Studiens syfte är att få ökad kunskap om hur fysiklärare på högstadiet tillämpar for- mativ bedömning i praktiken. Hur ofta utför lärarna formativ bedömning? Vilka me- toder använder sig lärarna av, och vilka faktorer påverkar deras arbete med formativ bedömning? En enkät med frågor direkt kopplade till Dylan Wiliams fem nyckelstra- tegier för formativ bedömning skickades ut via e-post till högstadielärare inom ett skol- område. En tematisk analys av svaren visar att lärarna oftast utför formativ bedömning en gång i veckan och att de främst använder gruppdiskussioner och skriftliga uppgifter för att samla information om elevernas tänkande, samt att eleverna oftast får feedback muntligt. Analysen visar även att självreglerat lärande är den minst utövade strategin för formativ bedömning. Vidare visar studien att erfarenhet, samarbete med kollegor, gott klassrumklimat och små klasstorlekar är de vanligaste faktorerna som underlättar tillämpning av formativ bedömning, medan tids- och intressebrist hos ele- verna finns bland de vanligaste hindren för implementering av formativ bedömning.

Boketun, Pia (2016). En fågel från syrenbersån, en observationsstudie om kommunikation och läsförståelse hos elever med Downs syndrom, (A bird in the arbor of lilacs). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle. Malmö Högskola.Mitt övergripande syfte med studien är att bidra med kunskap om kommunikation, samlärande och läsförståelse hos elever med Downs syndrom. De frågeställningar studien utgått ifrån är:• Vilka faktorer påverkar läsning och läsförståelse hos elever med Downs syndrom?• Hur kan kommunikationen se ut mellan elever med Downs syndrom?• Hur kan samlärande i en lässituation se ut mellan elever med Downs syndrom?Studiens teoretiska inramning är det sociokulturella perspektivet då syftet är att öka kunskap om kommunikation och samlärande. En av grundtankarna i det sociokulturella perspektivet är just hur kommunikation i samspel utvecklar lärandet. Parallellt med det sociokulturella perspektivet är KASAM, en känsla av sammanhang, ett begrepp som uppträder i studien.I studien har kvalitativ data samlats in genom videoobservationer av lässituationer mellan elever på individuella programmet på gymnasiesärskolan. Parallellt med observationerna har fältanteckningar förts. Empirin har studerats och analyserats i kategorierna kommunikation, språk och samlärande.Det resultat studien visar är att kommunikationen mellan två elever innebär både verbal och icke-verbal kommunikation och att det är i de små uttrycken samspel sker. Elevernas språkliga svårigheter påverkar förståelsen av de texter som lästs. Studien visar också på ett samlärande där eleverna tog olika roller i läsprocessen. Studien kan ses som ett bidrag till undervisning av barn och ungdomar med Downs syndrom. Tidigare forskning visar att lärande och utveckling kan ske hos barn och ungdomar med Downs syndrom långt upp i vuxen ålder. Studien belyser vikten av att fortsätta träna och undervisa i läsning, läsförståelse och hörförståelse samt minnesfunktioner under hela skoltiden. Resultatet av studien visar att eleverna har förmågan att lära av varandra genom att kommunicera om en gemensam uppgift. Med lämpligt material och kompetent stöd från speciallärare kan detta samlärande utvecklas och därmed även elevernas kognitiva och sociala förmågor. Att kontinuerligt träna på sina förmågor utifrån styrkor och intressen skapar motivation och lust att lära och att lära tillsammans med andra elever ger ett mervärde och är speciallärarens ansvar att se till att så sker. Att fortsättningsvis studera elevernas lärande med hjälp av videoinspelningar, observationer osv lyfter undervisningen och främjar även det kollegiala samarbetet i arbetslaget.

ENGLISH ABSTRACT This thesis deals with sexual behavior of young people from fifteen till twenty-five years in the Czech Republic. Their activities are evaluated and interpreted from anthropological perspective of passage rituals. The official passage rituals of adulthood were eliminated in the western society and one universal passage ritual was crumbled in inexhaustible assemblage of particular unofficial hazy and often unclear ritual actions. This transformation begins because the man is according to Mary Douglas a ritual animal and the ritual suppressed in one form appears in another on even stronger. In this large assemblage of passage rituals of adulthood we can include for example dancing courses, school- leaving examination, gaining of the driving licence, smoking, drinking alcohol or just sexual activity. In the period of adolescence we can mark this activity as ritual because it has not the clear utilitarian procreative aim. This work presents original field research which bears on two main pillars: 1. on the quantitative questionnaire investigation and 2. on qualitative questionnaire investigation. The quantitative research was made in the secondary schools in Pilsen region and its main part count one hundred-eighty eight respondents. The research was going on during the year 2008 - 2009. The...

