Utifrån de globala utmaningarna och dystra framtidsprognoserna vi möter idag så utforskas hållbara lösningar. Andelsjordbruk är ett koncept för ett hållbart, gemenskapsbaserat jordbruk som rör sig i ett gränsland mellan att vara företagsmodell och utopisk framtidsvision, och som får allt större spridning i Sverige. Kärnan i konceptet är att återskapa lokala band och minska avstånd mellan konsument och producent. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur andelsjordbrukens lokalisering ger förutsättningarna för verksamhetens upplägg och marknadsföring, med särskild fokus på dynamiken mellan jordbrukare och andelsägare som en central komponent i andelsjordbruks-modellen. Denna undersökning genomfördes som intervjustudie med ett urval andelsjordbrukare i Sverige. Resultaten visar att graden av fysiska interaktioner mellan jordbruken och konsumenterna oavsett fysiskt avstånd inte överstiger en viss nivå då konsumenternas intresse men framför allt tid är begränsad. Det framkommer i resultaten att lokaliseringen däremot är viktig ur ett marknadsföringsperspektiv med hänsyn till kundunderlaget. Förutsättningarna för att starta ett andelsjordbruk skiljer således mellan platser och verksamheter måste hitta strategier för att anpassa sig till dem lokala förutsättningarna.

I det här examensarbetet undersöks policy och nätverksstruktur för REKO-konceptet – ett sätt för små livsmedelsproducenter att genom Facebook samordna försäljning direkt till slutkonsumenter. Uppsatsen diskuterar REKO som ett samtidsfenomen påverkat av stora trender som den digitala omvandlingen av samhället och en allt längre livsmedelskedja. Den beskriver och diskuterar hur policy skapas och sprids i ett platt nätverk utan formell beslutsfattning. Analysen av policyn visar vidare att ”enkelhet” är en fokalpunkt i nätverket, vilket är laddat med olika värde beroende på ställning i nätverket. Arbetets netnografiska underlösning beskriver och analyserar nätverksstrukturen ur olika aktörsperspektiv – vilket visar att då REKO syftar till att uppnå olika mål för dess aktörer kan det gestaltas annorlunda beroende på aktörsperspektiv. Arbetet sätter även fenomenet REKO i en allmän teknokulturell kontext där internet och dess sociala medier får en allt större betydelse för människan. / This bachelor level thesis examines policy and network structure for the Swedish food distribution network called REKO. A network which matches local producers with consumers through Facebook. The thesis discusses REKO as a cotemporally example of technoculture under influence of trends such as the digital transformation of social life and longer distances between producer and end consumer. The thesis also describes and discuss how policy is made and recreated in a flat network without legal bodies. The policy analysis shows how “simplicity” is a focal point loaded with different meanings and goals. In the nethnographic part of the study describes the shifting shape of the network. Lastly the thesis puts REKO in a general technocultural context where internet and social media still gets a bigger role for humanity.