Denna rapport utreder möjligheterna att använda restprodukter som ljudisolering i lägenhetsskiljande mellanbjälklag av trä med spännvidd 6 m. Ett steg mot att uppfylla Sveriges byggindustris nollvision för koldioxidutsläpp är att bygga mer i trä och att återanvända/återvinna restprodukter. Det svenska entreprenadföretaget Skanska har vid sina krossanläggningar ett överskott av material i form av bergkross 0 - 0,2 mm och krossad restbetong. I denna rapport har en prototyp av ett träbjälklag tagits fram med influenser från byggtekniken från sekelskiftet 1800–1900 med avseende på nyttjandet av tung fyllningsmassa som ljudisolering i träbjälklag. Den framtagna bjälklagsprototypen uppfyller de krav som ställts i BBR efter dimensionering enligt Eurokoderna med hänsyn till brand, hållfasthet, svikt och nedböjning. Enligt en simulering i SEAWood, ett verktyg för akustiksimulering som är under utveckling vid RISE Research Institutes of Sweden, uppfylls även kraven på ljudisolering, detta stöds av de analyser som gjorts av mätresultat från liknande bjälklag. Fyllningsmaterialets höga vikt medför att prototypen är ett lågfrekvent bjälklag, detta kombinerat med att simuleringen endast är en indikation på ljudisoleringsegenskaper gör att det kommer krävas praktiska tester för att fastställa prototypens ljudisolerande och dynamiska egenskaper. Den framtagna bjälklagsprototypen är lämplig att prefabricera tack vare en konstruktion med få ingående delar. Att prefabricera bjälklaget har utöver de ekonomiska fördelar det medför stora fördelar ur ett arbetsmiljöperspektiv och är även fördelaktigt ur fuktsynpunkt. För att uppskatta bjälklagets miljöpåverkan gjordes en enklare jämförelse med ett prefabricerat betongbjälklag som visade att utsläppen av koldioxidekvivalenter fram till bruksfasen var mer än dubbelt så stor för betongbjälklaget än för prototypbjälklaget. / This report investigates the possibilities of using residual products as sound insulation in apartment separating timber floors with a span of 6 m. One step towards meeting the Swedish construction industry's zero vision for carbon dioxide emissions is to build more using timber and to reuse/recycle residual products. The Swedish building contractor Skanska has at its quarries a surplus of material in the form of crushed rock of the 0 - 0.2 mm fraction and crushed residual concrete. In this report, a prototype of a timber floor has been produced with influences of construction technology from the turn of the 19 th century regarding the use of heavy filling as sound insulation in timber floors. The developed floor prototype complies with the requirements set in BBR after dimensioning according the Eurocodes regarding fire safety, strength, sagging and deflection. According to a simulation in SEAWood, a tool for acoustic simulation which is under development at RISE Research Institutes of Sweden the requirements for sound insulation are also met, which is supported by analyzes made by comparing with data on similar timber floors. The high mass of the filling material implies that the prototype is a low frequency floor, this in conjunction with the simulation only being an indication of sound insulation properties, it will require practical tests to determine the prototypes sound insulating and dynamic properties. The developed floor prototype is suitable for prefabrication thanks to a design with few components. Prefabrication of the floor has in addition to the economic benefits it brings great benefits from a working environment perspective and is also beneficial from a moisture point of view. To estimate the environmental impact of the timber flooring, a simple comparison was made with a prefabricated concrete floor which showed that carbon dioxide emissions up to the using phase were more than twice that of the concrete floor than for the prototype floor.

Flertalet stora produktionsbolag inom förädlingsprocessen av råvaror har som mål att så mycket som möjligt av materialet i produktiosprocessen kommer till användning. Detta kan ske genom att effektivisera produktionen, men även genom att de restprodukter som uppkommer återanvänds tillbaka i processen alternativt komma till användning i nya områden, hela tiden i åtanke att bibehålla samma kvalitet på ursprungsprodukten. Detta arbete har valt att fokusera på restprodukter från de två områdena skogs- och pappersindustrin samt gruvoch stålindustrin. I gruv- och stålindustrin kommer stora kvantiteter av restprodukter upp under produktionsprocesserna i form av bland annat sidoberg, anrikningssand och slagger. Ofta gör de stora mängderna restprodukter att det blir logistiska problem när nya områden för produkterna ska analyseras, även att det finns svårigheter att få lönsamhet i de nya områdena. Ur perspektivet skogsindustrin kommer detta arbete att fokusera på den del av branschen som producerar för pappersindustrin. I arbetet har undersökningar gjorts på vilka produkter respektive industrier i nuläget producerar genom sina restprodukter och avfall, samt vilka i framtiden som har potential att produceras. Detta har gjorts genom att intervjua centrala personer för området på företag som är stora aktörer inom respektive industri samt litteraturstudier inom dessa områden. Det som erhölls genom arbetet var att skogs- och pappersindustrin redan i dagsläget har ett välfungerande system och får generellt lite restprodukter som är svåra att komma till ny använding alternativt läggs på deponi. De små mängder som uppkommer bedrivs det samtidigt utveckling på för att även de ska kunna tas tillvara på, exempel på detta är biodrivmedel där företag som SCA har planer att utvidga sin verksamhet. Gruv- och stålindustrin hade även de utveckling för att minska och förädla de restprodukter som uppkommer, bland annat försöker LKAB utveckla gödsel ur den fosfor som finns i anrikningssand och sidoberg, samt att SSAB exempelvis kan använda sina slagger i asfalt och cementproduktionen / Several of the big production companies aim to use as much of their products as possible in the manufacturing of raw materials. This can be done by streamlining or reusing the residual products from the production process for new products, while still ensuring the quality of the product. This article focuses on the products from the wood and paper industry and the mining and steel industry. In the mining and steel industry, large quantities of residual products come up during the production processes in the form of, for example, country rock, enrichment sand and slag. Often, the large quantities of residual products cause logistical problems when analyzing new areas for the products, also that there are difficulties in obtaining profitability in the new areas. In the perspective of wood industry will this work focus on the areas which produces for the paper industry.In this area, studies have been done on which products each respective industry produces today with their residuals and waste. The study relied on interviews with key people in every area of each big company. They found that the wood and paper industry already has a system that works well and generally has only a few residuals that are hard to get rid of in landfills, and the small amounts of residuals that do exist are being developed so that they can also be utilized (biofuel companies like SCA are expanding their operations to do this). The mining and steel industry has also made progress toward minimizing and refining their residuals. For example, LKAB is trying to develop fertilizers from the phosphorus found in tailings and country rock, and SSAB is using its slag in asphalt and cement production.