Why should teachers devote themselves to reading aloud? Reading aloud has a given place in most of the Swedish preschools. Many teachers read to children. Research on the subject has shown that it is very rewarding for preschoolers to have stories read to them. They hear how the language is constructed, becomes aware of matter of text, and they are able to take part of how other people live. This research has been the foundation for my qualitative study. The purpose of my investigation was to find out how four educators who are active in three different preschools reason about reading aloud. Do they practice reading aloud at their respective preschools and if so, why? What do they believe that reading aloud will contribute to the child's development? An examination of pre-school curriculum has also been done to see whether it contains any regulations regarding reading aloud to preschoolers. In order to answer these questions, interviews were held with the four teachers and a review of the curriculum has been done.  The interviews were then analyzed. The result of the interviews showed that all the respondents practice reading aloud and that they believe it will mainly benefit the development of the children's language. During the interviews the teachers highlighted that reading aloud helps to make children aware of how other people live and this enables them to bring our cultural heritage forward. The review of the curriculum led to a knowledge that it doesn’t contain any regulations on the practice of reading aloud. There is nothing in the curriculum that mentions reading aloud as being an important activity in preschool. However, the review revealed that many of the missions and quest objectives in the curriculum can be achieved by reading aloud.

Since McClelland and Rumelhart (1981) introduced the concept of interactive activation (IA) to the field of visual word recognition, IA has been adopted by all of the major theoretical models of reading aloud. This widespread adoption of IA has not been met with a close examination of the need for the principle features of this processing approach. In particular, IA assumes feedback from later processing modules to earlier processing modules. Though there exist data that can be explained by such feedback mechanisms, and indeed IA may be an intuitive approach to complex tasks like reading, little effort has been made to explain these same phenomena without feedback. In the present study I apply Occam’s razor to the most successful model of reading aloud (CDP+; Perry, Ziegler, & Zorzi, 2007) and test whether feedback is needed to simulate any of the benchmark phenomena identified by Perry et al. (2007) and Coltheart, Rastle, Perry, Langdon and Ziegler (2001). I find that the data currently do not require any feedback mechanisms in reading aloud, and thus conclude that modelers in reading aloud have been too quick to adopt the principles of IA.

Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i dagens klassrum. Forskning visar dock på att lärarens högläsning i många fall behöver effektiviseras. Syftet med arbetet är att undersöka vilka effekter lärarens högläsning av berättande texter har på elevers läsförståelse och läsupplevelse i årskurs 4-6. Vidare är syftet att belysa hur lärarens högläsning kan användas som ett didaktiskt redskap för att utveckla elevers läsförståelse och öka deras läsupplevelse. Fokus i arbetet ligger på berättande texter då forskningen visar på att de är de mest förekommande texttyperna i årskurs 4-6. De frågeställningar arbetet besvarar är följande: Vilka effekter har lärarens högläsning av berättande texter på elevers läsförståelse och läsupplevelse? Hur kan lärarens högläsning av berättande texter didaktiskt utformas? Undersökningsmaterialet består till största del av internationella studier, artiklar och nationella forskningsrapporter, vilka har analyserats och jämförts. Att materialet ska vara riktat mot lärarens högläsning och hur högläsningen kan effektiviseras utgör ett obligatoriskt kriterium. Lärarens högläsning av berättande texter visar sig ha en positiv inverkan på elevers läsförståelse och läsupplevelse. Men avgörande för att högläsningen ska kunna bli effektiv, lärorik och meningsfull är att det finns tid och ett syfte med högläsningen. Om läraren inte uppfyller dessa krav kan högläsningen istället få negativa effekter.

<p>Studien handlar om verksamma pedagogers syn på högläsning. Med högläsning avser vi när pedagogen läser högt ur en text, en bok eller ett läromedel. Bakgrunden till studien var att få reda på hur pedagogerna använder sig av högläsning i undervisningen då vi genom egna erfarenheter, från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) under vår lärarutbildning, upplever den som tidsfördriv. Vi anser att man som pedagog ska kunna motivera alla val man gör gällande all undervisningstid. Vårt intresse för högläsning väcktes under en kurs som vi deltog i som behandlade hur barn lär sig läsa och skriva och en annan kurs som behandlade barn- och ungdomslitteratur.</p><p> </p><p>Syftet med studien var att ta reda på pedagogernas intentioner med att använda högläsning i sin undervisning och vad de grundar sina val på. Det har använts en kvalitativ metod i studien där fem pedagoger verksamma i grundskolan till och med årskurs sex har intervjuats.</p><p> </p><p>Det framkom i resultatet att respondenterna anser att högläsningen fyller en viktig funktion av flera olika orsaker. Dessa var exempelvis att eleverna förvärvar nya kunskaper, deras ordkunskap utvecklas och att det ger eleverna en gemensam upplevelse. Pedagogerna nämnde att högläsningen ska bidra till att eleverna själva skapar sig inre bilder, använder sin fantasi och kreativitet. Vår slutsats av studien innebär att pedagogerna har ett bakomliggande syfte med sin användning av högläsning i undervisningen. Pedagogernas syften är bland annat att bidra till eleverna genom högläsningen skapar ett intresse för olika sorters litteratur. Eleverna ska även känna lust och glädje över att ta del av det skrivna ordet.</p><p> </p><p>Det framkom även i resultatet att pedagogerna gör medvetna val av litteratur och att de inte enbart använder skönlitteratur i högläsningssammanhang utan även andra texter och läromedel. Vidare så grundade pedagogerna sina val på rekommendationer givna av bibliotekarien, kollegor samt egna erfarenheter.</p><p> </p> / <p>The study is about active pedagogues’ view of reading aloud. With reading aloud we intend the pedagogue reading aloud from a text, a book or other teaching aids. The background to the study was to find out how the pedagogues use reading aloud in the education since by our practice during our teacher training we experience it as a pastime. We consider that as a pedagogue you must be able to justify all the choices you make concerning all the educationtime. Our interest for reading aloud arouse during a course about how children learn to read and write that we participated in and also during another course that handle literature for youth and children.</p><p> </p><p>The purpose of this study was to investigate the intentions of the pedagogues using reading aloud in their education and what they base their choice on. A qualitative method has been used in the study since five pedagogues, working in compulsory-school for children aged seven to thirteen years old, have been interviewed.</p><p> </p><p>The results showed that the participants in the study consider reading aloud serve as a useful purpose for many reasons. These were for example that the pupils acquire new knowledge, their knowledge of words improves and it gives them a common experience. The pedagogues’ stated that reading aloud develops the pupils’ ability to form internal pictures, use their fantasy and creativity. Our conclusion from the study implies that the pedagogues have an underlying aim with their use of reading aloud in the education. The pedagogues’ purpose with using reading aloud is for example to contribute to make the pupils create interest for many kinds of literature. The pupils shall feel inclination and joy over taking part of the written word.</p><p> </p><p>The results also showed that the pedagogues’ in this study make choices of literature that are enlightened and that they not only adopt literary but also adopt other text and textbooks and teaching aids when they read aloud. Furthermore the pedagogues based their choices on recommendations of librarians, colleagues and their own experiences.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.