Bakgrund: Ett nytt EU-direktiv som reglerar kraven för hållbarhetsredovisning träder i kraft 2024. Med det nya direktivet blir revision av hållbarhetsredovisning obligatorisk, vilket innebär att denna redovisning måste inkluderas i företagens förvaltningsberättelse. Denna förändring förväntas påverka revisionsprocessen och ställa högre kunskapskrav på revisionsprofessionen. Det finns även förutsägelser om en ökning av revisionsuppdrag samt ett ökat behov av kompetensutveckling inom revisionsyrket, eftersom revisionen utvidgas till att granska kvalitativ information. Syfte: Studiens syfte är att utforska hur kunskap skapar komfort inom revisionsprocessen när professionen utsätts för en förändring som innebär granskning av ett nytt område. Teoretisk referensram: Studien redogör hur nya områden kan bli revisionsbara och hur olika tillvägagångssätt kan tillämpas vid förändring inom revisionsprofessionen. Komfortteorin kommer likså att användas och kommer identifiera aspekter för hur revisorer kan behålla en känsla av trygghet i sin bedömning vid nya revisionsområden. Metod: Studien använder en innehållsanalys för att identifiera och analysera mönster. Tretton vetenskapliga artiklar har hittats och jämförts för att uppnå studiens syfte. Slutsats: Slutsatserna som framgår av studien identifierar att kunskap är grundläggande för att göra något revisionsbart. Det framgår även att avsaknaden av ett tydligt ramverk försvårar etableringen av hållbarhetsrevision. Studien identifierar likaså att ett samarbete mellan revisorer och hållbarhetspecialister hade kunnat förenkla bemötandet av de utmaningar som uppstår när revisionsområdet utvidgas. / Background: A new EU directive regulating the requirements for sustainability reporting will come into effect in 2024. With the new directive, the audit of sustainability reporting becomes mandatory, which means that this reporting must be included in companies' management reports. This change is expected to affect the audit process and impose higher knowledge requirements on the auditing profession. There are also predictions of an increase in audit assignments and a greater need for professional development within the auditing profession, as the audit expands to include qualitative information. Purpose: The purpose of this study is to explore how knowledge creates comfort within the audit process when the profession is subjected to a change that involves auditing a new area. Theoretical Framework: The study describes how new areas can become auditable and how different approaches can be applied during changes within the auditing profession. The comfort theory will also be used and will identify aspects of how auditors can maintain a sense of security in their assessment when auditing new areas. Method: The study uses a content analysis to identify and analyze patterns. Thirteen scientific articles have been found and compared to achieve the study's purpose. Conclusion: The conclusions drawn from the study identify that knowledge is fundamental to making something auditable. It also shows that the lack of a clear framework complicates the establishment of sustainability audits. The study likewise identifies that collaboration between auditors and sustainability specialists could facilitate addressing the challenges that arise when the audit area is expanded.in establishing frameworks may contribute to easing this adaptation process.