Bakgrund: Spridning av resistenta bakterier inom vården bidrar till svårbehandlade vårdrelaterade infektioner och vidareutveckling av antibiotikaresistens. Detta är ett globalt problem avseende vårdbelastning, samhällskostnader och onödigt lidande. I vårdsituationer upplever patienter att bristande kunskap, osäkerhet och rädsla från vårdpersonal är påfrestande. I sjuksköterskans arbete finns ett ansvar att arbeta patientsäkert och följa riktlinjer för att motverka att patienter riskerar eller drabbas av vårdskada. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att förhindra spridning av resistenta bakterier. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Sökningar har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Fyra huvudteman framkom av resultatet som upplevs påverka förebyggandet av smittspridning av resistenta bakterier. Ledarskapets betydelse upplevs ha en roll avseende samverkan i team och ansvarstagande på personal, organisation och politisk nivå. Kunskap och erfarenhet har en inverkan på utförande och säkerhet i vårdarbetet. Förhållningssättet till smittspridning av resistenta bakterier upplevs vara betydande för ansvarstagande och följsamhet av riktlinjer. Arbetsmiljöns inverkan är betydande då stress, hög arbetsbelastning och bristfällig utformning av arbetsplatsen anses försvåra följsamhet av riktlinjer. Slutsats: Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete kring smittspridning behöver uppmärksammas, detta för att främja patientsäkerheten och skapa en trygg och säker vård för både patienter och vårdpersonal.

Introduktion och bakgrund: Methicillinresistenta staphylokockus aureus finns över hela världen och sprids på både sjukhus och i samhället. Sjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvård bör vara medvetna om att det förekommer multiresistenta bakterier och ska därför arbeta preventivt mot smittspridning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter att arbeta preventivt mot MRSA-smittspridning i sjukhusmiljö. Metod: Litteraturöversikten hade sin utgångspunkt från det valda ämnesområdet. Artikelsökningarna genomfördes i vedertagna databaser som till exempel PubMed och Cinahl. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet efter noggrann kvalitetsgranskning och genomgång. Resultat: Områden som identifierades i resultatet var kunskap, basal hygien och kommunikation. Under dessa områdens belystes hinder, möjligheter och erfarenheter av att arbeta preventivt mot smittspridning av MRSA. Diskussion: Det behövs mer kunskap hos sjuksköterskor angående MRSA, vad det är och hur det preventiva arbetet bör gå till. Följsamheten till basalhygien varierar och tiden kan vara ett hinder till följsamhet. Bristande kommunikation uppgavs som en av de faktorer som försvårade det preventiva arbetet. Slutsats: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta preventivt mot MRSA smittspridning i sjukhusmiljö. Om sjuksköterskan har mer kunskap gällande MRSA skulle smittspridningen kunna minska ute i den kliniska verksamheten vilket skulle gagna patientsäkerheten. Bättre kommunikation, mer utbildning samt lägre arbetsbelastning kanske kan vara ett sätt att förbättra det preventiva arbetet mot smittspridning av MRSA.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner som Methicillin Resistent Staphylococcus Aureus, MRSA, ökar. Bakterien är komplicerad att avlägsna och idag är MRSA ett av de största vårdhygieniska problemen internationellt. Vid vård av personer som bär på MRSA krävs särskilda rutiner, såsom isoleringsvård och skyddskläder. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att bära på MRSA i en vårdkontext. Metod: En litteraturstudie av åtta stycken kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades och sammanställdes med en beskrivande metasyntes, enligt Friberg (2012). Resultat: Tre teman tydliggjordes: ”Rutinernas inverkan på patientens upplevelse av vården”,” Patientens upplevelse av mötet med vårdpersonalen.” och ” Patientens känslomässiga upplevelse av att vara infekterad med MRSA”. Resultatet visade att MRSA infektionen ledde till starka känsloreaktioner samt att rutiner, föreskrifter och personalens förhållningssätt ofta upplevdes som negativt. Patienterna saknade förståelse för sin situation och fick inte adekvat information. Slutsats: Personer som bar på MRSA saknade information om sitt tillstånd. Det behövs ökad kunskap hos personalen för att kunna möta patienters psykiska och fysiska behov samt individanpassad patientinformation. Likaså behövs ytterligare forskning som studerar livssituationen hos MRSA bärare för att kunna lindra deras lidande

Inledning Eukalyptus kommer från familjen Myrtaceae och innehåller cirka 900arter. Några vanliga beståndsdelar är 1,8-cineole är α-penen, ρ-cymen, tipeniol ocharomadendren. Den vanligaste oljan kommer ifrån eukalyptus globulus.Eukalyptus är en vanligt förekommande växt i den farmaceutiska ochpsykoterapeutiska världen. Ursprungsbefolkningen i Australien har använt eukalyptusför att bota förkylning, hosta och inflammationer i luftvägarna under hundratals år.Antiinflammatoriska, antispasmolytisk, analgetiska, antimykotika, antioxidantiskaoch antibakteriell är effekter som setts hos eukalyptusoljan. Dess antibakteriellaegenskap är något som är intressant att studera vidare på då WHO belyserproblematiken kring utvecklingen av multiresistenta-bakterier både blandgrampositiva och gramnegativa bakterier.Den orala dosen för eukalyptusoljan sägs vara 0,005-0,2 ml och dos om 3,5 ml harvisats som dödlig dos i människan. Dock finns fall där både högre och lägre doser harsetts påverka människan negativt. Syfte Litteraturstudiens syfte är att undersöka om eukalyptusoljan har någramedicinska effekter, med inriktning på antibakteriella effekten på multiresistentabakterier.Men även undersöka om eukalyptus är toxisk för människa. Metod Resultaten presenteras utifrån en PubMed-sökning som resulterades i 8studier där både fall-studier och forskningsstudier används. Resultat Forskningen tyder på att eukalyptus som en antibakteriell olja har en effekt.Högst effektivitet sågs hos grampositiva bakterier jämfört med gram negativabakterier, bortsett från gramnegativa A. baumannii där en god effekt noterats. Någraoljor som innehöll mycket av aromadendren och 1,8-cineole visade en bra effekt påbakterier men också oljor som inte innehöll hög koncentration av dessa beståndsdelarvisade på en antibakteriell effekt. E. camaldulensis innehållande mycket avspathunelol visade effekt, vilket även sågs i synergiska test med antibiotika. Frukten avE. globulus visade störst effekt följt av dess beståndsdel enskilda aromadendren.Aromadendre och 1,8-cineole visades även ha en synergisk effekt i närvaro av en delbakterier.Resultatet gällande toxiciteten hos eukalyptusoljan har hittas från fall-rapporter därbarn fått i sig olika preparat av ren 100 % olja och preparat innehållandeeukalyptusolja. Svår intoxikation har noteras vid 5-10 ml, dos om 7,5 ml noterades därbarn både kräktes och blev medvetslös. 100 % olja om 75 ml har gett svåra symtom.Doser om 0,6 ml har också uppvisat toxicitet i vissa fall. Koordinationsrubbningar,dåsighet och medvetandepåverkan var de mest förekommande symtomen. Diskussion Resultaten tyder på att eukalyptus har en medicinsk effekt genom dessantibakteriella egenskaper på multiresistenta-bakterier. Jämfört med någraantibiotika hade den inte lika bra effekt. Men dess effektivitet som antibakterielltläkemedel i människan är svårt och säga då in vivo studier inte gjorts.Säkerheten av eukalyptus verkar variera i människan, både låga och höga doser harnoterats ge symtom på intoxikation. Toxiska doser varierar stort mellan individer ochpreparat. Ett barn tog till exempel 75 ml eukalyptus, vilket klassas som en dödlig dos och klarade sig bra.

