År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 inom EU. Införandet innebär att företag årligen ska nedskrivningspröva goodwillvärdet istället för att linjärt skriva av posten under dess beräknade nyttjandeperiod. Nedskrivningsprövningen baseras på företagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att det nya regelverket lett till att goodwillposten utnyttjas opportunistiskt för att manipulera det rapporterade resultatet. I denna uppsats undersöks om det i en svensk kontext finns indikationer på att goodwillposten utnyttjas för artificial smoothing. Vi gör det genom att undersöka sambandet mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och sambandet mellan onormalt stora vinster och goodwillnedskrivningar. Undersökningen visar att det föreligger ett signifikant negativt samband mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och att det därmed finns indikationer på att goodwillposten utnyttjas för artificial smoothing. Studien visar också att företag som gör onormalt stora resultat inte gör relativt större nedskrivningar av goodwill än företag som gör normala resultat eller förluster. Resultatet indikerar att artificial smoothing, i den mån det praktiseras på Stockholmsbörsen, primärt utnyttjas i syfte att minska förluster och inte för att utjämna onormalt bra resultat.

Denna studie undersöker om marknadsreaktionen på en vinstvarning påverkas av det utfärdande företagets historiska resultatvolatilitet. Marknadsreaktionen mäts i termer av avvikelseavkastning, vilken beräknas med hjälp av en eventstudie som omfattar 86 vinstvarningar som utfärdats av företag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 2012-2019. Därefter genomförs en multipel regressionsanalys för att utröna huruvida historisk resultatvolatilitet påverkar den avvikelseavkastning som vinstvarningen ger upphov till. Resultaten från eventstudien visar att en vinstvarning har en signifikant negativ effekt på det utfärdande företagets aktiekurs. Vidare påvisar regressionsanalysen att högre historisk resultatvolatilitet har en signifikant negativ effekt på avvikelseavkastningen under eventfönstret som löper från en dag innan till fem dagar efter annonseringsdatumet. Studien finner därmed visst stöd för att det föreligger ett negativt samband mellan marknadsreaktionen på en vinstvarning och volatiliteten i det utfärdande företagets resultat.

Resultatförutsägbarhet är en stor del av företagsvärdering och viktigt för framtida prognoser. Tidigare forskning visar att högre resultatvolatilitet samt periodiseringar påverkar resultatförutsägbarheten negativt. Studien ämnar undersöka om resultatförutsägbarheten bland företag noterade på Stockholmsbörsen påverkas av resultatvolatilitet samt periodiseringsnivåer. Dessutom undersöks hur periodiseringsnivåer och resultatvolatilitet skiljer sig mellan branscher samt om sambanden mellan dessa variabler och resultatförutsägbarhet står sig robusta vid hänsynstagande till dessa branschskillnader. Undersökningen genomförs genom en regressionsanalys för bolag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 2012–2021 med ett fullständigt urval om 767 årliga observationer från 156 företag. Sammantaget konstateras att studiens resultat är förenligt med tidigare forskning från andra marknader och tillhandahåller signifikanta bevis för att hög resultatvolatilitet respektive höga periodiseringsnivåer påverkar resultatuthålligheten och därmed förutsägbarheten negativt. Resultatet bekräftar således studiens hypoteser. Sambandet står sig robust vid hänsynstagande till branschskillnader vilket indikerar att effekten kan drivas av företag och inte enbart kan hänföras till skillnader i branschen

År 2013 infördes en ny regel gällande pensionsredovisning, IAS 19R, där pensionsskulden ska redovisas till marknadsvärde och förändringar i denna ska redovisas direkt i övrigt totalresultat. Tidigare studier har undersökt detta och nämnt en högre volatilitet i företags finansiella rapporter som eventuell följd, detta för att den utjämningsmekanism som funnits under tidigare standarder nu tagits bort. Volatiliteten har inte konstaterats i någon av dessa studier, varför en studie av detta därmed är motiverad. Vi har undersökt om svenska börsnoterade företag uppvisar en högre volatilitet genom tre olika proxys: volatilitet i vinst per aktie, volatilitet i nettoresultat samt volatilitet i eget kapital. Undersökningen visar att det föreligger ett svagt signifikant positivt samband mellan IAS 19R och volatilitet i vinst per aktie och nettoresultat. Däremot finner vi inget stöd för att volatiliteten i eget kapital skulle ha förändrats i samband med implementeringen av den nya standarden.

Underprissättning vid en börsintroduktion (Initial Public Offering, IPO) har blivit ett uppmärksammat fenomen inom litteraturen för företagsfinansiering. Tidigare forskning har identifierat en trend att IPO:er är i genomsnitt underprissatta, och graden av underprissättning kan variera kraftigt. Men en enhetlig förklaring till denna variation har ännu inte kunnat fastslås. Fenomenet har studerats på internationella och lokala reglerade marknader, men ingen studie har hittills gjorts på en svensk oreglerad marknad. Syftet med uppsatsen är således att bidra till den existerande forskningen om underprissättning vid en börsintroduktion genom att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan resultatvolatilitet innan en börsintroduktion och graden av underprissättning av en IPO på den svenska marknaden. Urvalet består av 96 företag som noterats på First North Stockholm under åren 2017-2022, och för att undersöka sambandet genomförs en multipel linjär regressionsanalys. Vi kan konstatera att under den studerade tidsperioden var svenska IPO:er som noterats på First North i genomsnitt underprissatta med 6.52 %, och vi finner ett svagt stöd för vår hypotes att det föreligger ett positivt samband mellan resultatvolatilitet innan en börsintroduktion och underprissättning.