Vår studie ger en inblick i hur platsannonser från kommunala grundskolor som söker specialpedagog stämmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har. Preciseringen av arbetsuppgifter och kvalifikationer i platsannonserna styrs av vilka specialpedagogiska behov som finns på skolan. I många platsannonser efterfrågas utökad kompetens, till exempel kunskap/erfarenhet av kompensatoriska hjälpmedel och neuropsykiatriska funktionshinder, vilket kan tyda på att det förutsätts att specialpedagoger eller speciallärare bör ha dessa kompetenser.

Rektorsuppdraget är komplext och innebär bland annat att kunna göra val och prioriteringar, hantera rollkonflikter samt kunna leda både sig själv och andra. 60 % av Sveriges rektorer slutar inom fem år i uppdraget men 40 % stannar kvar. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilka faktorer som var viktiga för rektorernas beslut att stanna kvar och om dessa beslut kan kopplas till Antonovskys KASAM, känslan av sammanhang. Studiens empiri vilar på en kvalitativ grund och semistrukturerade intervjuer genomfördes med rektorer som arbetat längre än fem år i yrket. Rektorernas berättelser har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv och med KASAM som grund. Resultatet visar att erfarenhet som leder till trygghet, frihet, glädje och möjlighet att påverka är avgörande faktorer för att stanna kvar i rektorsuppdraget. Resultatet visar också att det finns en koppling mellan rektorernas berättelser och begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som är centrala begrepp i KASAM.