In today’s society there is a discussion regarding students’ level of knowledge and personalisation. The classrooms consist of heterogenic groups of students with different learning needs and levels of knowledge. The purpose of the present study is to find out how the students who participated perceive the teaching of English as an additional language with regards to personalisation, and how they believe differentiation can help develop and deepen their learning.   This study has been conducted using a qualitative method with interviews as the core, complemented by observations. The results have been analysed and interpreted hermeneutically.   The results show that those students who have a positive attitude to English education, irrespective of their grade, are those who see the benefit of knowing English outside the classroom, and thereby create a connection between reality and studying English. Those who lack this connection have a negative attitude. Basing teaching in reality renders personalisation viable for the individual within a teaching group. Even when the students give some examples of how the teaching can be adjusted to their needs, most of them believe that the teacher must adjust the teaching to fit the class as a whole and they do not expect any personalisation. / I dagens samhällsdebatt om skolan diskuteras elevers kunskapsnivå och möjligheten till individanpassning. Klassrummen är sammansatta av heterogena grupper bestående av elever med olika inlärningsbehov och på olika kunskapsnivåer. Syftet med studien är att undersöka hur några betygsmässigt hög- och lågpresterande gymnasieelever upplever att engelskundervisningen är individanpassad efter deras behov, samt hur de anser att den ska vara utformad för att de ska kunna utveckla och fördjupa sitt lärande.   Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med intervjuer som det centrala och med observationer som bakgrund. Resultatet har analyserats och tolkats hermeneutiskt.   I studien framkom att elever som har en positiv inställning till engelska, oberoende av betyg, är de som ser nyttan utanför klassrummets väggar och därmed verklighetsanknyter engelskundervisningen. De som saknar en koppling till verkligheten har en genomgående negativ inställning. Det är således genom verklighetsanknytningen som individanpassningen möjliggörs. Även om eleverna kommer med förslag på hur undervisningen kan tänkas anpassas till dem, säger flera av dem att läraren måste anpassa undervisningen till klassen som helhet och de förväntar sig ingen individanpassning.

<p>In today’s society there is a discussion regarding students’ level of knowledge and personalisation. The classrooms consist of heterogenic groups of students with different learning needs and levels of knowledge. The purpose of the present study is to find out how the students who participated perceive the teaching of English as an additional language with regards to personalisation, and how they believe differentiation can help develop and deepen their learning.</p><p> </p><p>This study has been conducted using a qualitative method with interviews as the core, complemented by observations. The results have been analysed and interpreted hermeneutically.</p><p> </p><p>The results show that those students who have a positive attitude to English education, irrespective of their grade, are those who see the benefit of knowing English outside the classroom, and thereby create a connection between reality and studying English. Those who lack this connection have a negative attitude. Basing teaching in reality renders personalisation viable for the individual within a teaching group. Even when the students give some examples of how the teaching can be adjusted to their needs, most of them believe that the teacher must adjust the teaching to fit the class as a whole and they do not expect any personalisation.</p><p> </p> / <p>I dagens samhällsdebatt om skolan diskuteras elevers kunskapsnivå och möjligheten till individanpassning. Klassrummen är sammansatta av heterogena grupper bestående av elever med olika inlärningsbehov och på olika kunskapsnivåer. Syftet med studien är att undersöka hur några betygsmässigt hög- och lågpresterande gymnasieelever upplever att engelskundervisningen är individanpassad efter deras behov, samt hur de anser att den ska vara utformad för att de ska kunna utveckla och fördjupa sitt lärande.</p><p> </p><p>Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med intervjuer som det centrala och med observationer som bakgrund. Resultatet har analyserats och tolkats hermeneutiskt.</p><p> </p><p>I studien framkom att elever som har en positiv inställning till engelska, oberoende av betyg, är de som ser nyttan utanför klassrummets väggar och därmed verklighetsanknyter engelskundervisningen. De som saknar en koppling till verkligheten har en genomgående negativ inställning. Det är således genom verklighetsanknytningen som individanpassningen möjliggörs. Även om eleverna kommer med förslag på hur undervisningen kan tänkas anpassas till dem, säger flera av dem att läraren måste anpassa undervisningen till klassen som helhet och de förväntar sig ingen individanpassning.</p>