This dissertation argues that advocacy is a two-stage decision in which organizations must first decide whether or not to undertake political activity through advocacy or lobbying and then choose between the set of strategic actions that, based on available financial and human resources, are available to them. These are separate decisions with separate constraints. The decision to advocate is a strategic stance taken by nonprofit organizations in policy environments that necessitate such activity and in which it is politically conducive for them to undertake the cost of such actions. Once an organization has decided that it will undertake advocacy activities, it must determine the specific activities, collaboration, grassroots advocacy, or direct lobbying, that will help it to pursue that course most effectively. These hypotheses are tested in an analysis of the advocacy activities of over 500 nonprofit reproductive health service providers. Data for this study were gathered from the National Center for Charitable Statistics within the Urban Institute and directly from IRS Form 990s filed by the organizations. The findings suggest that there are strong and consistent relationships between policy and politics and the political activity of nonprofit service providers. In states with more restrictive reproductive health policy environments, nonprofit organizations that provide these services are more likely to engage in advocacy activity. The findings also suggest that, even when controlling for the policy environment, 501(c)(3)s are more likely to become politically active in states where they have a larger number of political allies. Additional analyses suggest that there is a negative relationship between government monies and the aggressiveness of advocacy and the use of multiple advocacy strategies. Interestingly, this finding is consistent with the expectations offered in the resource dependence literature and the results suggest only a tenuous relationship between institutional variables and decisions regarding organizational aggressiveness in the choice of advocacy strategies.

Using a qualitative multiple case study methodology, this study explores the relationship between government funding and INGO autonomy in three INGOs through resource dependence and tool choice frameworks. Adapting Verhoest, Peters et al.'s (2004) conceptualization of organizational autonomy as the extent of an organization's decision making capacity in matters concerning agency operations and human resource and financial management; this research regards the authors second definition of financial, structural, legal, and interventional constraints not as types of autonomy per se, but as the mechanisms through which INGOs' actual use of their decision making competencies is constrained. The findings in this research suggest that relative to other funding sources, government funding disproportionately impacts INGOs' operational and managerial autonomy. This is largely accomplished through various ex ante and ex post constraints such as, rules and regulations on inputs allocation and use, performance controls and evaluation requirements attached to government funding. This research also finds that the tool of choice used by government to finance INGO activities also steer, direct and influence INGO grantees' decisions thus positioning INGOs to incorporate government policy interests, preferences and priorities. However, INGOs can exercise their autonomy through various strategies ranging from program design, contract negotiation, and participation in advisory groups.

Den fria scenkonsten är idag en etablerad del av Stockholms kulturliv och har sina rötter i de fria grupper som växte fram under 1970-talet som en protest mot de statliga institutionerna som dominerade kulturfältet. Fria scenkonstgrupper producerar idag en mängd föreställning och är alltid till viss del statligt finansierade. Uppsatsens övergripande syfte är att belysa hur åtta fria grupper som intervjuats förhåller sig till att bedriva konstnärlig verksamhet utifrån knappa resurser. Särskilt intresse ägnas åt vilken betydelse Kulturrådets verksamhetsbidrag har för gruppernas ekonomiska stabilitet. Genom Resource Dependence Theory, institutionell teori och Bourdieus begrepp fält och kapital, beskrivs hur gruppernas beroende av olika resurser och kapital ser ut. Det framgår att Kulturrådets verksamhetsbidrag är avgörande för samtliga grupper överlevnad samt att svårigheter i att kontrollera den tillgången uppstår i relationen till Kulturrådets referensgrupp. Resursalternativen till verksamhetsbidraget är begränsade och eftersom olika bidragsgivare har skilda bedömningsvillkor skapas en miljö med motstridiga krav som gör det svårt för grupperna att uppnå full finansiering i verksamheten. Även de prioriteringar som grupperna tvingas göra när resurserna är knappa begränsar deras möjlighet att bedriva sin verksamhet under rimliga villkor. Särskild påverkan går att se på förmågan att planera långsiktigt och på arbetsmiljö och hälsa. Risken finns även att gruppernas möjlighet till långsiktig konstnärlig utveckling hämmas. Gruppernas syn på strategier och anpassningar för att påverka sin ekonomiska situation skilde sig åt. Vi såg ett mönster i att de grupper som har medvetna strategier och använder ett mer ekonomiserat språk, också är de som har en uppåtgående kurva i beviljandegraden från Kulturrådet. En tendens som sätts i relation till den utveckling som kallas för kulturens ekonomisering, där offentligt stödda organisationer mer och mer förväntas drivas som företag. Grupperna uttryckte ett behov av en tydligare kommunikation mellan bidragsgivare och bidragstagare, möjligen genom en kontraktsstyrd relation där förväntningar och krav tydligt formuleras. Detta skulle möjligtvis kunna vara ett sätt att förhindra att konstnärernas kreativa begär utnyttjas i form av oavlönat arbete under orimliga villkor.

