Sedan år 2005 är det obligatoriskt för publika aktiebolag i Europa att följa IFRS (International Financial Reporting Standards). Inom detta regelverk ingår redovisningen av garantireserver. Redovisning av garantier grundas till stor del på företagets egna uppskattningar och skapar därför en möjlighet till manipulation. Syftet med denna undersökning är att studera publika, svenska aktiebolags hantering av garantireserver och huruvida de nyttjas till manipulation genom att jämna ut resultat alternativt sända information till marknaden. Undersökningens resultat visar att flertalet företag inte följer de krav på hur redovisning av garantireserver ska ske enligt IFRS. Bland de företag som redovisar sina garantireserver enligt rådande standard ges indikationer på att reserverna ur ett längre perspektiv används till resultatmanipulation i form av resultatutjämning.

År 2013 infördes en ny regel gällande pensionsredovisning, IAS 19R, där pensionsskulden ska redovisas till marknadsvärde och förändringar i denna ska redovisas direkt i övrigt totalresultat. Tidigare studier har undersökt detta och nämnt en högre volatilitet i företags finansiella rapporter som eventuell följd, detta för att den utjämningsmekanism som funnits under tidigare standarder nu tagits bort. Volatiliteten har inte konstaterats i någon av dessa studier, varför en studie av detta därmed är motiverad. Vi har undersökt om svenska börsnoterade företag uppvisar en högre volatilitet genom tre olika proxys: volatilitet i vinst per aktie, volatilitet i nettoresultat samt volatilitet i eget kapital. Undersökningen visar att det föreligger ett svagt signifikant positivt samband mellan IAS 19R och volatilitet i vinst per aktie och nettoresultat. Däremot finner vi inget stöd för att volatiliteten i eget kapital skulle ha förändrats i samband med implementeringen av den nya standarden.