Spelling suggestions: "subject:"informationsgivning"" "subject:"informationsgivningen""
1 |
Gymnasielärares responsgivning : En studie av gymnasielärares responsgivning och deras upplevelser kring responsAndersson, Rebecca January 2010 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska ämnen och ämnet idrott och hälsa samt belysa lärares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielärare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer använts. Vid observationerna användes ett idrottspsykologiskt mätinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lärare observerades vid sex tillfällen, tre gånger i det teoretiska ämnet och tre gånger i ämnet idrott och hälsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lärare för att ta reda på hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstämmer med observationsresultaten.</p><p>Observationsresultaten visar på att individuell respons är mest framträdande i lärarnas teoretiska ämnen. Responsen i form av instruktioner och organisation används oftare i idrott och hälsa, precis som gruppresponser, även om individuell respons används mer även under dessa lektioner. Responser av lärarna som är icke lektionsrelaterade gavs vid väldigt få tillfällen under de observerade lektionerna. Observationsresultaten visar också att lärarna ger fler responser/minut i de teoretiska ämnena jämfört med idrott och hälsa.</p><p>Intervjuresultaten tyder på att lärarna upplever individuell respons som mest avgörande av de möjliga responssätten för påverkan av elevers motivation och lärande, vilket stämmer överens med observationsresultaten, framförallt inom de teoretiska ämnena.</p>
|
2 |
Gymnasielärares responsgivning : En studie av gymnasielärares responsgivning och deras upplevelser kring responsAndersson, Rebecca January 2010 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska ämnen och ämnet idrott och hälsa samt belysa lärares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielärare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer använts. Vid observationerna användes ett idrottspsykologiskt mätinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lärare observerades vid sex tillfällen, tre gånger i det teoretiska ämnet och tre gånger i ämnet idrott och hälsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lärare för att ta reda på hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstämmer med observationsresultaten. Observationsresultaten visar på att individuell respons är mest framträdande i lärarnas teoretiska ämnen. Responsen i form av instruktioner och organisation används oftare i idrott och hälsa, precis som gruppresponser, även om individuell respons används mer även under dessa lektioner. Responser av lärarna som är icke lektionsrelaterade gavs vid väldigt få tillfällen under de observerade lektionerna. Observationsresultaten visar också att lärarna ger fler responser/minut i de teoretiska ämnena jämfört med idrott och hälsa. Intervjuresultaten tyder på att lärarna upplever individuell respons som mest avgörande av de möjliga responssätten för påverkan av elevers motivation och lärande, vilket stämmer överens med observationsresultaten, framförallt inom de teoretiska ämnena.
|
3 |
Det pedagogiska ledarskapet genom formativ bedömning och konkretisering av kunskapskraven : En studie om lärares uppfattningar och arbete med formativ bedömning, dess tolkningar och konkretiseringar av kunskapskraven i Svenska 1 på gymnasietAskenvall, Sandra January 2022 (has links)
Studiens syfte var att undersöka lärares tolkningar och konkretiseringar av kunskapskraven i Svenska 1 på gymnasiet samt lärares uppfattningar och arbete med formativ bedömning gällande de skriftliga momenten. Genom metodkombination baseras denna studie på semistrukturerade intervjuer med svensklärare samt en enkätundersökning som riktar sig till svensklärare på gymnasiet som har kurser i Svenska 1. De mest framträdande resultaten i studien visar att lärare har svårigheter att tolka och konkretisera kunskapskraven för eleverna. Resultaten visar även att lärarens responsgivning många gånger är bristfällig och inte vägleder eleverna i responsarbetet. Studiens slutsats visar att lärare behöver stöd i tolkningen av kunskapskraven samt att de behöver tillåta eleverna att ta plats i lärandet genom kamratrespons.
|
Page generated in 0.0548 seconds