No description available.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för några år sedan för de minsta aktiebolagen och idag är det ett omdiskuterat ämne. Det är dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag är det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vår studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi använt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgått från positivistisk kunskapssyn.   Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag. Nyckeltalen som vi har undersökt är “avkastning på eget kapital”, skuldsättningsgrad samt två olika nyckeltal för räntenivåer. Det kan finnas många skäl till varför nyckeltalen skiljer sig åt mellan grupperna därför har vi även tagit ett antal förklaringsvariabler i beaktande. Exempel på sådana förklaringsvariabler är omsättning och bransch. Till vår hjälp har vi laddat ner data från företagens årsredovisningar från cirka 70 000 bolag genom en databas.   Vi har även undersökt om företagsägarna anser att nyttan med revision överväger kostnaderna samt om utbildningsnivån inom redovisning skiljer sig mellan bolag som anlitar och inte anlitar revisor. Vi undersökte också hur rationellt företagsägarna agerar samt ett av studiens delsyften var att undersöka om oreviderade bolag köper mer hjälp med bokföringen än reviderade bolag. Urvalsramen bestod av företag som inte omfattas av revisionsplikt. För att genomföra studien har vi skickat ut en enkät via sms till 2 000 små onoterade aktiebolag.   Totalt formades sju nollhypoteser varav fyra fick förkastas. Slutsatserna av studien visade att bolag inte fattar ett ekonomiskt rationellt beslut med att inte anlita en revisor om de är i stort behov av extern finansiering. Anledningen är att dessa bolag betalar högre räntor som vid en hög belåning kan skillnaden i ränta mellan reviderade o oreviderade företag vara högre än revisionsarvodet. För övriga bolag som inte har stora skulder finner studien bevis för att företagsägarna fattar ett ekonomiskt rationellt beslut med att inte anlita en revisor eftersom de inte påverkas av räntenivåerna. Studien visade också att bolag utan revisor har lägre omsättning och lönsamhet samt har en lägre skuldsättningsgrad. Från enkäten kom vi fram till att företagsägare som inte anlitar en revisor har en högre utbildningsnivå inom redovisning/bokföring. Vi fann däremot inga bevis för att oreviderade företag köper mer konsultation inom redovisning än reviderade bolag.

Zugl.: Bremen, Diss., 2008.

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2008$nBerlin.

Zugl.: Flensburg, Universiẗat, Diss., 2008.

Freie Univ., Diss 1999--Berlin, 1999. / Literaturverz. S. 263 - 279.

abstract: Achieving high performance is a crucial issue in modern organizations including public, for-profit, and nonprofit even though there is no consensus about what performance means. How to obtain resources is important for boosting organizational performance. Furthermore, resource acquisition capacity is closely associated with the survival of modern nonprofit organizations. Resource Dependence Theory (RDT) notes that dependence on critical resources influences diverse actions and behavior of organizations. The study examines the relationship among Resource Dependence Patterns (RDPs), organizational behavior, and organizational performance in nonprofit organizations. This study introduces five dimensions of RDPs (the appearance of the resource inflow): resource dependency, resource diversity, resource uncertainty, resource abundance, and resource competitiveness. This research suggests that a nonprofit's RDPs affect its behavior, performance, and survival. A main research question can be phrased as: How are RDPs of nonprofit organizations related to organizational behavior and performance? Data are mainly gathered from financial officers, managers, and directors in the nonprofit sector. Multivariate data analytic techniques including factor analysis, multiple regression analysis, and path analysis are used for testing the proposed hypotheses and answering the research question. The empirical findings reveal that the Resource Dependence Patterns directly or indirectly affect organizational behavior and performance in nonprofit organizations. Resource dependency (where resources come from) has substantive and wide impacts on the overall nonprofits' behavior and structures. High dependency on government funding (high resource dependency) is positively associated with organizational hierarchy and frequent goal changes; on the other hand, it has a negative effect on participatory decision making. This study suggests that goal clarity has the strongest direct impact on nonprofits' performance. Clear organizational goals increase the likelihood that nonprofits show a higher level of performance. The paths of both resource diversity and resource competitiveness also have direct impacts on organizational performance and their impacts are statistically robust. Path analysis verifies the fact that the other three RDP variables account for organizational performance via organizational behavior variables (indirect causality on performance). This study of RDPs, behavior, and performance contributes practically to the effective management of nonprofit organizations and contributes to consolidating and expanding Resource Dependence Theory (RDT). In addition, the information about resource dependence patterns will help funders including governments, foundations, and individual donors to understand the fiscal environment that an organization faces. / Dissertation/Thesis / Ph.D. Public Administration 2011