 journaler inklusionskriterierna. Journaldata tillsammans med röntgenbilder granskades av två oberoende observatörer. Resultat: Av 350 tänder överensstämde 262 tänders indikatorbild och rotfyllningsbild med EAL-mätningar. Underkäksmolarer till följd av överkäksmolarer och överkäkpresmolarer som hade inadekvat rotfyllningskvalitet.  Cirka 70% av tänderna som behandlades färdigt krävde mellan 2–6 besök. Tecken på läkning kunde observeras hos 78 patienter (ca. 92 %) som följts med klinisk undersökning och läkningsbilder. Inga märkbara skillnader noterades i behandlingsproceduren före eller under Covid-19 pandemin. Slutsats: Rotfyllningarna uppvisade god kvalitet baserat på kliniskt och röntgenologiskt underlag. Studenterna behöver relativt många besök för att genomföra en endodontisk behandling. Behandlingen resulterar ofta i en rotfyllning som bedöms ha god kvalitet och så många fall läker. Det behövs ges tydligare rekommendationer till studenter gällande bestämning av arbetslängden och information om att EAL är mer pålitlig att fastställa arbetslängd. / Aim: To evaluate how well the working length radiograph and obturation radiograph corresponded with the working length (WL) measured initially by electronic apex locator (EAL). Furthermore, the aim of this study was to evaluate if the quality of root canal fillings was dependent on tooth type, number of dental visits and if there was any different in treatment procedure before and during the Covid-19 pandemic. Additionally, signs of healing were evaluated if radiographs were available.  Material and method: Patient journal and intraoral radiographs of 635 patients who had undergone endodontic treatment by students at the Faculty of Odontology at University of Malmö during 2016–2021 were evaluated. A total number of 350 patients fulfilled the inclusion’s criteria. Patient’s journal and radiographs were reviewed by two independent observers.  Results: Of 350 teeth, in 262 teeth working length radiograph and obturation radiograph was consistent with the working length determined by EAL. Mandibular morals followed by maxillary molars and premolars were tooth types that failed to keep WL measured by EAL. Approximately 70% teeth were treated between 2-6 visits. In 84 cases radiographs were available and signs of healing were observed in 78 cases (approx. 92%). No significant differences were observed in treatment procedure before and under the Covid-19 pandemic.   Conclusion: The root canal fillings were of good quality based on clinical and radiographic evidence. Students need more time to carry out endodontic treatment but, in most cases, root canal fillings were of good quality and periapical healing was obtained. Furthermore, the students need clearer recommendations regarding determination of WL.