Purpose: Until year 2050 the energy consumption in Swedish buildings should be reduced by 50 %. New construction rate during the past 20 years has been around one percent of the total volume of apartments. Therefore it is important to preserve and take care of the existing buildings. Major energy savings can be made, but the contractors and property owners must aim for the same goal. The new buildings has many rules and instructions how they should be built to achieve sustainability, but it is just a few for the existing buildings. Changes in the process between the parts in the industry needs. The goal is to develop the refurbishment process between construction companies and property owners. Method: In the report has two different methods been used. A literature study that compiles previous research. Interviews to find out how property owners think around sustainable construction and how they renovate their buildings today. The report is based on the following questions: •How can the choice of renovation principles affect sustainable building? •How do property owners and construction companies proceed with renovations? •How can the refurbishment process proceed so the choice of renovation go towards a sustainability?Findings: It is difficult to achieve a cooperation between construction and property companies when they do not always have the same goal. The entrepreneurs find it difficult to influence the refurbishment process because the ability to be involved in the early stages is small. Once a contract has been made, it is difficult to change and add energy-efficiency improvement. Knowledge exchange is seen as positive among people in the industry. They have the knowledge and the property owners know what kind of renovation their building needs. To get the existing buildings more energy-efficient and sustainable more cooperation is needed. Property owners have the primary responsibility to bring the question forward, but money is the major problem that sustainable renovations occurs rarely. Implications: The knowledge exchange requires in order to reduce the construction industry energy consumption. It is also important for property companies to create clear specifications when they want to renovate their buildings. Choosing renovation measures with care so that the building's qualities assures and energy consumption reduces. If the buildings most critical part has been renovated before more focus can be made on energy efficiency renovations. It could be a great advantage if property owners assist each other with positive and negative experiences around the refurbishment question. Limitations: The report does not deal with how sustainable renovation measures work, instead it explains how they can be done and how to apply those more often. The study is aimed at renovation of Swedish apartment buildings and property companies cooperation with entrepreneurs. The main results of the report can be used for the refurbishment process in Sweden. Some conclusions are more aimed after Jonkoping’s housing shortage, because the demanding of building standard are not sufficiently there. Keywords: Apartment building, energy efficiency, renovation, sustainable building, the refurbishment process / Syfte: Fram till år 2050 ska energianvändningen i Svenska byggnader minska med 50%. Nybyggnadstakten har de senaste 20 åren varit runt 1 % av den totala volymen lägenheter. Därför är det viktigt att bevara och vårda befintliga byggnader. Energibesparingar kan göras men entreprenörerna och fastighetsbolagen borde sträva mot gemensamma mål. Det finns många regler och styrmedel för nyproducerade hus, men inte så många för de befintliga byggnaderna. Förändring behöver ske i processen mellan parter i branschen så hållbar renovering enklare kan tillämpas. Målet är att bidra till att utveckla renoveringsprocessen mellan byggföretag och fastighetsägare. Metod: I rapporten har två olika metoder använts för att besvara frågeställningar som ska få målet uppnått. En litteraturstudie, där en sammanställning av tidigare forskning kring ämnet har utförts. Intervjuer för att få svar på hur fastighetsägare och entreprenörer tänker kring hållbart byggande och hur de renoverar byggnader idag. Frågeställningarna rapporten bygger på är följande: x Hur kan val av renoveringsprinciper påverka ett långsiktigt hållbart byggande? x Hur går fastighetsägare och byggnadsföretag tillväga med renovering? x På vilket sätt kan renoveringsprocessen gå till för att valet av renovering ska blir inriktat mot ett hållbart byggande? Resultat: Samarbete mellan byggföretag och fastighetsbolag är svårt att nå när de inte alltid strävar efter samma mål. Entreprenörerna finner svårigheter i att kunna påverka på grund av att de inte är med i tidigt skede av renoveringsprocessen. När en upphandling har skett är det svårt att ändra och lägga till energibesparingsåtgärder. Kunskapsutbyte ses som positivt mellan människor i branschen, kunskap finns och fastighetsägare vet vilka åtgärder deras flerbostadshus behöver. Samarbete behövs för att byggbeståndet ska bli mer hållbart och energieffektivt. Fastighetsägare har huvudansvaret att driva frågan framåt men ekonomin är boven till att hållbara renoveringar inte utförs. Konsekvenser: För att kunna minska mängden använd energi inom byggbranschen krävs det att kunskapsutbyte sker mellan fastighetsägare och entreprenör. Att välja renoveringsåtgärder med omsorg så att byggnadens kvalitet säkras samt att energianvändningen minskar är en viktig faktor. Om fastighetsbolagen har renoverat de kritiska delarna kan de rikta större fokus mot energieffektiviseringsåtgärder. Det hade också varit till stor fördel om fastighetsägare kunde bistå varandra med positiva och negativa erfarenheter kring frågan. Begränsningar: Rapporten tar inte upp hur hållbara renoveringsåtgärder går till utan vad som kan göras och hur det kan tillämpas oftare. Studien riktar sig mot renovering av svenska flerbostadshus och fastighetsbolags samarbete med entreprenörer. Rapportens resultat begränsas till viss del mot byggnader i Jönköpings kommun. Bostadsbristen i Jönköping skapar liten konkurrens av hyresgäster och därmed ställs inte tillräckligt höga krav på standard. Nyckelord: Energieffektivisering, flerbostadshus, hållbart byggande, renovering, renoverningsprocess.

