• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Ambulanspersonalens upplevelser vid språkligabarriärer i prehospital vård / Ambulancepersonel ́s experiences of language barriers in prehospitalcare

Jonsson, Pontus, Rudberg, Frida January 2024 (has links)
Introduktion: Ökad migration av människor mellan länder har bidragit till språkliga ochkulturella variationer i samhället. Det ställer högre krav på hälso- och sjukvården och utmanarambulanspersonal i sitt arbete när det saknas ett gemensamt språk. Syfte: Att belysaambulanspersonalens upplevelser när det förekom språkliga barriärer i prehospital vård.Metod: En litteraturöversikt vars resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar; sexkvalitativa, sex kvantitativa och 1 av mixad metod. Analysen genomfördes enligt Whittemoreoch Knafls modell. Resultat: Resultatet presenteras i form av fyra kategorier: upplevdautmaningar i det vårdande mötet, patientsäkerhet och vårdkvalitet, ambulanspersonalenshandläggning och behov av utveckling samt sju subkategorier. Konklusion: Språkliga barriärerinnebar en ökad risk för missförstånd och felbehandling. Ambulanspersonalen hanteradespråkliga barriärer genom anpassningsstrategier för verbal och icke- verbal kommunikation.Informationsbrist och kunskapsbrist påverkade vårdkvalitet och patientsäkerhet. Detidentifierades behov av anpassade hjälpmedel för prehospitalt bruk och utbildningefterfrågades för att nå ökad förståelse vilket kunde underlätta kulturell anpassning ochförbättra ambulanssjukvårdens patientsäkerhet och vårdkvalitet. Det saknades riktlinjer kringspråkbarriärer prehospitalt. / Introduction: Increased migration between countries have increased the presence of culturaland language variations, which enhances demands on the healthcare and on ambulancepersonnel when they are caring with the presence of language barriers. Aim: The purpose ofthis paper was to illuminate ambulance personnel ́s experiences of language barriers inprehospital care. Method: A literature review with results from 13 scientific articles; sixqualitative, six quantitative and one with mixed method. The analysis was based on the methodfrom Whittemore and Knafl. Results: The result is presented in four categories: experiencedchallenges in the caring meeting, patient safety and quality of care, the ambulance personnel ́shandling and need for development as well as seven subcategories. Conclusion: Languagebarriers increased the risk of misunderstanding and maltreatment. Ambulance personnelhandled language barriers through strategies such as adapting to the situation and throughverbal and non-verbal communication. Lack of information and knowledge affected quality ofcare and patient safety. Need for custom aids designed for prehospital settings and educationwas requested to reach increased understanding, which could simplify cultural adaption andimprove prehospital quality of care and patient safety. Guidelines regarding language barrierswere missing.
2

Ambulanssjuksköterskors upplevelse vid hjärtstoppssituationer med efterföljande längre transport till sjukhus : -en kvalitativ intervjustudie

Jonsson, Caroline, Carlsson, Johanna January 2017 (has links)
Bakgrund: För ambulanssjuksköterskor innefattar arbetet ofta långa transporter till sjukhus. Transporttiden kan variera mellan 20 - 60 minuter. Vid pågående avancerad hjärt-lungräddning med manuella kompressioner står ambulansteamet obältade i höga hastigheter, då mekanisk kompressionsutrustning saknas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelse vid hjärtstoppsituationer med efterföljande längre transport till sjukhus. Metod: Tio ambulanssjuksköterskor intervjuades. Till analysen av insamlad data användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att situationer då ambulanssjuksköterskor behöver utföra avancerad hjärt-lungräddning under längre transport till sjukhus medför känslor av att vara otrygg och utlämnad. Mekanisk kompressionsutrustning är inte standardiserad i alla ambulanser. För att utföra manuella kompressioner under transport krävs det att ambulanssjuksköterskan står obältad. De säkerhetsrisker detta innebär för ambulanssjuksköterskan och patienten, leder till känslor av utsatthet och otrygghet. I den prehospitala miljön krävs ofta snabba beslut som kan vara livsavgörande, och ambulanssjuksköterskorna menar att en höjd kompetens inom ambulanssjukvården skulle ge dem en tryggare yrkesroll.  Ambulanssjuksköterskorna värdesätter samverkanslarmen och ser dessa som välfungerande. Slutsats: Resultatet visar att det finns behov av standardiserad mekanisk kompressionsutrustning i alla ambulanser, åtgärder för att stärka teamarbetet, samt kompetensutveckling i det dagliga arbetet. För att skapa trygga team bör erfarenhet vara en viktig aspekt vid rekrytering av ambulanssjuksköterskor. Detta för att öka tryggheten, säkerheten och effektiviteten för ambulanssjuksköterskor vid längre transport till sjukhus. Nyckelord: Ambulanssjuksköterska, upplevelse, avancerad hjärt-lungräddning, prehospital transport, säkerhet, bröstkompressionssystem, kvalitativ innehållsanalys / Abstract Background: For ambulance nurses work often involves long journeys to the hospital. Journey times vary between 20-60 minutes. When the mechanical compression equipment doesn`t exist, the ambulance team is performing advanced cardiopulmonary resuscitation with manual compressions, unbelted at high speeds. Aim: The aim of this study was to investigate the ambulance nurses experience of cardiac arrest situations with following longer transports to the hospital. Method: Ten ambulance nurses were interviewed. For the analysis of the collected data, qualitative content analysis with inductive approach was used. Results: The results showed that the situations when ambulance nurses need to perform advanced cardiopulmonary resuscitation during longer transports to the hospital, causes feelings of being unsafe and deserted. Mechanical compression equipment is not standardized in all ambulances, and manual compressions during transport requires that ambulance nurses are unbelted. The security risks this implies for the ambulance nurse and the patient, lead to feelings of vulnerably and insecurity. In the prehospital environment that often requires quick decisions that can be life changing, ambulance nurses believe that a higher competence in ambulance service would give them a more secure profession. Ambulance nurses value the interaction with rescue and police, and see them as well functioning. Conclusion: The results show that there is a need for standardized mechanical compression equipment in the ambulances, measures to strengthen the teamwork, and competence in the daily work. These measures could contribute to increased efficiency and greater security in the professional role of ambulance nurses during longer transports to the hospital. In order to create safety and confidence in the ambulance teams, experience should be considered as an important aspect when recruiting ambulance nurses. Keyword: Paramedic, experience, advanced cardiopulmonary resuscitation, prehospital transport, safety, chest compression, qualitative content analysis

Page generated in 0.0387 seconds