Bakgrund: Antibiotikaresistenta bakterier är idag ett stort hot mot folkhälsan. Det här arbetet fokuserar på MRSA och lyfter fram problematiken som dess spridning innebär för patienten, samhället och vårdpersonal. MRSA-bärarskap kan ge både fysiskt och psykiskt lidande och en infektion orsakad av MRSA kan i värsta fall leda till döden för patienten. Sjuksköterskan har en viktig roll i att upprätthålla sin kompetens och arbeta preventivt för att förhindra spridning av MRSA. Syfte: Syftet var att identifiera och beskriva faktorer som leder till spridning av MRSA vid vårdarbetet av patienter på somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie där 11 kvantitativa och en kvalitativ artikel analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2016) granskningsmallar. Resultat: Resultatet delades in i fem huvudkategorier med nio underkategorier som var och en visar på kompetensbrist hos sjuksköterskor. Litteraturstudien påvisar att faktorerna som leder till spridning av MRSA kan vara flera och att hela vårdteamet bär ett ansvar för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskans roll i vårdteamet är att undervisa patienter och närstående, följa gällande rutiner och att upprätthålla sin egen kompetens för att arbeta evidensbaserat. Slutsats: Förhindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier är en av sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgifter i sin roll att lindra lidande hos patienten. Det är många faktorer som kan göra att MRSA sprids, sjuksköterskor måste reflektera och vara självkritiska i sitt arbete på vårdavdelningar. Evidensbaserat arbete var enligt Nightingale sjuksköterskans möjlighet att förhindra lidande för patienten och ligger till grund för den sjuksköterskeutbildning som finns idag. / Background: Antibiotic resistant bacteria are today a major threat to the public health. This work focuses on methicillin resistant staphylococcus aureus, highlighting the problem that it involves for the patient, society and healthcare professionals. MRSA carriership can cause both physical and mental suffering and an infection caused by MRSA can in worst case lead to the patient’s death. Nurses play an important role in maintaining their work skills to prevent MRSA from spreading in the somatic care. Aim: The aim of this study was to identify and describe factors that lead to the spread of MRSA to patients in somatic care. Method: A literature study where 11 quantitative and one qualitative article were analyzed based on Graneheim and Lundman's (2004) method. The articles quality were reviewed using Forsberg and Wengström’s (2016) checklists. Results: The results were divided into five main categories with nine subcategories; each showing that nurses had a lack of competence. The study shows that the factors that lead to the spread of MRSA may be several, and that the entire healthcare team has a responsibility to prevent infection. The nurse's role in the team is to teach patients and close relatives, follow current procedures and maintain their own skills to work evidence based. Conclusion: Preventing the spread of antibiotic resistant bacteria is one of the most important tasks in role of nursing and in alleviating patient suffering. There are many factors that can cause MRSA to spread. Nurses must reflect and be self-critical in their work in health care departments. Evidence based work was, according to Nightingale, the nurse's ability to prevent suffering for the patient and is the baseline in nursing education currently available today.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara bärare av meticillin-resistensta Stafylococcus aureus (MRSA) samt att kvalitetsbedöma de valda artiklarnas urval och bortfall. Artikelsökning i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo resulterade i inkludering av 12 artiklar. I resultatet framkom faktorerna: Upplevelsen av att vara smittbärare, MRSA:s påverkan på det dagliga livet, Stöd eller frånvaro av stöd från familj och vänner, Information och kunskap, Bemötande från vårdpersonal samt Upplevelsen av isolering. I resultatet framkom att personer bärare av MRSA upplevde rädsla att smitta andra, framförallt sina familjemedlemmar, och avstod från fysiskt kontakt. Personerna upplevde begränsningar i arbetslivet, i dagliga livet samt begränsningar av fysisk aktivitet. Stöd från familj och vänner hade stora betydelser för personernas anpassning till livet som bärare av MRSA. Flera personer med MRSA upplevde att de hade brister i kunskap och information om MRSA, vilket påverkade dem negativt. Positivt