This report examines the correlation between social sustainability and the renovation process, focusing on the aspects; dialogue, gender equality and security. They were chosen after an interpretation of needs was done with help from a literature study. It concluded that the three chosen aspects were most beneficial to focus on from a socially sustainable perspective. Through interviews, a model of all stages of Uppsalahem's renovation process have been created to find opportunities for development with regard to the chosen aspects. The report begins with a comprehensive background description of today’s state and knowledge regarding renovation needs, social sustainability, civil dialogue and also an introduction of Uppsalahem. The main part of the report starts with an account of interviews in the form of a clarification of Uppsalahem's current renovation process. The main part also presents the results from a deeper literature study with regard to the selected aspects. In the final sections, the aspectsare linked to the renovation process, which then leads to conclusions summarized in the areas; renovation, dialogue,equality and security. The study has shown, among other things, that a neighbourhood security survey as a method of making the residential area more secure in association with the renovation can benefits theresidents. Housing company have also deemed to benefit by constructing a good dialogue.. It also appears that the action package is a progressive method that favors social sustainability,but is also a method with great development potential. / Detta examensarbete undersöker kopplingen mellan social hållbarhet och renoveringsprocessen med fokus på aspekterna; dialog, jämställdhet och trygghet. Aspekterna valdes ut till följd av en tolkning av behov som gjordes med hjälp av en litteraturstudie. Det var mest fördelaktigt att fokusera på dessa tre aspekter ur ett socialt hållbart perspektiv Genom intervjuer skapas en modell över alla steg i Uppsalahems renoveringsprocess för att kunna hitta utvecklingsmöjligheter med avseende på de valda aspekterna. Rapporten inleds med en omfattande bakgrundsbeskrivning av kunskapsläget idag gällande renoveringsbehov, social hållbarhet, medborgardialog samt en introduktion av Uppsalahem. I rapportens huvuddel inleds resultatet med en redovisning av intervjuer i form av ett klarläggande av Uppsalahems nuvarande renoveringsprocess. I huvuddelen framförs även resultatet från en djupare litteraturstudie med avseende på de utvalda aspekterna. I de avslutande delarna kopplas aspekterna till renoveringsprocessen som sedan leder till slutsatser som sammanfattas inom områdena; renoveringsprocessen, dialog, jämställdhet och trygghet. En slutsats i studien är att trygghetsvandring är en metods som i samband med renovering kan öka tryggheten i ett område. Bostadsbolagen har också bedömts vinna på att föra en god dialog. Det framkommer även att åtgärdspaket är en progressiv metod som gynnar sociala hållbarheten men även en metod med stor utvecklingspotential.

Bostadssektorn svarar för en betydande del av landets totala miljöpåverkan, men det finns stor potential till förbättringar. Sektorn står inför ett omfattande renoveringsbehov, vilket skapar goda förutsättningar för sociala och miljöförbättrande åtgärder. För att lyckas krävs det bland annat strukturerade arbetsmetoder med väl uppsatta miljö- och hållbarhetsmål som följs genom hela renoveringsprocessen. Ett kritiskt läge är processens slutskede när renoveringsåtgärderna är färdigställda och byggnaden lämnas över till förvaltaren. Syftet med denna studie är därför att dels utvärdera hur dagens hållbarhetsstyrning fungerar i renoveringsprocessens sista skeden, samt att ge förslag på metoder som säkerställer att hållbarhetsfrågor och hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid. Intervjuer med elva företagsrepresentanter från nio fastighetsbolag och två representanter från en bransch- och intresseorganisation tillsammans med litteraturstudier är de metoder som använts i studien. Resultatet visar att det finns brister i dagens hållbarhetsstyrning vid överlämning, uppföljning, erfarenhetsåterföring och förvaltning. Det handlar främst om att projektspecifika miljömål inte fortskrider in i förvaltningen samt att rutiner för erfarenhetsåterföring och uppföljning är bristfälliga. Det finns omständigheter och svårigheter som står i vägen för en ambitiösare hållbarhetsstyrning i renoveringsprocessens slutskede. Dessa är identifierade som tekniska, sociala, ekonomiska, administrativa, organisatoriska och psykologiska barriärer. Dock finns det förbättringsmöjligheter för att minimera eller få kontroll över dessa hinder, vilka främst handlar om nya metoder och bättre strukturer. Utifrån studiens resultat och slutsatser har en hållbarhetsmanual skapats för att underlätta för berörda aktörer att prioritera och styra hållbarhetsarbetet i renoveringsprocessens slutskede på ett bra sätt där hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid.