Background: Studies show that unsolved contact tracing of chlamydia increase in Uppsala County. Research shows that the meeting between patient and caregiver, when performing a contact tracing, may be crucial to the outcome of contact tracing. Objective: The aim of the study was to investigate how midwives describe the encounter with the patient during contact tracing in youth clinics in Uppsala County Council. Methods: A qualitative approach with semi- structured interviews was used to collect data. Nine midwives of varying age and work experience from seven different youth clinics in Uppsala County Council were interviewed. Results: The study shows that a mentally prepared patient who gets the chance to process the situation before the first meeting on the youth clinic provides conditions for a good encounter to take place, which in turn facilitates the contact tracing. The informants felt that creating trust was important in the initial contact with the patient. Informants described that using motivational interviewing in the encounter made the patient more motivated to participate in contact tracing. The informants described listening to the patient without making them feel guilty or that they were to blame. Informants described factors leading to time constraints in the meeting. These factors included the patient's drinking habits, culture, and attitudes etc. The informants experienced their work as fun, interesting and important. Conclusion: The midwife experienced a good meeting with the patient at a contact tracing and describes the meeting as important to performing a successful contact tracing. The midwives at the youth clinics in Uppsala describe how they work from a patient-centered approach, building trust with the patient. The midwifes are able to, with the help of knowledge, their work and using motivational interviewing, create change in the patient that provides for a secure and safe sexuality.

In an increasingly more interconnected world, the importance of epidemiology in public and international health is rapidly increasing. Tuberculosis is one of the diseases that contributes to this, as its lengthy incubation time and annual high mortality count makes it one of the toughest bacteria for the medical community to combat. Sweden is today a low-endemic region but still suffers a number of cases each year. The majority of these infections have occurred abroad. This qualitative study aims evaluate the Swedish healthcare systems organizational structure in relation to the treating and tracking of tuberculosis. Key personnel from several different units working with diagnosing, treating and tracking of tuberculosis have been interviewed about their perception regarding the organizational structure. The data have been analyzed through H. Mintzbergs theoretical framework regarding organizational structure. The analysis shows that the current system can be described as an Adhocracy. The organization is highly capable of handling adjustment and producing unique and complex outputs in the form of individualized treatment plans and disease tracking efforts. However, the system is highly dependent on internal communication and has great difficulty in up-scaling and expanding. The study shows that the current system would be challenged by a sharp increase in tuberculosis-cases in Stockholm. / I en alltmer sammankopplad värld så får epidemiologin en ökad betydelse i folk- och internationell hälsa. Tuberkulos är en av de sjukdomarna som ligger bakom detta. Dess långa inkubationstid och höga dödstal gör att är en av de svåraste bakteriesjukdomarna att få bukt med. Sverige är idag ett låg-endemiskt land men drabbas ändå av ett par hundra fall per år. Majoriteten av dess infekteras i utland och reser sedan in i Sverige. Denna kvalitativa studie har som mål att utvärdera det svenska hälsovårdssystemet utifrån dess organisatoriska struktur. Datainsamlandet har skett via intervjuer med nyckelpersoner inom tuberkulos-vården kring deras uppfattning om den organisatoriska strukturen. Dessa har varit inblandade i att diagnostisera, behandla och smittospåra tuberkulos patienter. Denna data har sedan analyserat utifrån H.Mintzbergs teorier kring organisationsstruktur. Analysen visar att det aktuella systemet har många likheter med modellen Adhocracy, på så sätt att det är en organisation som kan justeras på ett mycket detaljerat och följsamt sätt i en dynamisk kontext. Den kan också producera unika och komplexa produkter i form av skräddarsydda behandlingsplaner och smittspårningar. Systemet lider dock av ett stort behov av inre kommunikation och möter svårigheter när verksamheten utökas. Slutsatsen blir att det nuvarande systemet skulle ha stora utmaningar med att hantera en markant ökning av tuberkulos fall i Stockholm.

Smittsamma sjukdomar kostar det svenska samhället enorma summor varje år. Behandlingen av smittade patienter har tidigare uppskattats till 5-10 miljarder svenska kronor årligen. Vidare estimeras de förebyggande åtgärderna kosta samhället runt en miljard svenska kronor. Detta betyder att det finns en ekonomisk drivkraft för att reducera antalet smittade patienter inom vården, speciellt de fall som är orsakade av resistenta bakterier. Samtidigt pågår det en debatt om resistenta bakterier och antibiotikaförbrukningen i både forskning och media. Resistenta bakterier kan bli ett hot mot vår framtid om vi inte minskar antibiotikaförbrukningen och vidtar åtgärder för att förhindra smittspridning. Om antalet personer som blir smittade av resistenta bakterier kan reduceras minskar även antibiotikaförbrukningen som i sin tur leder till att färre bakterier utvecklar ett resistensmönster för antibiotika. Detta betyder att det är viktigt att studera och effektivisera hanteringen av smittsamma patienter.   För att reducera antalet smittade patienter måste förebyggande åtgärder vidtas och smittkällan måste kartläggas vid ett upptäckt fall av en smitta. Svensk sjukvård arbetar idag aktivt med smitthantering. Detta begrepp omfattar upptäckt, kontroll och spårning av smitta. Uppdragsgivaren till detta examensarbete, Cambio Healthcare Systems, saknar en fullständig bild över hur smitthanteringen egentligen går till på ett sjukhus. Deras målsättning är att utveckla ett IT-system som kan underlätta smitthanteringsprocessen. Denna studie syftar till att kartlägga informationsflödet vid smitthanteringsprocessen och identifiera de inblandade aktörernas ansvarsområden och skyldigheter enligt regelverket. Vidare syftar arbetet till att presentera åtgärdsförslag som kan minska de identifierade riskerna och effektivisera smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier.   För att kartlägga smitthanteringsprocessen genomfördes en fallstudie av ett svenskt universitetssjukhus under våren 2013. Aktörer som studerades var det mikrobiologiska laboratoriet, vårdhygien, smittskyddsenheten, smittskyddsinstitutet samt läkare och sjuksköterskor vid två avdelningar på sjukhuset. Datainsamlingen består av intervjuer, observationer och dokument.   Resultatet av fallstudien visade att smitthanteringsprocessen är ett komplext system med ett omfattande informationsflöde. Huvudaktörerna är vårdhygien, sjukvårdspersonalen och det mikrobiologiska laboratoriet. De är viktiga eftersom deras praktiska handlande är avgörande för att smitthanteringen genomförs. Smittskyddsenheten är inblandad till viss del, men tillhör inte huvudaktörerna. Studien visade även att smittskyddsinstitutet inte hade någon framträdande roll i smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier på sjukhuset.   Ansvarsfördelningen är till viss del styrd av smittskyddslagen och enligt denna lag har den behandlande läkaren en central roll i processen. I verkligheten är läkarens roll mindre framträdande vid smittspårningen, vanligtvis delegerar läkaren uppgifter till sjuksköterskor eller till vårdhygien. Mycket av kommunikationen mellan aktörerna är muntlig och detta innebär att ett flertal risker kan uppstå. Vid identifieringen av risker för hela processen konstaterades det att de flesta risker kan uppstå på grund av den mänskliga faktorn, ofta i kombination med användandet av ett otillräckligt datasystem. Åtgärdsförslagen för att effektivisera processen fokuserar därför på att minimera de identifierade riskerna med hjälp av framtida IT-system.   Slutsatsen av studien är att det finns ett stort behov av IT-lösningar för att effektivisera smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier. Min rekommendation är att Cambio Healthcare Systems AB bör fokusera på att utveckla ett system för att digitalisera arkiveringen av beläggningslistorna och spåra patientflöden tillbaka i tiden i Cosmic då detta är ett starkt önskemål från kunderna. En annan viktig åtgärd är att utveckla smittspecifika checklistor som visas på datorn i samband med att läkaren får ett positivt provsvar. Slutligen rekommenderar jag Cambio Healthcare Systems AB att utveckla ett smittlarm som kan integreras med deras befintliga whiteboardtavla som nyligen lanserades. / Infectious diseases are a major cost item for the Swedish society. The treatment of infected patients has previously been estimated to 5-10 billion SEK annually and preventive actions cost the Swedish society around one billion SEK every year. Therefore, there are strong economic incentives to reduce the number of infected patients in care, particularly cases caused by resistant bacteria. There is an ongoing debate in both media and research about bacterial resistance and antibiotic consumption. Resistant bacteria can be a threat to our future if we do not reduce the consumption of antibiotics and take measure against infection spreading. If it is possible to reduce the number of resistant bacteria infected patients in the future it enables a decline in antibiotic consumption. This in turn leads to a decreased quantity of bacteria that is able to develop a resistance pattern to antibiotic. Thus, it is highly motivated to study and streamline the process of infection control.   Preventive measures must be taken and the source of the infection must be identified in order to reduce the number of infected patients. The Swedish health care sector is currently working actively with infection control. The concept of infection control encloses the detection, the control and the tracing of the infection. The requestor of this master thesis, Cambio Healthcare Systems AB, does not have a complete picture of the process of the infection control. Their goal is to develop an IT system to facilitate the process of infection control. This study aims to map the information flow of the process and to identify the involved actors’ field of responsibility and obligations according to the law. Further, this thesis aims to present action proposals that can reduce the identified risks and streamline the infection control of resistant bacteria.   A case study of a Swedish university hospital was performed in the spring of 2013 in order to map the process of infection control. The investigated actors were the microbiological laboratory, the local health protection unit (Vårdhygien), the unit of infection control at a regional level (Smittskyddsenheten), the Swedish Institute of Infectious Disease Control (Smittskyddsinstitutet) and physicians and nurses at two hospital departments. The data collection consists of interviews, observations and documents.   The result of this case study shows that the process of infection control is a complex system with an extensive flow of information. The main actors are the local health protection unit, the microbiological laboratory and the medical staff. Their practical actions are essential for the process of infection control. The unit of infection control at a regional level is involved to some extent, but does not belong to the main actors. Furthermore, the study showed that the Swedish Institute of Infectious Disease Control does not have a prominent role in the process at the hospital.   The division of responsibilities is to some extent controlled by the law. According to the law, the physician in charge has a central role in the process of infection control. However, the physician’s role in reality is less prominent. Usually, the physician delegates the tasks to the other actors such as nurses or to the local health protection unit. The communication between the actors is mainly oral and this can cause risks. Most of the identified risks occurred due to human error, often in combination with use of an insufficient IT-system. Therefore, the proposed actions to streamline the process focus on minimizing the identified risks with help of future IT solutions.   The conclusion of this study is that there is a strong demand for IT solutions to streamline the process of infection control of resistant bacteria. My recommendation is that Cambio Healthcare Systems AB should focus on developing a system to digitalize the archiving of the occupancy lists, which also enables tracing the flow of patients back in time. This is a request from several health care professionals. Another important proposed action is to develop a checklist that is specific for every infection disease. Simultaneously as the physician receives the positive test results, this checklist will appear on the physician’s screen. Finally, I recommend Cambio Healthcare Systems AB to develop an alarm to infection diseases that can be integrated with their existing whiteboards that were recently introduced to the market.

COVID-19 är ett av de största virusutbrott som drabbat vårt globala samhälle i modern tid.För att lindra och hantera konsekvenserna av dess framfart har olika insatser prövats. En av dessa insatser är utvecklingen av applikationer för diagnosticering och spårning. Även om dessa applikationer utvecklas och implementeras är området kring acceptansen för dem relativt outforskat. Syftet med uppsatsen är att få en bättre förståelse kring hur användare uppfattar och i sin tur accepterar applikationer för diagnostisering och spårning under en pågående pandemi. Studien genomförde intervjuer med användare av två applikationer: COVID‑19-bedömningsverktyg av Apple och COVID Symptom Study av Lunds universitet. Intervjufrågorna formulerades efter Health Information Technology Acceptance Model vilketresulterat i flertal insikter i vilka faktorer som gör att användare accepterar dessa applikationer. Tre faktorer var särskilt intressanta då de utmanar de befintliga antaganden avstudiens teoretiska ramverk. Dessa faktorer är: kritik av kopplingen till sociala nätverk, varumärkets stärkande påverkan på användarnas tillförlitlighet samt acceptans bland användare kopplat till att appar fyller ett större syfte och hjälper samhället i stort.

Infektionssjukdomar som sprids i vården är både kostsamt för samhället och en allvarlig risk för patientsäkerheten. För att smitthantering på sjukhus ska vara en säker process krävs ett gott samarbete mellan avdelningar, god kommunikation mellan personal liksom effektiv övervakning avdet epidemiologiska läget. I den här studien utforskades informationsflöden, ansvarsfördelningoch uppgiftsfördelning för smitthantering på ett sjukhus i Sverige. Detta genom att studera ett systemperspektiv med fokus på hur mänskliga, organisatoriska och tekniska aspekter samspelar vid upptäckt, kontrollåtgärder och spårning av smittor. Sex observationer och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes på två vårdavdelningar, en vårdhygienisk enhet och ett mikrobiologiskt laboratorium. Resultatet visade tre möjliga vägar för att upptäcka en smitta, där risken att upptäckten fördröjs identifierades som en allvarlig brist i systemet. Resultatet bekräftade även den säkerhetskulturella problematik som tidigare identifierats i vården, framför allt brist på både organisatoriskt och tekniskt stöd för att sjukvårdspersonal ska kunna fatta beslut om och genomföra kontrollåtgärder som krävs för smittsamma patienter. Granskning av smittspårningsprocessenvisade svårigheter för personal att snabbt få tillgång till den information som behövsför att hitta smittotillfällen tillbaka i tiden. Förbättringsförslagen som identifierades var huvudsakligen i form av tekniskt stöd för säkrare informationsöverföring, minskad administrativ börda, beslutsstöd för kontrollåtgärder och stöd vid spårningsarbete, alla genom att utöka användningen av det vårdadministrativa systemet.

Background: Chlamydia is one of the most common STIs in Sweden and young adults (age 15-29 years) are at the highest risk. Chlamydia is classed as a danger to the public disease in Sweden meaning that partner notification is mandatory by law. Chlamydia is also a stigmatised disease which can be an obstacle for many young adults to visit testing practices. The key traits of an ideal treatment towards young adults consist of openness and non-judgmental communication from healthcare professionals. Purpose/aim: The aim of the study was to describe the young adults’ experiences of testing positive for Chlamydia trachomatis. Method: Two databases were used for this study. The searches resulted in 12 articles. The data analysis was conducted through a content analysis. Result: The results illustrate four themes: the worry of judgemental attitudes, the feeling of shame, the feeling of vulnerability and the experience of treatment from healthcare professionals. The young adults experienced shame and worry that their social identities would be threatened by a positive Chlamydia result. They felt discouraged to visit healthcare professionals if they acted judgementally and lacked good communication in their treatment. Conclusion: The feelings of worry and shame are apparent when young adults seek testing and partner notification. The importance of a good treatment from healthcare professionals have positive effects on young adults’ testing practices, and should be furthermore acknowledged in the nurse profession. / Bakgrund: Klamydia är en av de vanligaste könssjukdomarna i Sverige och unga vuxna (15-29 år) är den största riskgruppen. Klamydia anses som en allmänfarlig sjukdom och är smittspårningspliktig. Klamydia är även en stigmatiserande sjukdom vilket kan hindra unga vuxna från att testa sig. Vårdpersonal som bemöter unga vuxna med en öppenhet och icke-dömande kommunikation är det ideala vårdmötet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas upplevelse av ett positivt klamydiabesked. Metod: Litteraturstudien genomfördes med sökningar i två databaser. Sökningarna resulterade i 12 resultatartiklar. Databearbetningen gjordes genom en innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudiens resultat illustreras i fyra teman: oro för dömande attityder, känsla av skam, känsla av utsatthet, och upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Resultatet visar att unga vuxna kände oro och skam av att få klamydia och hur det påverkade deras sociala identitet i samhället. Välkomnande och icke-dömande bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen var av största vikt för att genomföra smittspårningen. Om inte personalen var tillmötesgående ville inte unga vuxna ta del av undersökningar. Slutsats: Oro och skam är förekommande känslor hos unga vuxna som testar sig för klamydia och smittspårar. Ett bra bemötande från vårdpersonalen har positiva effekter på unga vuxna och bör medvetandegöras ytterligare i sjuksköterskeprofessionen.

I samband med utbrottet av covid-19 introducerades kontaktspårningsapplikationer (contact tracing application, CTA), eftersom de har bevisats kunna vara ett effektivt verktyg för kontaktspårning och därmed minska smittspridning. CTA kan med hjälp av Bluetooth signaler bestämma en individs positionering och vilka personer de varit i kontakt med. Detta innebär att personlig data om dess användare samlas in, hanteras och lagras. CTA är beroende av en hög acceptans och användningsnivå för att fungera på ett effektivt sätt. I tidigare forskningsstudier uppmärksammas därmed att etiken kopplad till dessa applikationerna behöver belysas. Studien syftar därmed till att belysa vilka etiska problem som finns kopplade till användningen av CTA. Studien är utformad som en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet består av en sammanställning av de etiska problemen kopplade till CTA utifrån kategorierna i ramverket PAPA. Sammanställningen visar på att det finns många etiska problem kopplade till CTA som behöver bemötas och det visar även på att det är till stor del samma etiska problem som uppstår och är relevanta inom IS idag, som det har varit inom området i årtionden sedan PAPA skapades. / During the outbreak of covid-19, contact tracing applications (CTA) were introduced as they have been proven to be an effective tool for contact tracing and thereby reduce the spread of infection. With Bluetooth signals, CTA can determine an individual’s positioning and which people they have been in contact with. This means that personal data about its users is collected, managed, and stored. CTA depends on a high level of acceptance and usage to function effectively. In previous research studies, attention is thus drawn to the fact that ethics linked to these applications need to be enlightened. Therefore, this study aims to shed light on the ethical problems associated with CTA. The study is designed as a literature review with a qualitative content analysis. The result consists of a compilation of the ethical problems linked to CTA based on the categories in the PAPA framework. The compilation shows that there are many ethical problems linked to CTA that need to be addressed and it also shows that it is largely the same ethical problems that arise and are relevant in IS today, as it has been in the field for decades since PAPA was created.