bemötande från vårdpersonal gjorde att personerna anpassade sig lättare till sin situation. Isoleringsvård upplevdes antingen som positiv eller som diskriminerande och en begränsning till deras självständighet. Urvalsprocessen beskrevs i tio artiklar och bortfall beskrevs i elva artiklar. Slutsatsen blev att personer med MRSA upplevde adekvat information om sitt tillstånd som en påverkande faktor vid livsstilsförändring. Brister som uppstod vid kunskapsförmedling, i relationer till vänner och familj samt i bemötandet från vårdpersonal upplevdes som negativa erfarenheter. / The aim of this study was to describe the experience of being a carrier of methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and to evaluate the quality of the selected articles sample and dropouts. Articles were search in databases Cinahl, Medline and PsycInfo which resulted in an inclusion of 12 articles. The result showed factors: The experience of being a carrier, MRSA's impact on daily life, Support or absence of support from family and friends, Information and knowledge, Encounter from health professionals and The experience of isolation. The result showed that individuals carrying MRSA experienced fear of infecting others, especially their family members, and refrained from physical contact. Participants experienced restrictions in the workplace, in everyday life, and limitation of physical activity. Support from family and friends had great meaning for persons adjusting to life as carriers of MRSA. Several people with MRSA felt that they were deficient in knowledge and information on MRSA, which affected them adversely. Positive attitude from health workers led to a facilitated adaption to the carriers’ situation. Isolation care was either percieved as a positive experience or caused discrimination in which subjects felt that their autonomy was restricted. The sample process was described in ten articles and dropouts were described in eleven articles. The conclusion of this study was that people with MRSA felt that adequate information about their condition as an influencing factor to lifestyle change. Deficiencies in sharing of knowledge, in relationships with friends and family as well as in the encounter with health professionals were perceived as negative experiences.

Smittsamma sjukdomar kostar det svenska samhället enorma summor varje år. Behandlingen av smittade patienter har tidigare uppskattats till 5-10 miljarder svenska kronor årligen. Vidare estimeras de förebyggande åtgärderna kosta samhället runt en miljard svenska kronor. Detta betyder att det finns en ekonomisk drivkraft för att reducera antalet smittade patienter inom vården, speciellt de fall som är orsakade av resistenta bakterier. Samtidigt pågår det en debatt om resistenta bakterier och antibiotikaförbrukningen i både forskning och media. Resistenta bakterier kan bli ett hot mot vår framtid om vi inte minskar antibiotikaförbrukningen och vidtar åtgärder för att förhindra smittspridning. Om antalet personer som blir smittade av resistenta bakterier kan reduceras minskar även antibiotikaförbrukningen som i sin tur leder till att färre bakterier utvecklar ett resistensmönster för antibiotika. Detta betyder att det är viktigt att studera och effektivisera hanteringen av smittsamma patienter.   För att reducera antalet smittade patienter måste förebyggande åtgärder vidtas och smittkällan måste kartläggas vid ett upptäckt fall av en smitta. Svensk sjukvård arbetar idag aktivt med smitthantering. Detta begrepp omfattar upptäckt, kontroll och spårning av smitta. Uppdragsgivaren till detta examensarbete, Cambio Healthcare Systems, saknar en fullständig bild över hur smitthanteringen egentligen går till på ett sjukhus. Deras målsättning är att utveckla ett IT-system som kan underlätta smitthanteringsprocessen. Denna studie syftar till att kartlägga informationsflödet vid smitthanteringsprocessen och identifiera de inblandade aktörernas ansvarsområden och skyldigheter enligt regelverket. Vidare syftar arbetet till att presentera åtgärdsförslag som kan minska de identifierade riskerna och effektivisera smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier.   För att kartlägga smitthanteringsprocessen genomfördes en fallstudie av ett svenskt universitetssjukhus under våren 2013. Aktörer som studerades var det mikrobiologiska laboratoriet, vårdhygien, smittskyddsenheten, smittskyddsinstitutet samt läkare och sjuksköterskor vid två avdelningar på sjukhuset. Datainsamlingen består av intervjuer, observationer och dokument.   Resultatet av fallstudien visade att smitthanteringsprocessen är ett komplext system med ett omfattande informationsflöde. Huvudaktörerna är vårdhygien, sjukvårdspersonalen och det mikrobiologiska laboratoriet. De är viktiga eftersom deras praktiska handlande är avgörande för att smitthanteringen genomförs. Smittskyddsenheten är inblandad till viss del, men tillhör inte huvudaktörerna. Studien visade även att smittskyddsinstitutet inte hade någon framträdande roll i smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier på sjukhuset.   Ansvarsfördelningen är till viss del styrd av smittskyddslagen och enligt denna lag har den behandlande läkaren en central roll i processen. I verkligheten är läkarens roll mindre framträdande vid smittspårningen, vanligtvis delegerar läkaren uppgifter till sjuksköterskor eller till vårdhygien. Mycket av kommunikationen mellan aktörerna är muntlig och detta innebär att ett flertal risker kan uppstå. Vid identifieringen av risker för hela processen konstaterades det att de flesta risker kan uppstå på grund av den mänskliga faktorn, ofta i kombination med användandet av ett otillräckligt datasystem. Åtgärdsförslagen för att effektivisera processen fokuserar därför på att minimera de identifierade riskerna med hjälp av framtida IT-system.   Slutsatsen av studien är att det finns ett stort behov av IT-lösningar för att effektivisera smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier. Min rekommendation är att Cambio Healthcare Systems AB bör fokusera på att utveckla ett system för att digitalisera arkiveringen av beläggningslistorna och spåra patientflöden tillbaka i tiden i Cosmic då detta är ett starkt önskemål från kunderna. En annan viktig åtgärd är att utveckla smittspecifika checklistor som visas på datorn i samband med att läkaren får ett positivt provsvar. Slutligen rekommenderar jag Cambio Healthcare Systems AB att utveckla ett smittlarm som kan integreras med deras befintliga whiteboardtavla som nyligen lanserades. / Infectious diseases are a major cost item for the Swedish society. The treatment of infected patients has previously been estimated to 5-10 billion SEK annually and preventive actions cost the Swedish society around one billion SEK every year. Therefore, there are strong economic incentives to reduce the number of infected patients in care, particularly cases caused by resistant bacteria. There is an ongoing debate in both media and research about bacterial resistance and antibiotic consumption. Resistant bacteria can be a threat to our future if we do not reduce the consumption of antibiotics and take measure against infection spreading. If it is possible to reduce the number of resistant bacteria infected patients in the future it enables a decline in antibiotic consumption. This in turn leads to a decreased quantity of bacteria that is able to develop a resistance pattern to antibiotic. Thus, it is highly motivated to study and streamline the process of infection control.   Preventive measures must be taken and the source of the infection must be identified in order to reduce the number of infected patients. The Swedish health care sector is currently working actively with infection control. The concept of infection control encloses the detection, the control and the tracing of the infection. The requestor of this master thesis, Cambio Healthcare Systems AB, does not have a complete picture of the process of the infection control. Their goal is to develop an IT system to facilitate the process of infection control. This study aims to map the information flow of the process and to identify the involved actors’ field of responsibility and obligations according to the law. Further, this thesis aims to present action proposals that can reduce the identified risks and streamline the infection control of resistant bacteria.   A case study of a Swedish university hospital was performed in the spring of 2013 in order to map the process of infection control. The investigated actors were the microbiological laboratory, the local health protection unit (Vårdhygien), the unit of infection control at a regional level (Smittskyddsenheten), the Swedish Institute of Infectious Disease Control (Smittskyddsinstitutet) and physicians and nurses at two hospital departments. The data collection consists of interviews, observations and documents.   