Syfte: Byggprojekt har blivit allt mer komplexa i tur med att kraven på kvalitet, miljö och hållbarhet har ökat. Med utvecklingen har även BIM-modeller blivit en stor del av byggprojekten. Kraven och komplexiteten gör att mängden information är väldigt stor i projekten. Det gör att modellerna blir tunga och svårarbetade. En delprocess som bidrar till komplexiteten och mängden information är projekteringen av dörrmiljöer. På grund av att modellerna växer kommer lösningar som ska underlätta informationshantering kopplad till modellerna. En sådan lösning är databaser som kopplas till modellen. Studiens avser därför att undersöka om en databas-tjänst kopplad till en modell kan effektivisera projekteringen av dörrmiljöer. Metod: För att uppnå målet och besvara studiens frågeställningar har ett kvalitativt arbetssätt nyttjats. En litteraturstudie gjordes för att samla fakta till problembeskrivning och teoretiskt ramverk. Empirin är baserad på sex semi-strukturerade intervjuer samt en observation och ett test av tjänsten BIMEYE. Utifrån empirin, frågeställningarna och valda teorier har sedan en analys utformats. Resultat:Resultatet visar att projektering av dörrmiljöer bygger på att alla krav identifieras i början av ett projekt och att kunniga projektmedlemmar krävs under dörrprojekteringen, för att kunna identifiera funktionerna på de komplexa dörrmiljöerna. För att tydligare redovisa dörrarna och deras funktioner föredrog respondenterna dörrmiljökort där varje dörr redovisas var för sig. Problem med informationssamordning och att information försvinner, kan lösas genom att samla informationen i en databas så att informationen lagras på en plats. Där kan den göras tillgänglig för bearbetning av alla involverade i projektet. Studien visar att molnbaserade databaser kopplade till BIM-modeller kan effektivisera informationshanteringen under projekteringsarbetet, då den är källan till information för flera olika verktyg. Konsekvenser: Dörrmiljöer kommer att förbli komplexa och innehålla en stor mängd funktioner. För att underlätta och effektivisera arbetsprocessen kan molntjänsten BIMEYE eller liknande tjänst användas. En sådan tjänst bidrar till en säkrare informationshantering och kommer minska antalet missar vid granskning. Vid en övergång till ett databasbaserat arbetssätt rekommenderas utifrån studiens resultat att de anställda utbildas och att en standardiserad arbetsgång tas fram. Begränsningar: Arbetet begränsades till att studera projekteringsprocessen för dörrmiljöer. Det är därför osäkert huruvida studiens resultat går att applicera på andra delprocesser under projekteringen. Studien har också avgränsats från andra molntjänster än BIMEYE vilket kan göra att resultatet inte är tillämpbart för andra liknande tjänster. Dessutom kan det inte uteslutas att resultatet inte är applicerbart för programvarorna ArchiCad och Simplebim eftersom studien har fokuserat på Revit och dess koppling till BIMEYE. / Purpose: Construction projects have become more and more complex, with increasing demands on quality, environment, and sustainability. With the development, BIM models have become a major part of the construction projects. The requirements and complexity create large amounts of information in the projects. This makes the models heavy and hard to work with. One subprocess that contributes to the complexity and amount of information is the design of door environments. Because the models are growing, solutions will be designed to facilitate information management linked to the models. One such solution is databases that are linked to the model. The study therefore intends to investigate whether a database service linked to a model can make the design of door environments more effective. Method: To achieve the goal and answer the study's questions, a qualitative approach has been used. A literature study was done to gather facts for problem description and theoretical framework. The empiricism is based on six semi-structured interviews as well as an observation and a test of BIMEYE. Based on the empiricism, the questions and the selected theories, an analysis has been designed. Findings: The result shows that the design of door environments is based on the fact that all requirements are identified at the beginning of a project and that knowledgeable project members are required during door design, in order to identify the functions of the complex door environments. To give a clearer presentation of the doors and their functions, the respondents preferred door environment drawings where each door is presented separately. Problems with coordination of information and information that disappear can be solved by gathering the information in a database so that the information is stored in one place. There it can be made available for processing by everyone involved in the project. The study shows that cloud-based databases linked to BIM models can streamline information management during the design work, as it is the source of information for several different tools. Implications: Door environments will remain complex and contain a large number of functions. To facilitate and streamline the work process, the cloud service BIMEYE or a similar service can be used. Such a service contributes to a more secure information management and will reduce the number of misses during review. When transitioning to a database-based way of working, it is recommended, based on the study's results, that the employees get trained and that a standardized workflow is developed. Limitations: The work was limited to studying the design process for door environments. It is therefore uncertain whether the results of the study can be applied to other sub-processes during the design phase. The study has also been delimited from cloud services other than BIMEYE which may make the result not applicable to other similar services. Furthermore, it cannot be ruled out that the result is not applicable to ArchiCad and Simplebim because the study has focused on Revit and its connection to BIMEYE.

Syfte: Att använda byggnadsinformationsmodeller inom byggbranschen har blivit ett allt större tillvägagångssätt för att effektivt projektera inom bland annat konstruktion, arkitektur och installation. Detta tillvägagångssätt har genererat att aktörer inom samma projekt behöver kommunicera mellan varandra angående innehållet av samtligas egna byggnadsinformationsmodeller. Konstruktörer som arbetar med prefabricerad betong får bland annat underlag levererat från arkitekter, installationskonsulter och andra konstruktörer. Studien avsåg att med hjälp av Level of Development förbättra hur projekteringsunderlagen ser ut som levereras till konstruktörer, som arbetar med prefabricerad betong. Studien framlyfter konsekvenserna av underlag som innehåller för lite information för konstruktörers projektering. Metod: Studien är genomförd med kvalitativ data. Genom en litteraturstudie lades grunden till problembeskrivningen och mer ingående hur man kan arbeta med Level of Development. Studien är baserad på sju stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer av personer som har projektering inom konstruktion som yrke. Intervjuerna gjordes i samarbete med Structor Värmland AB, som inriktar sig på prefabricerad betong. Med hjälp av dessa kvalitativa intervjuer kunde erhållen data analyseras från studiens tre frågeställningar. Resultat: Resultatet av studien visar att nödvändig information brister när medkonsulter levererar projekteringsunderlag till konstruktörer. Delvis genom att många medkonsulter inte har implementerat BIM och projekterar i 2D samt att underlagen kan innehålla för lite eller för mycket information. Mindre detaljerade underlag tenderar till fler ändringar i konstruktörers projektering, medan överdetaljerade underlag generar onödigt mycket grafik som konstruktörer inte har användning av. Onödig grafik resulterar att modellerna blir långsammare att arbeta i. Utifrån insamlad data återförs rapporten med rekommendationer för att effektivisera konstruktörers projektering. Rekommendationerna innehåller bland annat att konstruktörer bör skaffa sig utbildning inom begreppen BIM och LOD för att kunna ställa krav på hur tillhandahållna underlag från medprojektörer bör se ut. Konsekvenser: En standardisering av levererade projekteringsunderlag till konstruktörer bidrar till en mer effektiv projekteringsprocess. Effektiviseringen bidrar till mindre samordning, konflikter i projekteringen samt sparar dyrbar tid. Dock så är Level of Development ett relativt okänt begrepp som har flera olika tolkningar. För att göra projekteringsprocessen mer effektiv behöver konstruktörer ta del av mer information gällande BIM och Level of Development. Begränsningar: Rapporten begränsas till projektering med inriktning på prefabricerade betongkonstruktioner. Studien samlar inte in data från medkonsulter, beställare, entreprenörer som arbetar med konstruktörer.