Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 7 uppsatser.

Disputats, Uppsala 2008.

Diss. Umeå : Univ., 2004.

The surtax in Sweden, which exclusively applies for nuclear power plants, in conjunction with low electricity prices, has forced Swedish nuclear power plants to minimize their expenses. At Oskarshamn power plant, estimation of cost, associated with low-level nuclear waste management has been conducted several years ago, but with lacking knowledge about how the calculations were performed. Therefore, the purpose of this project was to establish an independent cost estimation for compactible and non-compactible, low level and medium level nuclear waste. Cost estimates for free released low-level nuclear waste was also performed. By analyzing average economic figures from year 2014-2015 and visits on-site, an excel-based calculation template was accomplished. During the on-site studies, several visits to the low-level nuclear waste management facilities at Oskarshamn power plant were made, in order to get an overview of how the handling process works. By following the staff around, it was possible to estimate some of the time durations for the different parts in the handling process for compactible lowlevel nuclear waste, that were used in the calculations. The price for compactible low-level nuclear waste was calculated to 6,72 - 6,97 kr/kg, depending on the activity level. The non-compactible low-level nuclear waste price was found to vary between 4 – 48 kr/kg. The large fluctuations are due to different activity levels and associated additional costs in handling, measuring, final deposition etc. For both compactible and non-compactible nuclear waste, the storage cost is a factor that dominates the total cost and that could be minimized. Based on the analysis presented in this work, the cost can be decreased by reducing the storage time and/or store the nuclear waste in a more space efficient way. The cost estimate for free released material is low (5,94 – 8,74 kr/kg), which concludes that Oskarshamn power plant may profit from free releasing as much material as possible, due to the fact that it is highly profitable to recycle metals.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

The consultancy company Rejlers has been assigned by E.ON Värme in Norrköping to introduce detection of radioactivity on arriving waste. This is done by installing a detector that tracks radiation in the load of a truck. The detection is going to be made when the truck enters the facility and will set of an alarm if radioactive material is discovered in the waste. If there are no radioactive material found in the waste, it is clear to be handled as normal. However, what the staff is supposed to do when there is radiation in the load is difficult to know, as there are no clear guidelines about it. Therefore, this bachelor thesis been carried out by a student at Jönköping School of Engineering. The purpose of the thesis it to provide suggestions for a logistic management, regarding legal requirements, from detection of radiation to final management. Three questions were formulated to fulfill the purpose of the thesis. The first question is to identify and analyze E.ON’s current waste logistics. The second question answers what legal requirements and recommendations there are available for these kinds of facilities. The last question provides information how other companies handle their logistics of radioactive material. The study has a qualitative focus based on a case study, where the data been collected primarily through interviews with other companies and the Swedish Radiation Safety Authority. In total has three companies been interviewed where they described how their logistics of radioactive waste are handled. To get information about what laws and recommendations E.ON must apply, a person was interviewed from the Swedish Radiation Safety Authority. The gathered information from this case study was analyzed together with the literature and documentation from the theoretical framework. A suggestion of a theoretical logistic management could then be made based on the analysis. The suggestion is presented in the form of a flowchart together with a description. If a radioactive material is detected, this flowchart should be a used as a help to handle the material. / Konsultföretaget Rejlers har fått i uppdrag av E.ON Värme i Norrköping att införa radioaktivitetskontroller på ankommande avfall på Händelöverket. Det görs genom att installera detektorer som läser av strålningen i samband med att lastbilen åker in på området. Om lasten innehåller något radioaktivt avfall kommer detektorn att larma. Ger inte detektorn något larm får lastbilen åka in på området och tippa lasten i avfallshallen. Vad som ska göras när lasten innehåller radioaktivt avfall är dock svårt att veta, då det inte existera några klara riktlinjer för detta. Därför utförs detta examensarbete av en student på Jönköpings Tekniska Högskola. Syftet med arbetet är att ge förslag på en korrekt logistisk hantering med avseende på lagkrav från detektering till sluthantering. Tre frågeställningar formulerades för att arbetet ska kunna uppfylla syftet. Den första frågeställningen handlade om att identifiera och analysera E.ON:s nuvarande avfallslogistik. Den andra frågeställningen besvarar vad det finns för lagar och rekommendationer för en förbränningsanläggning som behöver hantera radioaktivt avfall. Den sista frågeställningen behandlar hur andra företag hanterar larm i en sådan detektor. Arbetet har haft en kvalitativ inriktning i form av en fallstudie, där empirin har insamlats framförallt genom intervjuer med bland annat andra förbränningsanläggningar och Strålskyddsmyndigheten. Personer från tre olika förbränningsanläggningar intervjuades där de fick berätta hur hanteringen av radioaktivt avfall ser ut på deras företag. För att få svar på vad det finns för lagar och rekommendationer för en förbränningsanläggning, intervjuades en person från Strålskyddsmyndigheten. Den information som insamlades från fallstudien analyserades med den litteratur och dokumentation som samlades in till det teoretiska ramverket. Utifrån analysen kunde sedan ett resultat fås i form av ett förslag på en teoretiskt fungerande hantering. Detta förslag presenteras i form av ett flödesdiagram med tillhörande beskrivning. Vid larm ska detta flöde följas för att enkelt få en överblick i hur hanteringen ska se ut.

Den här uppsatsen hanterar ämnet om ett nukleärt arv och minne genom en fallstudie bunden till fyra identifierade aktörer. Alla fyra arbetar med etablerandet av ett slutförvar för högaktivt och långlivat radioaktivt avfall vilket förväntas vara fortsatt farligt under 100,000-tals år. På grund av det enorma tidsspann det gäller lyfter uppsatsen även koncept så som djup tid och den antropocena tidsåldern som bakgrund till sitt ämnesmaterial. Uppsatsen håller även ett fokus på ansvarsfrågan, då det visade sig att det inte fanns något tydligt svar på frågan om vem som höll det primära ansvaret i frågan av informationsbevaring hos aktörerna, om det ens skulle falla fullkomligen till någon av dem, i deras egna ögon. Uppsatsen är centrerad kring arbetet i Sverige, och inte på en explicit internationell nivå. Genom att använda värdebaserade teorier tillsammans med Pierre Noras teori om platser av minne närmar sig uppsatsen frågan om hur aktörer arbetar med informationsbevaring och kunskapshantering, samt hur minnesinstitutioner så som arkiv kan bidra i deras arbete. Generellt visade det sig att aktörernas arbete med informationsbevaring låg på en primärt teoretisk nivå med lite försök till konkretisering av planer. Olika ideer som är menade att underlätta i processen för långtidsinformationsbevaring presenteras, så som markörer, markeringssystem, och immateriella och materiella minnesplatser. Minnesinstitutioner skulle kunna spela en viktig roll inom informationsbevaring för aktörerna som är ansvariga för slutförvaret, två primära sätt presenteras i uppsatsen, (1) arkivhandlingar, och (2) involverandet av Riksantikvarieämbetet. Detta är en två-årig masteruppsats inom musei- och kulturarvsvetenskap. / This thesis handles the subject of nuclear heritage and memory through a case study surrounding the work with information preservation of 4 identified main actors. The information preservation is in turn centred around the potential establishing of a future final repository for highly active and long-lived radioactive waste, which is expected to still be dangerous within 100,000’s of years. Because of these immense time frames the thesis also takes concepts such as deep time and the Anthropocene into account as background to its subject matter. The thesis holds a focus on the responsibility question, as there turned out to be no unambiguous answer to the question of who were to hold responsibility, if any of them were to hold responsibility, in the eyes of the actors.  The case study is centred around the work in Sweden, and not on an explicitly international scale. By using value-based theories as well as Pierre Nora’s theory of sites of memory the thesis approaches the issue of how actors work with information preservation as well as how memory institutions such as archives can contribute to their efforts.   In general, it is found that the actors’ work with information preservation is primarily theoretical with little attempt at concrete executions of solid plans. Different ideas that are meant to facilitate long-term information preservation are presented, such as markers and marking systems, as well as tangible and intangible sites of memory. Memory institutions could play an important role in information preservation for the actors in charge of the repository, two primary ways this could be the case is presented in this thesis, (1) archival records, and (2) involvement of the Swedish National Heritage Board. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.