The result of this case study shows that the process of infection control is a complex system with an extensive flow of information. The main actors are the local health protection unit, the microbiological laboratory and the medical staff. Their practical actions are essential for the process of infection control. The unit of infection control at a regional level is involved to some extent, but does not belong to the main actors. Furthermore, the study showed that the Swedish Institute of Infectious Disease Control does not have a prominent role in the process at the hospital.   The division of responsibilities is to some extent controlled by the law. According to the law, the physician in charge has a central role in the process of infection control. However, the physician’s role in reality is less prominent. Usually, the physician delegates the tasks to the other actors such as nurses or to the local health protection unit. The communication between the actors is mainly oral and this can cause risks. Most of the identified risks occurred due to human error, often in combination with use of an insufficient IT-system. Therefore, the proposed actions to streamline the process focus on minimizing the identified risks with help of future IT solutions.   The conclusion of this study is that there is a strong demand for IT solutions to streamline the process of infection control of resistant bacteria. My recommendation is that Cambio Healthcare Systems AB should focus on developing a system to digitalize the archiving of the occupancy lists, which also enables tracing the flow of patients back in time. This is a request from several health care professionals. Another important proposed action is to develop a checklist that is specific for every infection disease. Simultaneously as the physician receives the positive test results, this checklist will appear on the physician’s screen. Finally, I recommend Cambio Healthcare Systems AB to develop an alarm to infection diseases that can be integrated with their existing whiteboards that were recently introduced to the market.

De antibiotika resistenta bakterierna blir allt fler, Methicillin Resistenta Stafylokocker Aureus är en av dem. MRSA återfinns på väldigt många sjukhus världen över och är ett alltmer växande problem. Syftet med litteraturstudien är att belysa effekter av sjuksköterskans compliance avseende prevention och preventiva åtgärder vid risk för spridning av MRSA samt de riskmoment som uppstår vid omvårdnadsarbetet i generell sjukvård. Studien har utförts enligt sju steg för att ha ett systematiskt tillvägagångssätt. Sökningarna har gjorts i Pubmed och Cinahl, kvantitativa studier har inkluderats i litteratursökningen. Alla artiklar är kvalitetsgranskade med hjälp av granskningsprotokoll. Nio artiklar valdes till studien och utifrån dessa framkom resultat i fyra olika kategorier, barriärvård, compliance, handhygien samt riskmoment. Måttligt vetenskapligt bevis påvisar att fullgott smittskydd utgörs av både handskar och skyddsförkläden för att hindra kontaminering av arbetskläder. Studier visar även att compliance avseende prevention stärks genom utbildning. Därmed speglar samtliga resultat budskap om att patienten ska skyddas mot smitta precis som sjuksköterskan, då sjuksköterskan likväl kan utgöra en länk i smittkedjan. / Antibiotically resistant bacteria are multiplying at an exponential rate in today's society and are threatening to consolidate into a serious problem in hospitals around the world. MRSA is part of this phenomena. This study intends to uncover and highlight the effectiveness of nurses' compliance to preventative efforts, to the precautions associated with activity where the risk of transmission of MRSA is a constant, and the hazardous circumstances arising out of the hospital and nursing environments. To ensure that the study maintained a thoroughly systematic procedure, it was conducted in seven separate steps. Pubmed and Cinahl have been utilised in the research, where quantitative studies have been included as part of the reviewed literature. The quality of the material has been ensured by applying a review protocol. Nine articles were selected to form the base of the study, which produced results in four categories respectively – barrier care, compliance, hand hygiene and hazardous circumstances. Moderate scientific evidence prompts the assertion that proper protection against transmission requires both protective gloves and aprons to shield work clothing from contamination. Studies have furthermore shown that compliance in the area of prevention is improved through training. All the results thus support the view that the patient ought to be protected to the same degree as the nurse, as the latter may inescapably constitute an extension of disease transmission.