No description available.

<p>Turismen är en av världens största industrier. Positiva effekter turismen för med sig är bland annat ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt. De senaste åren har dock negativa effekter av turism diskuterats allt mer i media, framförallt har miljöfrågan lyfts fram. Andra exempel på negativa effekter som har diskuterats är dåliga arbetsvillkor, barnsexturism och vattenbrist. All inclusive hotell har fått kritik på grund av att endast en liten del av de pengar som dras in stannar kvar hos lokalbefolkningen.</p><p>Ett sätt för turismföretag att skydda sig mot denna kritik är att arbeta med CSR, vilket är en förkortning av Corporate Social Responsibility. CSR handlar om hur företag tar ansvar som involverar viktiga intressenter. Begreppet kan delas upp i tre dimensioner: miljömässigt-, socialt- samt ekonomiskt ansvar.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ur ett företagsperspektiv undersöka, beskriva samt analysera hur researrangörer arbetar med CSR. Uppsatsens frågeställningar lyder:<strong></strong></p><p>”<em>Hur arbetar researrangörer med CSR?”</em> samt <em>”Vilka svårigheter upplever researrangörer med att arbeta med CSR?</em></p><p>För att kunna besvara dessa frågeställningar har författarna valt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av fem researrangörer av olika storlek med något olika inriktningar. En forskare inom CSR samt en representant från nätverket Schyst resande har även intervjuats för att få en annan infallsvinkel på undersökningen. En stor del av teorikapitlet bygger på olika forskningsartiklar inom området CSR.</p><p>Samtliga researrangörer tog under intervjuerna upp att ett sätt att arbeta med CSR var genom att stödja lokala projekt på de destinationer de anordnade resor till, i form av finansiellt stöd. De större researrangörerna som intervjuades arbetade med samtliga tre dimensioner av CSR (miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar) medan de mindre researrangörerna i stället valde att fokusera sig extra på en av dimensionerna.</p><p>En svårighet med att arbeta med CSR som togs upp vid flera av intervjuerna var att det är svårt att få resenärerna involverade och intresserade av CSR- frågor.</p> / <p>Tourism is one of the world's largest industries. Increased employment and economic growth are two examples of the positive effects that tourism can bring. In recent years, however, the negative effects of tourism is increasingly discussed in the media, in particular the environmental issues has been highlighted. Other examples of negative effects that have been discussed are poor working conditions, child sex tourism and lack of water. All inclusive hotels have been criticized on the grounds that only small fractions of the money they earn stay with the locals. One way for tourism businesses to protect themselves against this criticism is working with CSR, which stands for Corporate Social Responsibility. CSR is about how companies are taking responsibility involving key stakeholders. The concept can be divided into three dimensions: environmentally-, socially- and economically responsible. The purpose of this thesis is to investigate, describe and analyze how tour operators work with CSR. The essay questions are: "<em>How do tour operators work with CSR</em>?" And "<em>What difficulties are the travel operators experiencing with working on CSR</em>?</p><p>In order to answer these questions, the authors have chosen a qualitative approach in form of semi- structured interviews. The sample consists of five tour operators of different sizes with slightly different emphases. A researcher in CSR and a representative from the network <em>Schyst resande</em> has also been interviewed to get a different approach to the study. Much of the theory chapter is based on various research articles in the field of CSR. All of the tour operators that were interviewed brought up that one way for them to work with CSR was by supporting local projects at the destinations they organized trips to, in the form of financial aid. The larger tour operators who were interviewed were working on all three dimensions of CSR (environmentally-, socially- and economically responsible), while the smaller operators instead chose to concentrate on one of the dimensions. One difficulty in working with CSR, which was raised at several of the interviews, was that it is difficult to get the passengers interested in CSR.</p>

No description available.

