Studien syftar till att ta fram rekommenderade livscykelplaner för övergångskonstruktioner för att i framtiden möjliggöra säkrare livscykelkostnadsanalyser. Nedbrytningen av övergångskonstruktioner kan grovt delas upp i två kategorier, användarrelaterad nedbrytning samt nedbrytning associerat med rådande klimatförhållanden. I studien har årsdygnstrafiken och klimatzonernas påverkan på övergångskonstruktionen studerats genom utvärdering av historiskt utförda åtgärder kopplade till Trafikverkets broförvaltningssystem BaTMan. Regressionsanalyser och överlevnadsanalyser utfördes för de vanligaste åtgärderna. Resultaten visar att utbyte av tätprofil samt övergångskonstruktion är de åtgärder som förekommer allra mest och sker i genomsnitt efter 25 respektive 33 år. Från analyserna kunde utläsas att trafikintensiteten är en faktor som direkt påverkar nedbrytningen och således reparation och utbyte av övergångskonstruktion, troligt är även att tung trafik står för en stor del av nedbrytningen. Även klimatet verkar ha en påverkan på både övergångskonstruktionens och tätprofilens livslängd. Baserat på resultaten rekommenderas tre livscykelplaner, livscykelplanerna kan användas som underlag i framtida livscykelberäkningar. De kan även användas som stöd för förvaltare vid uppbyggnad av strategier under förvaltningsfasen. / This study aims to develop recommended Life-Cycle Plans for bridge expansion joints which in the future can be used for Life-Cycle Cost analysis to achieve a higher degree of certainty. The degradation of expansion joints can be roughly divided into two categories, user-related degradation and degradation due to climatic conditions. In the study, the influence of annual average daily traffic and climate zones on the expansion joint will be studied by evaluating historically conducted maintenance actions related to the Swedish Transport Administrations (Trafikverket) bridge management system BaTMan. Regression analysis and survival analyzes were performed for the most common actions. The results show that replacement of the strip seal and the expansion joint is the most commonly performed maintenance measures and occurs on average after 25 and 33 years. From the analyzes it was deduced that the traffic intensity is a factor that directly affects the degradation and therefore also the repair and replacement of the expansion joint, likely is also that a large part of the degradation is due to the wear of heavy vehicles. The climate also seems to have an impact on the lifetime of the expansion joint as well as the strip seal. Based on the results, three Life-Cycle Plans was recommended. These Life-Cycle Plans can be used for future Life-Cycle Cost calculations but also to support bridge managers when comparing different maintenance strategies during the operational phase.

Syftet med denna studie är att analysera eventuella kapitalstruktursförändringar i samband med Covid-19 pandemin hos svenska företag noterade på Stockholmsbörsen, OMXS, inom Large Cap. Urvalet utgörs av företag inom alla sektorer i Large Cap, exklusive finanssektorn. Sambandet mellan bolagens beroende och oberoende variabler analyseras före och under pandemins tidsperiod, 2015–2022. De beroende variablerna utgörs som Proxy för kapitalstruktur och omfattas av totala-, kortfristiga-, och långfristiga skulder i förhållande till totala tillgångar. Medan de oberoende variablerna utgörs av företagsstorlek, lönsamhet samt tillväxt. För att uppnå detta baseras uppsatsens teoretiska ramverk på Modigliani och Miller proposition 1 & 2, Pecking Order teorin och Trade Off teorin tillsammans med tidigare empiriska studier samt undersökningar. Uppsatsens analyser omfattas av en deskriptiv analys av samtliga variabler, en korrelationsanalys av de oberoende variablerna och slutligen flera multivariata regressionsanalyser mellan samtliga variabler. För att erhålla de mest valida och reliabla slutsatserna kommer uppsatsen tillämpa en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Uppsatsens resultat fann flest statistiskt signifikanta samband mellan samtliga skuldkvoter och företagsstorlek. Uppsatsens slutsats konstaterade att kapitalstrukturen hos OMXS företag inom Large Cap hade förändrats under pandemin i jämförelse med före pandemin. Sammantaget bidrar denna uppsats till en djupare förståelse för sambandet mellan samtliga analyserade variabler baserat på en historisk bakgrund. Därmed kan svenska bolag inom alla sektorer, exklusive finanssektorn, skapa en bättre uppfattning kring sina kapitalstrukturer inför framtida finanskriser. / The purpose of this study is to analyze potential capital structure changes in connection with the Covid-19 pandemic among Swedish publicly traded companies on the Stockholm Stock Exchange, OMXS, within Large Cap. The sample consists of companies across all sectors within Large Cap, excluding the finance sector. Focusing on the relationship between the dependent and independent variables before and during the period of the pandemic, 2015–2022. The dependent variables consist of total-, short- term-, and long- term debt as a proportion to the total assets. These dependent variables constitute as a Proxy for capital structure. The independent variables include size, profitability and growth. To accomplish this, the theoretical framework for this essay is based on Modigliani and Miller proposition 1 & 2, The Pecking Order Theory, The Trade Off Theory along with previous empirical studies. The analyzes contains of a descriptive analysis of all variables, a correlation analysis of the independent variables, and lastly several multivariate regressions analyses between all variables. In order to make it possible to acquire the most valid and reliable conclusions, the study will be based on a quantitative method, applying a deductive approach. The results found the most statistically significant relationships between all debt ratios and company size. The conclusion stated that the capital structure of OMXS companies, within Large Cap, had changed during the pandemic compared to before. In summary the results contribute to a deeper understanding of the relationship between all analyzed variables based on a historical background. Hence Swedish companies within these sectors can gain a better understanding of their capital structure for future financial crises.