Bakgrund: Ländryggssmärta är ett stort folkhälsoproblem med ökande prevalens, troligtvis på grund av en växande population och stigande genomsnittlig ålder. Studier visar att individer med ländryggssmärta ofta har nedsatt motorisk kontroll i ländryggsregionen, vilket kan vara en bidragande faktor till smärtan och behovet av träning för att förbättra kontrollen har ett starkt evidensstöd. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera den subjektivt visuella mätmetoden med hjälp av objektiva mått. Detta för att validera den subjektiva mätmetodens användning vid bedömning av motorisk kontroll i ländryggsregionen. Metod: Studien jämförde objektiv mätning med rörelsesensorer mot subjektiv visuell bedömning under motoriska kontrolltester i ländryggen för att kontrollera validiteten hos den subjektivabedömningen. Resultat: Resultaten visade att det alltid fanns en varierande grad av ländryggsrörelse i utförda övningar hos samtliga deltagare. ”Sittande knäextension” visade sig ha bäst samstämmighet mellan subjektiv och objektiv bedömning. Konklusion: Det skedde alltid någon form av rörelseutslag i ländryggen vid motoriska kontrollövningar, även om det subjektivt bedömdes som att ingen rörelse skedde. Vidare forskning behövs för att undersöka rörelseuttagen hos generell population samt för att fastställa mätkriterier för rörelse i övningarna.

BAKGRUND: Ländryggssmärta är idag ett av de största folkhälsoproblemen och drabbar majoriteten av människor någon gång under deras livstid. Det är viktigt med validerade och reliabla tester för att undersöka problematiken. Nedsatt rörelsekontroll är en trolig källa till symptom i ländryggen. Styrkelyftare utsätts för stora externa krafter på ländryggen, framförallt i knäböj och marklyft, vilket gör att de tillhör riskgruppen för ländryggssmärta. SYFTE: Syftet med denna studie var att undersöka interbedömarreliabiliteten för erfarna och oerfarna bedömare av rörelsekontroll för ländryggen hos styrkelyftare. Det sekundära syftet var att undersöka om det fanns en skillnad i total testbatteripoäng mellan styrkelyftare med och utan ländryggssmärta. METOD: Åtta deltagare filmades när de utförde tester enligt ett testbatteri utvecklat av Luomajoki et al. Dessa filmer bedömdes av två erfarna samt två oerfarna bedömare för att undersöka interbedömarreliabiliteten. RESULTAT: Resultaten presenterades med Cohens kappa samt med procentuell överensstämmelse. Resultaten visade tendenser till att erfarna bedömare hade bättre överensstämmelse än oerfarna bedömare i detta testbatteri. Av de åtta tester som analyserades med Cohens kappa hade de erfarna bedömarna högre kappakoefficienter i fem av testerna. Sett till procentuell överensstämmelse var inte tendensen lika tydlig. Ingen signifikant skillnad fanns i total testbatteripoäng mellan styrkelyftare med och utan ländryggssmärta. SLUTSATS: Tendensen tyder på att erfarna bedömare är mer samstämmiga i sin bedömning än oerfarna bedömare. I den här studien kunde man inte se någon skillnad i resultatet mellan styrkelyftare med respektive utan ländryggsmärta på ett testbatteri för rörelsekontroll i ländryggen. Några säkra slutsatser kunde inte dras av resultaten, framförallt på grund av det låga deltagarantalet.

Movement based controls in games hold great promise for public health, player enjoyment and intuitive controls. A system employing the web camera for motion control of games or other software might be a way to bring motion control to the consumers en masse. But does motion based controls offer an advantage in usability compared to the conventional keyboard? This study attempts to compare the usability of game controlled by such a system with the usability of the same game being controlled with the keyboard. To that end Snail Quest was developed. Snail Quest is a small 2D platformer puzzle game developed for the motion controller. A user study was performed to measure the usability of the game while used with each controller, the motion controller and the keyboard. Assuming the validity of the questionaire used, the results are largely inconclusive. The motion controller scored on par with the keyboard for the first of the two levels evaluated by the studies participants, but in the second level the keyboard received a uneqivocally higher score. Even so, statement nr 2 of the questionaire: “It was easy to use the game” consistently recieved higher scores when the game was played using the keyboard regardless of level, suggesting the game and/or the MBC may need improvement to compete with traditional controls in usability.