Turismen är en av världens största industrier. Positiva effekter turismen för med sig är bland annat ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt. De senaste åren har dock negativa effekter av turism diskuterats allt mer i media, framförallt har miljöfrågan lyfts fram. Andra exempel på negativa effekter som har diskuterats är dåliga arbetsvillkor, barnsexturism och vattenbrist. All inclusive hotell har fått kritik på grund av att endast en liten del av de pengar som dras in stannar kvar hos lokalbefolkningen. Ett sätt för turismföretag att skydda sig mot denna kritik är att arbeta med CSR, vilket är en förkortning av Corporate Social Responsibility. CSR handlar om hur företag tar ansvar som involverar viktiga intressenter. Begreppet kan delas upp i tre dimensioner: miljömässigt-, socialt- samt ekonomiskt ansvar. Syftet med denna uppsats är att ur ett företagsperspektiv undersöka, beskriva samt analysera hur researrangörer arbetar med CSR. Uppsatsens frågeställningar lyder: ”Hur arbetar researrangörer med CSR?” samt ”Vilka svårigheter upplever researrangörer med att arbeta med CSR? För att kunna besvara dessa frågeställningar har författarna valt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av fem researrangörer av olika storlek med något olika inriktningar. En forskare inom CSR samt en representant från nätverket Schyst resande har även intervjuats för att få en annan infallsvinkel på undersökningen. En stor del av teorikapitlet bygger på olika forskningsartiklar inom området CSR. Samtliga researrangörer tog under intervjuerna upp att ett sätt att arbeta med CSR var genom att stödja lokala projekt på de destinationer de anordnade resor till, i form av finansiellt stöd. De större researrangörerna som intervjuades arbetade med samtliga tre dimensioner av CSR (miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar) medan de mindre researrangörerna i stället valde att fokusera sig extra på en av dimensionerna. En svårighet med att arbeta med CSR som togs upp vid flera av intervjuerna var att det är svårt att få resenärerna involverade och intresserade av CSR- frågor. / Tourism is one of the world's largest industries. Increased employment and economic growth are two examples of the positive effects that tourism can bring. In recent years, however, the negative effects of tourism is increasingly discussed in the media, in particular the environmental issues has been highlighted. Other examples of negative effects that have been discussed are poor working conditions, child sex tourism and lack of water. All inclusive hotels have been criticized on the grounds that only small fractions of the money they earn stay with the locals. One way for tourism businesses to protect themselves against this criticism is working with CSR, which stands for Corporate Social Responsibility. CSR is about how companies are taking responsibility involving key stakeholders. The concept can be divided into three dimensions: environmentally-, socially- and economically responsible. The purpose of this thesis is to investigate, describe and analyze how tour operators work with CSR. The essay questions are: "How do tour operators work with CSR?" And "What difficulties are the travel operators experiencing with working on CSR? In order to answer these questions, the authors have chosen a qualitative approach in form of semi- structured interviews. The sample consists of five tour operators of different sizes with slightly different emphases. A researcher in CSR and a representative from the network Schyst resande has also been interviewed to get a different approach to the study. Much of the theory chapter is based on various research articles in the field of CSR. All of the tour operators that were interviewed brought up that one way for them to work with CSR was by supporting local projects at the destinations they organized trips to, in the form of financial aid. The larger tour operators who were interviewed were working on all three dimensions of CSR (environmentally-, socially- and economically responsible), while the smaller operators instead chose to concentrate on one of the dimensions. One difficulty in working with CSR, which was raised at several of the interviews, was that it is difficult to get the passengers interested in CSR.

Syfte: Studien tar reda på hur researrangörer lockar svenska resenärer och vilken inverkan svenska reseföretag upplever sig ha i turisters val av mat- &amp; vinresa. Metod: Studien utgick ifrån Fills (2011) modell för beslutsfattande med en empirisk bas från fyra semistrukturerade intervjuer och en mejlintervju med företag som arbetar inom mat- &amp; vingenren. Resultat: Researrangörer anser att deras specifika erbjudanden lockar olika kundsegment i olika grad. Researrangörers inverkan varierade beroende på i vilket segment turisterna befann sig i.

<p>Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) och hur det kan implementeras, på strategisk och operationell nivå, för att genomsyra en hel verksamhet. Vårt ämnesval grundar sig på att vi anser att företag inom tjänstesektorn saknar kunskap och tillvägagångssätt för hur CSR kan realiseras och gå från planering till handling.</p><p>Vi har använt en kvalitativ metod i vår studie, den är djupgående och söker det unika hos varje uppgiftslämnare. Under studiens gång har vi växlat mellan empiri och teori för att kunna argumentera och analysera insamlat material med visionen om att nå ett lönande resultat. Den abduktiva ansatsen beskriver därför bäst vårt tillvägagångssätt. Researrangörer och utvalda intressentrepresentanter är vårt empiriska undersökningsområde, vi har genomfört åtta intervjuer för att granska hur de anser att arbetet med CSR kan definieras och praktiseras.</p><p>Vår studie har visat att den mest rättvisande beskrivningen av CSR handlar om att företag ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom att på frivillig basis ta hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter i sin affärsverksamhet.  Det är en långsiktig process som måste implementeras i företags kärnverksamhet och vara en naturlig del av den dagliga driften. Företag måste se bortom sin vinstmaximering då det ekonomiska och juridiska ansvaret har ömsesidiga relationer med det etiska och filantropisk ansvaret. Uppföljningen av det CSR arbete som utförts är det viktigaste området att arbeta med, något som vi anser vara den största bristen inom resebranschen. Varken researrangörer eller intresseorganisationer har väl utarbetade rutiner för uppföljning och kontroll.  </p><p>Företags relationer till sina intressenter blir en allt viktigare faktor för att kunna anpassa sig till den globaliserade världens framväxande krav. Företag måste genom öppenhet och kommunikation hitta vägar för att kompromissa fram arbetssätt som bidrar till samhällets välbefinnande. Detta är avgörande, men fungerar mycket dåligt i verkligheten. Vi anser att arbetet med CSR försvåras av att respondenterna pratar mer om varandras verksamheter än med varandra.</p>

Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) och hur det kan implementeras, på strategisk och operationell nivå, för att genomsyra en hel verksamhet. Vårt ämnesval grundar sig på att vi anser att företag inom tjänstesektorn saknar kunskap och tillvägagångssätt för hur CSR kan realiseras och gå från planering till handling. Vi har använt en kvalitativ metod i vår studie, den är djupgående och söker det unika hos varje uppgiftslämnare. Under studiens gång har vi växlat mellan empiri och teori för att kunna argumentera och analysera insamlat material med visionen om att nå ett lönande resultat. Den abduktiva ansatsen beskriver därför bäst vårt tillvägagångssätt. Researrangörer och utvalda intressentrepresentanter är vårt empiriska undersökningsområde, vi har genomfört åtta intervjuer för att granska hur de anser att arbetet med CSR kan definieras och praktiseras. Vår studie har visat att den mest rättvisande beskrivningen av CSR handlar om att företag ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom att på frivillig basis ta hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter i sin affärsverksamhet.  Det är en långsiktig process som måste implementeras i företags kärnverksamhet och vara en naturlig del av den dagliga driften. Företag måste se bortom sin vinstmaximering då det ekonomiska och juridiska ansvaret har ömsesidiga relationer med det etiska och filantropisk ansvaret. Uppföljningen av det CSR arbete som utförts är det viktigaste området att arbeta med, något som vi anser vara den största bristen inom resebranschen. Varken researrangörer eller intresseorganisationer har väl utarbetade rutiner för uppföljning och kontroll.   Företags relationer till sina intressenter blir en allt viktigare faktor för att kunna anpassa sig till den globaliserade världens framväxande krav. Företag måste genom öppenhet och kommunikation hitta vägar för att kompromissa fram arbetssätt som bidrar till samhällets välbefinnande. Detta är avgörande, men fungerar mycket dåligt i verkligheten. Vi anser att arbetet med CSR försvåras av att respondenterna pratar mer om varandras verksamheter än med varandra.

Titel: Antarktis -utvecklingsmöjligheter och hinder för researrangörer Författare: Dominique Fügedi  Kurs: Turismvetenskap C  Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet  Handledare: Christer Foghagen Problem: Resmålet Antarktis är högst aktuellt idag inte minst då Antarktis har blivit ett allt vanligare dröm resmål för resenären. Antarktis är även en värdefull plats rent vetenskapligt och det finns regler hur man får vistas där . De mänskliga aktiviteterna som förekommer på Antarktis genom turismen dit kan även öka mängden koldioxid i atmosfären och havet, något som kan påverka havsmiljön och dess surhet men även djuren och växterna. Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka utvecklings möjligheter och hinder det finns med resmål som Antarktis för researrangörerna rörande både kunden och researrangörerna utifrån researrangörernas perspektiv. Metod: Uppsatsen har utförts genom tre intervjuer av personal från olika researrangörer med Antarktis med i deras utbud av resor. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Studien visade att intresset Antarktis ser ut att växa och utvecklas som resmål samtidigt som det är en relativt liten marknad där man vill hålla turismen småskalig och reglerad för att inte exploatera Antarktis som destination. Det ökade intresset att resa dit har även medfört ett större tryck att bevara Antarktis. Det är hårt reglerat och väl informerat hur man ska bete sig och vad man får göra och inte göra under vistelsen som turist och den mänskliga aktiviteten påverkar inte djurlivet och miljön på Antarktis i större grad, men detta innebär att man fortsätter att följa reglementen och eventuellt hårdare restriktioner kommer att införas som kan bidra till en mer hållbar utveckling där fartygen t.ex. börjar använda sig av en miljö vänligare olja i framtiden. Resorna som researrangörerna har till Antarktis bygger till stor del på kunskap och insikt och tycks exkludera risk, och ses inte som något större hinder då researrangörerna använder sig av en standard risk behandlings alternativ med erfaren och utbildad personal ombord, evakueringsskydd och försäkringar och man identifierar eventuellt risk.

Vårt syfte är att analysera researrangörers reklam utifrån emotionsbaserad marknadsföring för att se hur de arbetar med att uttrycka emotioner. Vi arbetar med en abduktiv ansats för att angripa det problem uppsatsen behandlar. Vi gör detta genom en kvalitativ metod där vi får en helhetsbild, som leder till djupare förståelse av ämnet. Vi använder oss av både primär- och sekundärdata i uppsatsen. Efter denna undersökning har vi kommit fram till att researrangörernas fokus ligger på emotionstypen glädje, som uttrycks genom trevliga och glada modeller. Samt genom vackra och stämningsfyllda bilder i researrangörernas marknadsföringen, genom kataloger och TV-reklam.

<p>Vårt syfte är att analysera researrangörers reklam utifrån emotionsbaserad marknadsföring för att se hur de arbetar med att uttrycka emotioner.</p><p>Vi arbetar med en abduktiv ansats för att angripa det problem uppsatsen behandlar. Vi gör detta genom en kvalitativ metod där vi får en helhetsbild, som leder till djupare förståelse av ämnet. Vi använder oss av både primär- och sekundärdata i uppsatsen.</p><p>Efter denna undersökning har vi kommit fram till att researrangörernas fokus ligger på emotionstypen glädje, som uttrycks genom trevliga och glada modeller. Samt genom vackra och stämningsfyllda bilder i researrangörernas marknadsföringen, genom kataloger och TV-reklam.</p>